Socialutskottets betänkande nr 10 år 1972

SoU 1972:10

Nr 10

Socialutskottets betänkande i anledning av Kongl. Maj:ts proposition
1972: 25 med förslag till lag om förbud mot spridning av bekämpningsmedel
från luften jämte motioner.

Propositionen

Genom en den 3 mars 1972 dagtecknad proposition, 1972:25,
har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över socialärenden föreslagit riksdagen att antaga
följande

Förslag till

Lag om förbud mot spridning av bekämpningsmedel från luften

Härigenom förordnas som följer.

1 § Bekämpningsmedel enligt bekämpningsmedelsförordningen (1962:
703) får ej spridas från luften över annat område än åkermark.

Om spridning av bekämpningsmedel från luften över åkermark gäller
vad giftnämnden beslutar med stöd av bekämpningsmedelsförordningen.

2 § Giftnämnden får medge undantag från 1 § första stycket, om det
behövs för vetenskaplig prövning eller för bekämpning av växtskadedjur
eller växtsjukdom. Därvid skall giftnämnden föreskriva de villkor
som behövs till skydd för allmänheten.

3 § Talan mot giftnämndens beslut enligt denna lag fores hos Konungen
genom besvär.

4 § Den som uppsåtligen bryter mot 1 § första stycket eller mot villkor
som föreskrivits enligt 2 § dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Motionerna

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande fem i
anledning av propositionen väckta motioner.

1 Riksdagen 1972. 12 sami. Nr 10

SoU 1972:10

1) I motionen 1972: 1522 av herr Olof Johansson i Stockholm m. fl.
(c) har hemställts att riksdagen i anledning av proposition 1972: 25 hos
Kungl. Maj:t begär förslag angående obligatorisk rapportering och registrering
av skador på människor och djur som misstänks härröra från
användning av bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen.

2) I motionen 1972:1523 av herr Lothigius (m) och fru Mogård (m)
har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t ger till känna att sådana
undantag bör medgivas mot förbud mot spridning av bekämpningsmedel
från luften att biologiska och ekologiska undersökningar kan genomföras
i olika delar av vårt land så att tillfredsställande analyser kan verkställas
också på det biologiska och ekologiska området.

3) I motionen 1972: 1524 av herr Måbrink m. fl. (vpk) har hemställts
att riksdagen vid behandlingen av propositionen beslutar

att all flygbesprutning över skogs- och åkermark förbjuds tills de av
chefen för jordbruksdepartementet tillsatta sakkunniga framlagt sina
förslag om hur bekämpningsmedel i fortsättningen skall användas,

att dispenser endast medges om det behövs för vetenskaplig prövning,
samt

att bekämpningsmedel innehållande giftet dioxin, exempelvis 2,4,5-T,
totalförbjuds.

4) I motionen 1972: 1525 av herr Norrby i Åkersberga (fp) har hemställts
att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1972: 25 hos Kungl.
Maj:t anhåller om att totalförbud utfärdas mot användning av hormoslyr
(fenoxisyrapreparat av 2,4,5-T-typ).

5) I motionen 1972: 1526 av herr Turesson (m) har hemställts att
riksdagen måtte besluta att 2 § Lagen om förbud mot spridning av bekämpningsmedel
från luften får följande lydelse:

2 § Giftnämnden får medge undantag från 1 § första stycket, om
det behövs för vetenskaplig prövning eller för bekämpning av växtskadedjur
eller växtsjukdom samt om det gäller hyggesytor för skogsföryngring
om dessa är belägna inom sådana områden av landet att
risken för att allmänheten skall komma i kontakt med sådana medel
är små eller obefintliga. Därvid skall giftnämnden föreskriva de villkor
som behövs till skydd för allmänheten.

