Skatteutskottets betänkande nr 66 år 1972

SkU 1972: 66

Nr 66

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1972:128 med förslag till förordning om skatt på spel, ni. m. jämte
motioner.

Propositionen

I proposition 1972: 128 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. förordning om skatt på spel,

2. lag om ändring i lotteriförordningen (1939: 207),

3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),

4. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m. m.,

5. förordning om ändring i förordningen (1928: 376) om särskild
skatt å vissa lotterivinster,

6. förordning om ändring i stämpelskatteförordningen (1964: 308).

I propositionen föreslås att skatt införs på det spel som bedrivs på
automater (s. k. enarmade banditer) och på rouletter. Vidare föreslås en
omläggning av beskattningen av bingospelet.

Skatten på automat- och roulettspelet föreslås få formen av en fast
avgift. Denna föreslås i fråga om automatspelet utgöra 500 kr. per apparat
och månad. I fråga om roulettspelet föreslås avgiften utgöra
2 000 eller 3 000 kr. per speltillstånd och månad, beroende på antalet
speldagar per vecka. I fråga om bingospelet föreslås att nuvarande system
med lotterivinstskatt och stämpelskatt ersätts med en generell skatt om
5 % på spelinsatserna.

Vidare föreslås att skattepliktigt spel får bedrivas endast efter särskilt
tillstånd. Sådant tillstånd skall kunna meddelas för automat- och roulettspel
på restaurang med utskänkningsrättighet, i nöjespark och liknande
samt i vissa samlingslokaler. Bingospel föreslås även i fortsättningen
vara förbehållet välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål. Härjämte
föreslås att högsta insats för automatspel får vara 1 kr. och högsta
vinst vid roulettspel 30 gånger insatsen samt att förbudet mot inlösen av
vinst i pengar i dessa spel slopas.

Spelskatten liksom de ändrade reglerna beträffande villkoren för bedrivande
av skattepliktigt spel föreslås träda i kraft den 1 april 1973.
Statens inkomster av spelskatten beräknas bli ca 50 milj. kr. för år
räknat.

1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 66

SkU 1972:66

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen 1972:

1884 av herr Andersson i Örebro (fp), vari hemställs

1. att riksdagen avslår Kungl. Maj:ts proposition 1972: 128 i den
del som avser spelautomater,

2. att riksdagen utan dröjsmål föreläggs förslag i enlighet med lotteriutredningens
betänkande (SOU 1972: 52);

1972: 1885 av herr Börjesson i Falköping (c), vari hemställs

att riksdagen beslutar

1. att avslå propositionen i vad avser införande av skatt på automat
och roulettspel, samt

2. att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag beträffande
lagstiftning i syfte att begränsa automat- och roulettspelet i enlighet med
vad som anförts i motionen;

1972: 1886 av herr Hörberg (fp), vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådana regler
att seriös nöjespark, driven av kommun eller i vilken kommuns engagemang
utgör en väsentlig förutsättning för parkens fortsatta drift, kan
erhålla befrielse från eller nedsättning av skatt på automatspel;

1972: 1887 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c), vari hemställs

att riksdagen beslutar följande ändringar i lotteriförordningen

1. att tillstånd till automatspel förbehålls välgörande, kulturellt eller
allmännyttigt ändamål,

2. att barnavårdsnämnds yttrande alltid inhämtas före beviljande av
tillstånd till automatspel,

3. att spelautomat, uppställd i lokal där allmänheten har tillträde,
skall stå under tillsyn av person med behörighet att avbryta spel som
bedöms som alltför ohämmat med hänsyn till den spelandes ålder eller
andra omständigheter;

1972: 1888 av herr Norrby i Gunnarskog m. fl. (c), vari hemställs

att riksdagen beslutar

1. att spelautomater med en högsta insats av 25 öre får användas
utan tillstånd och undantas från beskattning,

2. att skatten på bingospel utformas så att ett grundbelopp på 15 000
kr. per år och tillståndsinnehavare undantas från beskattning i enlighet
med vad som har anförts i motionen, samt

3. att uppdra åt vederbörande utskott att utforma erforderlig lagtext; -

SkU 1972: 66

1972: 1889 av herr Rydén m. fl. (fp), vari hemställs

att riksdagen vid behandling av propositionen 1972: 128 beslutar om
undantag från beskattning av bingospel som bedrivs av föreningar och
där hela vinsten oavkortat tillfaller ideell verksamhet.

