Socialutskottets betänkande nr 11 år 1972

SoU 1972:11

Nr 11

Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1972: 34 angående inkomstprövningsreglema för bostadstillägg för
barnfamiljer jämte motioner.

Genom en den 3 mars 1972 dagtecknad proposition, 1972: 34, har
Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över socialärenden föreslagit riksdagen att godkänna
de av föredragande statsrådet förordade reglerna för bostadstillägg
för barnfamiljer att gälla fr. o. m. den 1 januari 1973.

I samband med propositionen har utskottet behandlat
dels den vid riksdagens början väckta motionen 1972: 476 av fru
Olsson i Hölö (c) och herr Larsson i Öskevik (c) om vidgad rätt till
bostadstillägg åt barnfamiljer, i vilken hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser
att vid inkomstprövning för bostadstillägg för barnfamiljer
den fastställda beskattningsbara inkomsten skall ökas med 10 procent
av den behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kronor,

dels ock den i anledning av propositionen väckta motionen 1972: 1507
av herr Romanus m. fl. (fp), i vilken hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer att förslag framläggs hösten 1972 om sådana
förändringar i reglerna för inkomstprövningen av bostadstilläggen för
barnfamiljer, att den samlade marginalbelastningen på barnfamiljernas
inkomstökningar avsevärt mildras.

Föredraganden

Föredraganden, statsrådet Odhnoff, har anfört följande.

Både de statliga och de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen
för barnfamiljer är inkomstprövade. Inkomstprövningen grundas
på familjeförsörjarnas gemensamma beskattningsbara inkomst till
statlig inkomstskatt enligt den senaste taxering som det finns uppgift om
vid beslutstillfället. Beräkningen av bostadstilläggen för år 1972 grundas
normalt på den inkomst under år 1970 som fastställts vid 1971 års
taxering.

Enligt de regler som gäller för bidragsgivningen under år 1972 utgår
oreducerat bostadstillägg om den till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomsten enligt 1971 års taxering är högst 10 000 kr. Detta motsvarar
en faktisk årsinkomst av ca 20 000 kr. för gift vars make saknar

Riksdagen 1972. 12 sami. Nr 11

Soll 1972:11

inkomst och ca 23 000 kr. för ensamstående med barn liksom för makar
som båda har inkomster. Om den beskattningsbara inkomsten överstiger
10 000 kr. reduceras bostadstilläggets årsbelopp på följande sätt.

Statlig beskattningsbar inkomst	Bidraget reduceras med följande andel av den beskattningsbara in-komsten i resp. inkomst-skikt
10 100-16 000 kr.	12%
16 100-20 000 »	18%
20 100-24 000 »	24%
24100- »	30%

Vid inkomstprövningen tas även hänsyn till familjens behållna förmögenhet
i den mån den överstiger 50 000 kr. Vid reducering av bostadstilläggen
med hänsyn till inkomsten reduceras i första hand det statliga
tillägget och därefter det kommunala.

Genom de nya skatteregler som gäller fr. o. m. år 1971 förändras
innebörden av den beskattningsbara inkomsten. En teknisk anpassning
av reduceringsreglema för bostadstilläggen bör därför göras i avvaktan
på den översyn som pågår inom familjepolitiska kommittén. Som jag
anförde vid min anmälan av anslaget Bostadstillägg för barnfamiljer,
m. m. i årets statsverksproposition (bil. 7 s. 38) bör utgångspunkten därvid
vara att för år 1973 behålla bostadstilläggssystemet på i huvudsak
oförändrad nivå jämfört med förhållandena om tidigare skatteregler
gällt.

Detta resultat kan enklast uppnås om inkomstprövningen fr. o. m. år
1973 grundas på den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten i stället
för beskattningsbar inkomst. Jag förordar därför att inkomstprövningen
för bostadstillägg avseende år 1973 grundas på den till statlig inkomstskatt
taxerade inkomsten enligt 1972 års taxering. Gränsen för oreducerat
bostadstillägg bör därvid sättas till 21 000 kr. i taxerad inkomst. Detta
belopp motsvarar en faktisk årsinkomst av närmare 22 000 kr. för
makar med endast en inkomsttagare och omkring 24 000 kr. för ensamstående
med barn liksom för makar som båda har inkomster. För överstigande
inkomst bör tillägget reduceras med 12 % av den taxerade inkomsten
mellan 21 000 och 26 000 kr., med 18 % av inkomsten mellan
26 000 och 36 000 kr. samt med 24 % av den taxerade inkomst som
överstiger 36 000 kr.