Departementschefen

Frågan om användning av bekämpningsmedel i naturen har under
senare tid tilldragit sig stor uppmärksamhet. Inte minst har man diskuterat
vilka risker det skulle kunna innebära för människor att bli utsatta
för medlen. De restriktioner för spridning av bekämpningsmedel

SoU 1972:10

från luften som gällt sedan hösten 1970 och som sedan kompletterats
med andra förbud mot användningen av bekämpningsmedel har i hög
grad bidragit till att minska riskerna för allmänheten att ovetande bli utsatt
för obehag och andra följder av medlens användning. Genom att efter
giftnämndens beslut i februari innevarande år de omdiskuterade fenoxisyroma
numera får spridas från luften över skogshyggen har läget
till en del förändrats.

Giftnämndens beslut har föregåtts av omfattande utredningar och
nämndens ställningstagande bygger på material från olika experter.
Såväl bland experterna som inom nämnden föreligger det dock delade
meningar om i vilken utsträckning och på vilket sätt medlen skall få
användas. Det är också uppenbart att många människor känner oro
eller upplever obehag inför spridningen av kemiska medel på områden
dit allmänheten har tillträde. Detta gäller inte minst då bekämpningsmedel
sprids från luften. Med hänsyn härtill avser jag att i det följande
föreslå lagstiftningsåtgärder som - i avvaktan på en närmare utredning
av dessa frågor - innebär ett fortsatt förbud mot spridning från luften
av bekämpningsmedel över skogsmark m. m. I realiteten kommer därigenom
de förbud mot spridning av fenoxisyror från luften som gällt
under förra året att t. v. ha oförändrad omfattning.

Frågan om spridning av bekämpningsmedel från luften utgör endast
en del av den större frågan om användningen av miljöfarliga produkter
över huvud taget i vår omgivning. Miljökontrollutredningen (Jo 1970: 20)
kommer inom kort att lägga fram förslag till lagstiftning om kontroll av
samtliga hälso- och miljöfarliga produkter. Den särskilda frågan om sättet
för spridning av kemiska medel torde dock enligt vad jag erfarit inte
komma att behandlas i utredningen. Chefen för jordbruksdepartementet
kommer därför senare denna dag att begära bemyndigande att få tillkalla
särskilda sakkunniga med uppgift att allsidigt utreda frågan om spridning
av kemiska medel. Den principiella utgångspunkten för de sakkunniga
skall vara att allmänheten så långt det är möjligt skall skyddas mot
spridning av kemiska medel och inte heller ovetande behöva komma i
kontakt med sådana medel eller de områden inom vilka de spritts. De
sakkunniga kommer också att få i uppdrag att bedöma de konsekvenser
- bl. a. de ekonomiska - som förbud eller restriktioner i olika avseenden
beträffande spridning av kemiska medel kan få för i första hand jordbruket
och skogsbruket. I de fall de sakkunniga finner att spridning kan tilllåtas,
skall de bedöma under vilka betingelser det skall få ske. De sakkunniga
skall särskilt behandla spridningen av kemiska medel från luften.
Utredningen skall bedrivas skyndsamt.

Som jag förut nämnt bör fortsatta restriktioner för spridning av bekämpningsmedel
från luften över skogsmark m. m. gälla i avvaktan på
resultatet av denna utredning. I detta syfte föreslår jag efter samråd med
chefen för jordbruksdepartementet en särskild lag, varigenom spridning

1* Riksdagen 1972. 12 sami. Nr 10

SoU 1972:10

från luften av bekämpningsmedel förbjuds över skogsmark och annan
mark som inte är åkermark. En bestämmelse av denna innebörd har tagits
in i 1 § första stycket i lagförslaget. Då resultatet av de sakkunnigas
arbete föreligger bör frågan ånyo underställas riksdagen.

Spridningen av bekämpningsmedel från luften över åkermark bör som
hittills regleras av giftnämnden med stöd av bekämpningsmedelsförordningen.
En erinran härom har tagits in i 1 § andra stycket. De tillstånd
som giftnämnden hittills meddelat beträffande åkermark kommer alltjämt
att gälla. Spridningen av bekämpningsmedel på annat sätt än från
luften kommer även i fortsättningen att regleras helt med stöd av bekämpningsmedelsförordningen.