I detta sammanhang behandlas också den vid riksdagens början väckta
motionen 1972: 155 av herr Larsson i Umeå m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att, i avvaktan på ett slutligt ställningstagande till användandet eller
beskattningen av spelautomater där vinsten utgörs av penningar, en
provisorisk licensavgift införs på 5 000 kr. per apparat och år samt att
för rouletter, som är uppställda på allmän plats såsom i restauranger
och dylika lokaler och där vinsterna utgörs av polletter som berättigar
till inköp, en tillfällig licensavgift införs på 20 000 kr. per roulett och
år, samt

2. att hos Kungl. Maj:t hemställa om utfärdande av bestämmelser.
Utskottet

På grundval av 1969 års punktskatteutrednings betänkande (Ds Fi
1972: 2) Skatt på spel föreslås i propositionen att spelautomater skall
beskattas genom en månatlig avgift på 500 kr. per apparat och att rouletter
avgiftsbeläggs på motsvarande sätt med 2 000 eller 3 000 kr. beroende
på utnyttjandegraden. Vidare föreslås att den nuvarande lotterivinstskatten
och stämpelskatten på bingospel skall ersättas med en generell
skatt som föreslås utgå med 5 % på insatserna.

Samtidigt föreslås ändringar i villkoren för anordnande av spel. Vid
automatspel skall myntspel få äga rum om insatsen är högst 1 krona.
Spelet skall kunna anordnas i samband med vissa tillställningar, i nöjespark
och tivoli samt på restaurang där rusdrycker får utskänkas. Roulettspel
skall kunna anordnas av huvudsakligen samma krets som får
möjlighet att anordna automatspel, men här föreslås att insatsen alltjämt
skall maximeras till 50 öre medan vinsten föreslås höjd från 20 till 30
gånger insatsen. Villkoren för anordnande av bingospel föreslås bli i
stort sett oförändrade. Då problemställningarna inom de tre spelområden
som behandlas i propositionen är förhållandevis olikartade behandlar
utskottet varje område för sig.

Automatspelet

Spelautomatmarknaden, som domineras av de s. k. enarmade banditerna,
uppvisar utan tvivel de mest svårbedömda problemen i detta
sammanhang. Några helt tillförlitliga uppgifter om apparatparkens storlek
finns inte att tillgå. Utredningen uppger ett antal på minst 15 000
exemplar medan andra uppskattningar tyder på att antalet kan vara
väsentligt större.

lf Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 66

SkU 1972: 66

Riksdagen har i olika sammanhang prövat motionsyrkanden att från
sociala synpunkter förbjuda eller sanera automatspelet, men motionerna
har som regel avvisats med hänvisning till pågående utredningar. På
näringsutskottets hemställan beslöt 1971 års riksdag att begära omedelbara
åtgärder på grundval av lotteriutredningens förslag för att begränsa
automatspelet. Vissa av lotteriutredningens förslag återfinns i det i
propositionen framlagda förslaget till ändring av lotteriförordningen.
De nya reglerna om beslag och förverkande av apparaterna bör vara av
stort värde i kampen mot olaga spel. Det kan antas att den — jämfört
med punktskatteutredningens förslag — restriktivare linje i fråga om
spelmöjligheterna som förordas i propositionen får ses som ett hänsynstagande
till riksdagens uttalande.

Vid sin prövning av propositionen har utskottet övervägt att inte låta
automatspelet bli ett speciellt privilegium för rusdrycksrestaurangerna
och därvid prövat möjligheten att tillåta sådant spel även vid andra
former av serveringsrörelser. Utskottet har emellertid stannat för att i
denna del tillstyrka propositionen med hänsyn till att en dylik utvidgning
skulle vara utomordentligt svår att genomföra i praktiken utan väsentliga
olägenheter. En sådan åtgärd skulle dessutom leda till ett vidgat
spelande, som inte skulle vara förenligt med riksdagens önskemål om
begränsningar.

En annan fråga som också rör begränsningen av spelet gäller insatsens
storlek och beskattningens höjd. På dessa punkter föreligger ändringsförslag
i form av motioner och skrivelser till utskottet.