Vad jag här förordat innebär inte något slutgiltigt ställningstagande
till vilket inkomstbegrepp som bäst ger uttryck för familjens behov
av ekonomiskt stöd i form av bostadstillägg. Som jag nämnt pågår en
översyn av inkomstprövningsreglema inom familjepolitiska kommittén.
Kommittén väntas redovisa sina förslag under första halvåret 1972.
Sedan utredningens förslag remissbehandlats blir det anledning att
återkomma till dessa frågor.

SoU 1972:11

Utskottet

Den inkomstprövning som skall ske vid beräkningen av bostadstillägg
för barnfamiljer grundar sig på den till statlig inkomstskatt
beskattningsbara inkomsten. Till denna läggs 20 % av familjens behållna
förmögenhet som överstiger 50 000 kr. Om den sålunda
framräknade inkomsten överstiger 10 000 kr. reduceras bostadstilläggets
årsbelopp med viss andel av den överskjutande inkomsten. Genom de
nya skatteregler som gäller fr. o. m. år 1971 förändras innebörden
av den beskattningsbara inkomsten. I propositionen läggs fram förslag
till de ändringar i inkomstprövningsreglerna som behövs för att
tekniskt anpassa behovsreglerna till de nya skattereglerna. Det förordas
att inkomstprövningen i fortsättningen skall grundas på den
till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten. Gränsen för oreducerat
bostadstillägg sätts vid 21 000 kr. i taxerad inkomst. För överstigande
inkomst bör enligt förslag i propositionen tillägget reduceras med
12 % av den taxerade inkomsten mellan 21 000 och 26 000 kr., med
18 % av inkomsten mellan 26 000 och 36 000 kr. samt med 24 %
av den taxerade inkomst som överstiger 36 000 kr.

I motionen 1972:476, som väcktes vid riksdagens början, framställs
ett yrkande som syftar till att den inkomst, som skall läggas
till grund för reduktion av bostadstillägget, skall ökas med endast
10% av den behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kr. I
motionen 1972: 1507 vill motionärerna att riksdagen skall begära
förslag till höstriksdagen om sådana förändringar i reglerna för
inkomstprövningen att den samlade marginalbelastningen på barnfamiljernas
inkomstökningar avsevärt mildras.

Som föredragande statsrådet anför i propositionen innebär Kungl.
Maj:ts förslag inte något slutgiltigt ställningstagande till vilket inkomstbegrepp
som bäst ger uttryck för familjens behov av ekonomiskt
stöd i form av bostadstillägg. En översyn av inkomstprövningsreglerna
pågår inom familjepolitiska kommittén. Denna väntas redovisa sina
förslag inom någon månad. Sedan kommitténs förslag remissbehandlats,
bör bl. a. den här aktuella frågan tas upp till prövning. Det skulle
enligt utskottets mening vara olämpligt att föregripa kommitténs
förslag och remissbehandling av detta genom att nu ta ställning till
den framtida utformningen av inkomstprövningsreglerna. Utskottet
avstyrker därför motionen 1972: 1507.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer i det aviserade förslaget
från familjepolitiska kommittén frågan att tas upp till prövning om
förmögenhetens inverkan vid beräkning av bostadstillägg. Även i
detta avseende bör därför enligt utskottets mening kommitténs förslag
avvaktas innan man tar ställning till den framtida utformningen av
reglerna på området. Utskottet avstyrker således motionen 1972: 476.

SoU 1972:11

Under hänvisning till det anförda och då utskottet inte har något
att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet de ändringar
i grunderna för bostadstillägg för barnfamiljer som föreslås i propositionen.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen avslår motionen 1972:476,

B. att riksdagen avslår motionen 1972: 1507,

C. att riksdagen med bifall till propositionen 1972: 34 godkänner
de i statsrådsprotokollet förordade reglerna för bostadstillägg för
barnfamiljer att gälla fr. o. m. den 1 januari 1973.