I vissa fall kan det vara nödvändigt att ge dispens från förbudet
enligt 1 § första stycket. Detta är fallet om allvarlig skadegörelse befaras
på grund av angrepp av växtskadedjur eller växtsjukdom. Det
bör också vara möjligt att undantagsvis ge dispens för vetenskaplig
prövning av bekämpningsmedel. Det bör ankomma på giftnämnden att
besluta om sådana dispenser (2 §).

Talan mot giftnämndens beslut enligt lagen bör föras hos Kungl.
Maj:t i statsrådet (3 §).

Lagen bör också innehålla påföljdsbestämmelser för det fallet någon
uppsåtligen bryter mot lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd
av lagen (4 §).

Utskottet

Bekämpningsmedel används till skydd mot egendomsskada som orsakas
av växter, djur, bakterier eller virus. Av de gräs- och buskbekämpningsmedel
- herbicider - som vanligen används intar fenoxisyrorna
en helt dominerande ställning i både Sverige och utlandet. Det
är i huvudsak tre typer av fenoxisyror som används, nämligen MCPA,

2.4-D och 2,4,5-T. Sedan början av 1950-talet har preparat av de båda
sistnämnda typerna haft stor användning i skogsbruket, där de använts
för bekämpning av lövträdsvegetation. År 1970 beräknas cirka 100 000
hektar skogsmark ha behandlats med herbicider och då huvudsakligen

2.4-D och 2,4,5-T. Den största användningen av herbicider sker emellertid
på åkermark. Ärligen besprutas nämligen större delen av stråsädesarealen
eller omkring 1 300 000 hektar med sådana bekämpningsmedel.
Även här dominerar fenoxisyrorna. 2,4,5-T används dock inte vid denna
besprutning. I vissa fall innehåller 2,4,5-T-preparat s. k. dioxiner, av
vilka en del är höggiftiga substanser.

Den intensiva debatt som under senare år förts rörande användningen
av bekämpningsmedel har så gott som undantagslöst avsett fenoxisyrapreparaten
och bland dem främst preparat av typen 2,4-D och 2,4,5-T.
Av den redovisning som lämnas i propositionen framgår att med hänsyn

SoU 1972:10

till de risker det kan innebära för människor att utsättas för dessa och
andra bekämpningsmedel vissa spridningsrestriktioner för medlen gällt
sedan hösten 1970. Efter beslut av giftnämnden i början av innevarande
år är emellertid spridning från luften av fenoxisyror över skogshyggen
tillåten.

I propositionen föreslås en lag som innebär förbud mot spridning från
luften av bekämpningsmedel över skogsmark och annan mark som inte
är åkermark. Lagförslaget innebär bl. a. att de förbud mot spridning av
fenoxisyror från luften som gällt under förra året t. v. kommer att ha
oförändrad omfattning.

Föredragande departementschefen framhåller att det både bland experter
och bland giftnämndens ledamöter råder delade meningar om i
vilken utsträckning och på vilket sätt fenoxisyrorna skall få användas.
Som departementschefen också framhåller är det uppenbart att många
människor känner oro eller upplever obehag inför spridningen av kemiska
medel på områden dit allmänheten har tillträde. Detta "äller inte
minst då bekämpningsmedel sprids från luften. Utskottet ansluter sig till
departementschefens bedömning att med hänsyn till det anförda det är
motiverat med lagstiftningsåtgärder rörande spridning av bekämpningsmedel
från luften. De restriktioner som lagstiftningen innebär bör gälla
i avvaktan på den i propositionen förutskickade allsidiga utredningen av
frågan om spridning av kemiska medel.