Många torde komma i kontakt med automatspelet främst vid besök
på nöjesparker såsom folkparker, Gröna Lund, Liseberg, Furuvik och
andra. Folkparkernas företrädare har i skrivelse till utskottet påvisat att
åtskilliga av de automater som används inom parkerna inte kommer
upp till en sådan omsättning att det med de föreslagna månadsavgifterna
blir lönsamt att fortsätta med spelet. I motionen 1972: 1886 framhålls
att exempelvis Liseberg skulle få betala över 400 000 kr. per år i
skatt på automater och att skatten i detta fall verkar som en kommunal
utgift. Inkomsterna av spelverksamheten bidrar för närvarande till att
finansiera kulturella aktiviteter inom den kommunalt drivna parken. Ett
bifall till förslaget i propositionen skulle innebära dels att folkparkernas
ekonomiska ställning avsevärt försämras, dels att övergången till
1-kronas myntspel skulle öka hasardmomentet i automatspelet. Med
hänsyn till bl. a. dessa omständigheter förordar folkparkernas företrädare
att särskilda befrielseregler skall gälla för sådana nöjesparker som
drivs i kommunal regi eller med kommunalt stöd.

Utskottet anser sig inte kunna förorda en sådan åtgärd eftersom detta
skulle innebära en diskriminering av de anläggningar som drivs utan
stöd från det allmänna. Det är emellertid enligt utskottets mening angeläget
att man bevarar möjligheterna för folkparker och därmed jämför -

SkU 1972: 66

liga anläggningar att kunna anordna automatspel av mera förströelsebetonad
karaktär, bl. a. med hänsyn till att de därigenom även i fortsättningen
till viss del skulle kunna finansiera sin verksamhet på detta
sätt. Den föreslagna månadsavgiften skulle uppenbarligen medföra att
detta spel i många fall blev olönsamt för parkerna, vilket i sin tur skulle
medföra en total övergång till 1-kronas myntspel. Utskottet kan inte
finna att en sådan utveckling är önskvärd från sociala synpunkter. En
förutsättning för att bibehålla 25-öresspelet får anses vara att avgiften
nedsätts i proportion till insatsen. Utskottet förordar därför att månadsskatten
för 25-öresspel skall utgå med 100 kr. per apparat. Med hänsyn
bl. a. till svårigheterna att övervaka till vilket värde spelanordnaren
säljer och inlöser sina polletter har utskottet emellertid funnit det nödvändigt
att som villkor för denna lägre skatt uppställa kravet att apparaten
skall vara konstruerad så att spel kan bedrivas endast med insatser
i form av 25-öresmynt. En sådan ändring av automaterna kommer att
medföra vissa kostnader, men det får bli en avvägningsfråga för anordnaren
om han anser skattelättnaden innebära sådana fördelar att han
är beredd att bekosta ändringen. Den föreslagna nedsättningen bör enligt
utskottets mening i inte obetydlig grad tillgodose folkparkernas önskemål.
Skattenedsättningen kan väntas medföra att åtskilliga apparater
som skulle tagits ur bruk om 500-kronorsavgiften tillämpats generellt
kommer att användas även i fortsättningen. Skattebortfallet genom nedsättningen
torde under dessa förutsättningar bli av begränsad omfattning.

Utskottet vill i fråga om automatspelet också ta upp en särskild kontrollfråga
som främst berör polismyndigheternas möjligheter att inskrida
mot olaga spel. Såväl tillståndsgivningen som beskattningen är enligt
förslagen i propositionen knutna till spel som bedrivs med mynt eller
polletter. I uppenbart syfte att kringgå dessa regler har på senare tid
spel anordnats på apparater som inte betalar ut mynt eller polletter utan
noterar resultatet i ett räkneverk. Det blir i dessa fall en bevisfråga om
vinsten har utbetalats eller om den bara består i rätt till återspel. Kan
det bevisas att utbetalning ägt rum föreligger vanligen olagligt spel, och
apparaten kan tas i beslag. Från polishåll bedömer man emellertid bevisfrågan
som svårlöst, samtidigt som man inom vissa polisdistrikt konstaterat
att ett flertal spelautomater försetts med räkneverk. Mot denna
bakgrund förordar utskottet att även möjligheten till återspel betecknas
som en vinst i lotteriförordningen och att alltså alla spelautomater i
princip beskattas. Sådana mera oskyldiga spelapparater som s. k. flipperspel
som normalt endast erbjuder möjlighet till ett återspel bör dock
undan tas.