Stockholm den 18 april 1972

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c),
Svensson i Kungälv (s), Dahlberg (s), Carlshamre (m), Hyltander (fp)*,
Johnsson i Blentarp (s), Andreasson (c)*, Nordberg (s), Åkerlind (m),
fru Marklund (vpk), herrar Bengtsson i Göteborg (c), Romanus (fp),
Olsson i Timrå (s)* och Nilsson i Växjö (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Hyltander (fp) och Romanus (fp), vilka anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 3 med
»Som föredragande» och slutar på s. 4 med »i propositionen» bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motionen 1972: 1507, att
den samlade belastningen av marginalskatter och bortfall av bostadstillägg
vid barnfamiljernas inkomstökning nu nått en orimlig nivå. Kravet
att det måste löna sig bättre att arbeta är synnerligen berättigat. Det är
anmärkningsvärt att detta allvarliga problem helt förbigås i propositionen.

I motionen redovisas följande samlade effekter av skatt och bostadstillägg
för gifta varav en är inkomsttagare (kommunalskatt 24 kr./skattekrona): -

Inkomst	Skatt	Bostadstillägg	Totalt (procent)
20 - 25 000	45,4	8,6	54,0
25 - 30 000	51,3	15,6	66,9
30 - 35 000	60,2	18,0	78,2
35 - 40 000	62,6	22,1	84,7
40 - 45 000	62,4	24,0	86,4
45 - 50 000	62,4	24,0	86,4
50 - 60 000	62,1	24,0	86,1

SoU 1972:11

Familjer med två inkomsttagare (med samma inkomst), bostadstillägg
och ett barn på daghem får vidkännas följande bortfall vid en inkomstökning: -

Makamas sammanlagda inkomster	Skatt	Bostads- tillägg	Daghems- avgifter (enl. Kommun-förbund.rek.)	Totalt (procent)
30 - 40 000	39,5	18,0	8,0	65,5
40 - 50 000	44,2	24,0	6,7	74,9
50 - 60 000	50,1	24,0	6,7	80,8
60 - 70 000	58,1	24,0	6,7	88,8
70 - 80 000	62,5	24,0	6,7	93,2

För två makar, som båda förvärvsarbetar, med inkomster på 30 000 kr.
och ett barn på daghem blir det således endast ca tio procent kvar av en
löneökning.

För en ensamstående inkomsttagare med ett barn och en årsinkomst
på 32 000 kr. samt en kommunalskatt på 22: 50 kr. (genomsnitt 1971)
blir den samlade marginaleffekten av skatt, bostadstillägg och daghemsavgift
ca 80 procent. Vid en inkomst på 38 000 kr. blir marginaleffekten 92
procent. Med den ytterligare höjning av kommunalskatten som genomförts
i år blir det således praktiskt taget ingenting kvar av en inkomstökning.

Utskottet delar motionärernas mening, att åtgärder så snart som möjligt
bör vidtas för att mildra de redovisade effekterna. För en begränsad
kostnad torde det vara möjligt att åstadkomma en märkbar förändring
till det bättre bl. a. genom en mildare avtrappning av bostadstilläggen.
Det är nödvändigt att barnfamiljernas problem tas på allvar. Därför
bör riskdagen enligt vår mening begära att regeringen redan i höst lägger
fram förslag till sådana ändringar i reglerna för inkomstprövningen
av bostadstilläggen, att den samlade marginalbelastningen på barnfamiljernas
inkomstökningar avsevärt mildras. De nya reglerna bör
träda i kraft den 1 januari 1973.

Utskottet instämmer också i önskemålet i motionen 1972: 476 om
minskning av den del av förmögenheten som skall leda till bortfall av
bostadstillägget. En lösning av denna fråga torde emellertid kunna anstå
till den större familjepolitiska reform som bör följa på familjepolitiska
kommitténs betänkande.

Utskottet har inget att erinra emot att de i propositionen föreslagna
ändringarna av inkomstprövningsreglerna, som är av rent teknisk
natur, antas som ett provisorium i avvaktan på det av utskottet begärda
förslaget från regeringen till höstriksdagen.»

dels att utskottet under B bort hemställa

»B. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 1507 hos Kungl.

Majt. hemställer att förslag framläggs hösten 1972 om så -

SoU 1972:11 6

dana förändringar i reglerna för inkomstprövningen av bostadstilläggen
för barnfamiljer, att den samlade marginalbelastningen
på barnfamiljernas inkomstökningar avsevärl
mildras.»

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1972 722062