I fråga om det närmare innehållet i lagen föreslås i motionerna
1972: 1524 och 1972: 1526 vissa jämkningar i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag. I den förstnämnda motionen yrkas att all flygbesprutning
av bekämpningsmedel över skogs- och åkermark skall förbjudas tills
den tillsatta utredningen framlagt sina förslag om spridning av bekämpningsmedel
och att dispens från spridningsförbudet - som enligt förslaget
i propositionen skall få medges om det behövs för vetenskaplig
prövning eller för bekämpning av växtskadedjur eller växtsjukdom -skall begränsas till att avse vetenskaplig prövning. Motionärerna i motionen
1972: 1526 vill att dispens från förbudet att sprida bekämpningsmedel
från luften skall få medges på de i propositionen angivna grunderna
samt därjämte om det gäller hyggesytor för skogsföryngring, under
förutsättning att ytorna är belägna inom sådana områden av landet
att risken för att allmänheten skall komma i kontakt med bekämpningsmedlen
är små eller obefintliga.

Förslagen i motionen 1972: 1524 har, som framgår av motionens motivering,
helt sin grund i en önskan att begränsa användningen av sådana
bekämpningsmedel som utgörs av fenoxisyror. Som motionärerna framhåller
har fenoxisyrorna sitt största användningsområde inom jordbruket.
Enligt vad utskottet inhämtat torde det emellertid över huvud taget
inte förekomma att fenoxisyror, då de används inom jordbruket, sprids
från luften. En utvidgning av spridningsförbudet till att avse även

SoU 1972:10 6

åkermark är därför inte erforderlig för att tillgodose motionens syfte i
denna del. Utskottet vill också framhålla att i fråga om spridning från
luften över åkermark av andra bekämpningsmedel giftnämnden har
beslutat att spridning får ske endast efter nämndens godkännande. Även
dä det gäller frågan om innehållet i dispensreglerna i den föreslagna
lagen synes motionens syfte bli tillgodosett utan att man företar någon
ändring i Kungl. Maj:ts förslag. Fenoxisyror kan nämligen inte användas
för att bekämpa växtskadedjur eller växtsjukdom och dispens
från sådan bekämpning med fenoxisyror blir därför inte aktuell. Utskottet
avstyrker motionen i motsvarande del.

Huvudsyftet med den föreslagna lagstiftningen är att minska risken
för allmänheten att ovetande bli utsatt för obehag och andra följder av
medlens användning. Utskottet är inte berett förorda någon utvidgning
av lagens dispensmöjligheter. Även om risken för att allmänheten skall
komma i kontakt med bekämpningsmedel som sprids från luften i vissa
delar av vårt land får anses vara begränsad, kan man inte med fog
hävda att den i något fall är obefintlig. Därtill kommer att det kan
vara svårt att avgöra hur stor risken är i det enskilda fallet. I enlighet
med det anförda avstyrker utskottet motionen 1972: 1526. I detta sammanhang
vill utskottet framhålla betydelsen av att den utredning som
tillsatts rörande spridningen av bl. a. bekämpningsmedel arbetar med
största skyndsamhet så att statsmakterna får möjlighet att ta en mera
definitiv ställning till frågan om användningen av medlen i bl. a. skogsbruket.

För att den vetenskapliga prövningen av bekämpningsmedel skall kunna
ske under betryggande former - anförs det i motionen 1972: 1523 -bör generösa dispenser lämnas så att tillfredsställande analyser kan erhållas
vid erforderliga biologiska och ekologiska undersökningar i olika
delar av vårt land och med olika klimatologiska förhållanden. Motionärerna
vill att riksdagen skall ge Kungl. Maj:t till känna vad som sålunda
anförts om tolkningen av den föreslagna dispensmöjligheten för
vetenskaplig prövning.

Enligt utskottets mening ryms inom ramen för giftnämndens dispensmöjlighet
enligt 2 § lagförslaget sådan vetenskaplig forskning som anges
i motionen. Det bör ankomma på giftnämnden att i varje särskilt fall
med hänsyn till omständigheterna ta ställning till om dispens bör medges
och, om sådan anses motiverad, hur långt den bör sträcka sig. Med det
anförda anser sig utskottet ha besvarat motionen.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot den i propositionen
föreslagna lagen.

I två av de motioner som väckts i anledning av propositionen,
nämligen motionerna 1972: 1524 och 1972: 1525, framställs yrkanden
om totalförbud mot användningen av vissa bekämpningsmedel. Avgränsningen
av dessa medel sker visserligen på olika sätt i motionerna, men

SoU 1972:10

i realiteten torde yrkandena vara i det närmaste identiska. Motionärerna
vill att fenoxisyrapreparat av 2,4,5-T-typ skall förbjudas.

Med utgångspunkt i det material rörande fenoxisyror som framlades
förra året av en expertgrupp - och som i stark sammanfattning
redovisats i utskottets betänkande SoU 1971: 28 - och med hänsyn till de
vetenskapliga rapporter som framkommit senare är det enligt utskottets
mening väl motiverat att utspridande av fenoxisyror väsentligt begränsas
samt att i de fall de användes detta sker så att de miljöskadliga effekter
som kan finnas blir så små som möjligt. Enligt utskottets mening tillgodoser
det lagförslag, som utskottet i det föregående anslutit sig till,
nämnda önskemål. Med hänsyn till användningsområdet och användningssättet
för fenoxisyror av 2,4,5-T-typ - i stor utsträckning flygbesprutning
över skogsmark - gäller detta i särskilt hög grad dessa
bekämpningsmedel. Som inledningsvis nämnts används inte sådana
fenoxisyror vid den omfattande besprutning av stråsädesarealen som förekommer.
Utskottet vill också nämna att det, enligt vad utskottet inhämtat,
är en strävan hos tillverkarna att använda sådana metoder vid
framställningen av 2,4,5-T att dioxiner därvid inte bildas. Det sagda
hindrar dock inte att även andra insatser bör göras som ett led i
strävan att väsentligt begränsa användningen av fenoxisyrorna. Av betydelse
härvidlag är att man söker få tillgång till medel som utgör fullgod
ersättning för de nämnda och andra bekämpningsmedel som kan vara
miljöfarliga. Det är därför av vikt att intensiva insatser görs på forskningsområdet.
Att så bör ske har starkt understrukits av riksdagen i samband
med behandlingen av anslag till jordbruksforskningen (se JoU
1972: 1 s. 20). Bland annat har det framhållits vikten av att biologiska
bekämpningsmöjligheter blir närmare klarlagda. Mot bakgrund av det
anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I motionen 1972: 1522 anförs att det bör skapas ett informationssystem
för obligatorisk rapportering och registrering av uppgifter angående
skador på människor och djur som kan misstänkas ha ett samband med
användningen av bekämpningsmedel. Enligt motionerna bör i första
hand socialstyrelsen komma i fråga som huvudman för en sådan registrering.
Motionärerna vill att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära
förslag i frågan. Miljökontrollutredningen kommer att om några veckor
avlämna förslag i en av de två huvudfrågor utredningen har att pröva.
Förslaget kommer att avse bl. a. organisatoriska frågor som sammanhänger
med en ny lagstiftning om kontrollen av miljö- och hälsofarliga
produkter. I samband med den fortsatta beredningen av detta förslag
aktualiseras frågan om en informationsinsamling av den karaktär som
tas upp av motionärerna då det gäller såväl bekämpningsmedel som
andra hälso- och miljöfarliga produkter. Med hänsyn härtill är någon
riksdagens åtgärd i anledning av motionen inte erforderlig.

SoU 1972:10 8

Utskottet hemställer

A. att riksdagen med avslag på motionen 1972: 1524 i motsvarande
del antar 1 § i det vid propositionen 1972: 25 fogade
förslaget till lag om förbud mot spridning av bekämpningsmedel
från luften,

B. att riksdagen avslår motionen 1972: 1523,

C. att riksdagen med avslag på motionen 1972: 1524 i motsvarande
del och motionen 1972: 1526 antar 2 § i det vid
propositionen fogade lagförslaget,

D. att riksdagen antar lagförslaget i övrigt,

E. att riksdagen avslår dels motionen 1972: 1524, såvitt däri
yrkas totalförbud mot vissa bekämpningsmedel, dels motionen
1972: 1525,

F. att riksdagen avslår motionen 1972: 1522.

Stockholm den 18 april 1972

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c),
Svensson i Kungälv (s), Hamrin (fp), Dahlberg (s), Carlshamre (m),
Larsson i öskevik (c), fru Sigurdsen (s), herrar Johnsson i Blentarp (s),
Nordberg (s), Akerlind (m), fru Marklund (vpk), herrar Bengtsson i
Göteborg (c), Romanus (fp) och Nilsson i Växjö (s).

Reservationer

1. vid utskottets hemställan under A (omfattningen av förbud mot
spridning av bekämpningsmedel från luften) av fru Marklund (vpk) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 5 med
»Förslagen i» och slutar på s. 6 med »motsvarande del» bort ha
följande lydelse:

»Förslagen i motionen 1972: 1524 har i väsentlig mån sin grund i
en önskan att begränsa användningen av fenoxisyrapreparat. Även om
det inte förekommer att fenoxisyrapreparat sprids från luften över åkermark,
finns det inte anledning att undanta åkermark från förbud mot
spridning av bekämpningsmedel. Lagen bör därför gälla all mark. Utskottet
tillstyrker således motionen 1972: 1524 i denna del. Då det
gäller frågan om innehållet i dispensreglema i den föreslagna lagen synes
motionens syfte bli tillgodosett utan att man företar någon ändring i
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker motionen i motsvarande del.»

SoU 1972:10

dels att utskottet under A bort hemställa

»A. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1972: 25 och med bifall till motionen 1972: 1524 i motsvarande
del för sin del antar följande såsom utskottets förslag
betecknade förslag till 1 § lag om förbud mot spridning av bekämpningsmedel
från luften:

Kungl. Maj.ts förslag Utskottets förslag

1 § Bekämpningsmedel enligt 1 § Bekämpningsmedel enligt bebekämpningsmedelsförordningen
kämpningsmedelsförordningen
(1962: 703) får ej spridas från luf- (1962: 703) får ej spridas från luften
över annat område än åker- ten.»

mark.

Om spridning av bekämpningsmedel
från luften över åkermark
gäller vad giftnämnden beslutar
med stöd av bekämpningsmedelsförordningen.

2. vid utskottets hemställan under C (dispensmöjligheterna) av herr
Carlshamre (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 6 sorn börjar med
»Huvudsyftet med» och slutar med »bl. a. skogsbruket» bort ha följande
lydelse:

»Huvudsyftet med den föreslagna lagstiftningen är att minska risken
för allmänheten att ovetande bli utsatt för obehag och andra följder av
medlens användning. Enligt utskottets mening motverkas inte detta huvudsyfte
om dispensmöjlighetema utvidgas till att gälla även hyggesytor
för skogsföryngring, under förutsättning att ytorna är belägna inom sådana
områden av landet att risken för att allmänheten skall komma i kontakt
med bekämpningsmedlen är små eller obefintliga. Den dispensgivande
myndigheten, giftnämnden, skall givetvis ha att övervaka att betryggande
utmärkning sker av behandlade hyggesytor. Med hänvisning till
det anförda tillstyrker utskottet motionen 1972: 1526.»

dels att utskottet under C bort hemställa

»C. att riksdagen med avslag på motionen 1972: 1524 i motsvarande
del samt i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1972: 1526 för sin del antar följande såsom
utskottets förslag betecknade förslag till 2 § lag om förbud
mot spridning av bekämpningsmedel från luften:

Kungl. Maj.ts förslag Utskottets förslag

2 § Giftnämnden får medge un- 2 § Giftnämnden får medge undantag
från 1 § första stycket, om dantag från 1 § första stycket, om
det behövs för vetenskaplig prov- det behövs för vetenskaplig prövning
eller för bekämpning av växt- ning eller för bekämpning av växt -

SoU 1972:10

Kungl. Maj.ts förslag
skadedjur eller växtsjukdom. Därvid
skall giftnämnden föreskriva de
villkor som behövs till skydd för
allmänheten.

Utskottets förslag
skadedjur eller växtsjukdom samt
om det gäller hyggesytor för skogsföryngring,
om dessa är belägna
inom sådana områden av landet
att risken för att allmänheten skall
komma i kontakt med bekämpningsmedlen
är små eller obefintliga. Därvid
skall giftnämnden föreskriva
de villkor som behövs till skydd
för allmänheten.»

3. vid utskottets hemställan under E (frågan om totalförbud mot vissa
bekämpningsmedel) av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 7 som börjar med
»Med utgångspunkt» och slutar med »utskottet motionsyrkandena» bort
ersättas med text av följande lydelse:

»Med utgångspunkt i det material rörande fenoxisyror som framlades
förra året av en expertgrupp - och som i stark sammanfattning
redovisats i utskottets betänkande 1971: 28 - och med hänsyn till de
vetenskapliga rapporter som framkommit senare är det enligt utskottets
mening väl motiverat att utspridande av fenoxisyror väsentligt begränsas
samt att i de fall de användes detta sker så att de miljöskadliga
effekter som kan finnas blir så små som möjligt. Materialet pekar
på att det finns anledning att befara att fenoxisyrapreparat
av 2,4,5-T-typ är skadligare än andra förekommande typer, bl. a.
avseende giftighet, upplagring i levande organismer, genetiska och
fosterskadande effekter. Mot denna bakgrund anser utskottet att totalt
förbud mot användning av 2,4,5-T-typ temporärt bör införas. Enligt
en uppfattning som nu vinner ökad anslutning bör det åligga den, som
önskar sprida ett preparat, att göra sannolikt att detta är oskadligt. I
avvaktan på ytterligare forskningsresultat bör, i enlighet med denna
syn, spridning av 2,4,5-T-typ-preparat ej förekomma. Efter en tidsbegränsad
förbudsperiod bör frågan prövas på nytt. Med hänsyn till att MCPAester-preparat
i stor utsträckning kan ersätta 2,4,5-T-preparat får ett
totalförbud mot den senare typen relativt begränsade verkningar för
användarna. Det sagda hindrar dock inte att även andra insatser bör
göras som ett led i strävan att väsentligt begränsa användningen av
fenoxisyrorna. Av betydelse härvidlag är att man söker få tillgång till
medel som utgör fullgod ersättning för de nämnda och andra bekämpningsmedel
som kan vara miljöfarliga. Det är därför av vikt att intensiva
insatser görs på forskningsområdet. Att så bör ske har starkt understrukits
av riksdagen i samband med behandlingen av anslag till jordbruksforskningen
(se JoU 1972: 1 s. 20). Som framhålles i motionen 1972:
1525 är en övergång från kemiska till biologiska bekämpningsmetoder

SoU 1972:10

angelägen. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet att ett
förbud mot användning av fenoxisyrapreparat av 2,4,5-T-typ införes.»

dels att utskottet under E bort hemställa

»E. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 1524, såvitt däri
yrkas totalförbud mot vissa bekämpningsmedel, och motionen
1972: 1525 hos Kungl. Maj:t hemställer att temporärt förbud
införs mot användning av fenoxisyrapreparat av 2,4,5-T-typ.»

4. vid utskottets hemställan under E (frågan om totalförbud mot vissa
bekämpningsmedel) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 7 som börjar med
»Med utgångspunkt» och slutar med »utskottet motionsyrkandena» bort
ha följande lydelse:

dels att utskottet under E bort hemställa

»E. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 1524, såvitt
däri yrkas totalförbud mot vissa bekämpningsmedel, och motionen
1972:1525 hos Kungl. Maj: t hemställer att förbud
införs mot användning av bekämpningsmedel som innehåller
höggiftiga dioxiner.»