Med de här förordade ändringarna skulle yrkandena i motionen 1972:
1888 i vad de avser automatspel till viss del vara tillgodosedda liksom
yrkandet i motionen 1972: 1886 om åtgärder beträffande de kommu -

SkU 1972: 66

nalt stödda nöjesparkernas automatspel och skrivelsen från Folkparkernas
centralorganisation och Folkets Husföreningarnas riksorganisation.
Som framgår av det anförda kan utskottet emellertid inte biträda yrkandena
i motionen 1972: 1884 och 1972: 1885 om avslag på propositionen
i vad den avser spelautomater eller de begränsningar som föreslås
i motionen 1972: 1887.

Rouletter

Den väsentligaste ändringen på tillståndssidan som föreslås i propositionen
i fråga om roulettema är att vinsten skall få utgöra 30 gånger
den alltjämt till 50 öre maximerade insatsen, mot f. n. 20 gånger. Skatt
föreslås utgå med 3 000 kr. per månad för roulettspel som bedrivs minst
tre gånger i veckan och eljest med 2 000 kr. Sveriges automatägares
riksförbund har i skrivelse till utskottet påpekat bl. a. att den föreslagna
höjden av roulettbeskattningen skulle leda till att ett flertal rouletter
i framför allt mindre tätorter skulle bli olönsamma medan däremot
etablissemangen i storstäderna sannolikt skulle komma undan för billigt.
Här gäller alltså i princip samma invändningar som i fråga om spelautomaterna
med den skillnaden att roulettspelet är mera begränsat till sin
omfattning och mindre varierat än automatspelet. Utskottet vill i denna
fråga rekommendera fortsatta överväganden om en nettobeskattning,
men i avvaktan härpå förordar utskottet att den lägre skattesatsen sänks
till 1 500 kr. och att den högre höjs till 3 500 kr. Utskottet avstyrker
yrkandet i motionen 1972: 1885 om avslag på propositionen i denna del.

Bingo

Utredningens förslag i fråga om bingospelet har i huvudsak accepterats
av såväl remissinstanserna som departementschefen. De i motionerna
1972: 1888 och 1972: 1889 framförda yrkandena om undantag från
beskattningen för bingo med viss högsta insats per år respektive annan
bingo än s. k. automatbingo som bedrivs i egen regi av ideella föreningar
kan utskottet inte biträda. Sådana åtgärder skulle skapa gränsdragnings-
och kontrollproblem. Utskottet anser att undantag från spelskatten
inte bör göras med hänsyn till vem som anordnar spelet eller till
spelets omfattning.

Övriga frågor

Utskottet vill avslutningsvis också något beröra den fortsatta utvecklingen
av de här behandlade problemen. Lotteriutredningens förslag
innebar huvudsakligen vissa skärpningar av tidigare etablerad praxis.
Det förslag som punktskatteutredningen framlagt föreslås nu bli genomfört
med vissa ändringar. I propositionen aviseras att frågan om
statliga kasinon, som punktskatteutredningen ansett vara värd att närmare
pröva, skall bli föremål för ytterligare överväganden medan 1972
års lotteriutredning skall verkställa en allmän översyn på lotteriområdet.

SkU 1972: 66

Utskottet anser mot bakgrund av de invändningar som kan resas mot
det enskilda vinstintressets roll på spelområdet och med hänvisning till
de statsmonopol på lotterisidan, som sedan länge fungerat, att tanken
på en monopoliserad spelverksamhet lämpligen bör kunna övervägas i
samband med det fortsatta utredningsarbetet beträffande spel och lotterier.

Utskottet finner en sådan mera genomgripande reform på längre sikt
vara den effektivaste åtgärden för att komma till rätta med de problem
som åberopas i motionerna 1972: 1884, 1972: 1885 och 1972: 1887 men
anser att riksdagen först bör avvakta erfarenheterna av de i propositionen
föreslagna åtgärderna med de av utskottet förordade jämkningarna.
Utskottet vill samtidigt framhålla angelägenheten av att fortsatta ansträngningar
görs för att införa en nettobeskattning enligt punktskatteutredningens
förslag i fråga om spelautomater och rouletter.

Utskottet avstyrker samtliga de med anledning av propositionen väckta
motionerna och även den vid riksdagens början väckta motionen
1972: 155 om en provisorisk spelskatt, men utskottet anser syftet med
flertalet motioner till viss del vara tillgodosett genom vad utskottet förordat
och uttalat.

Utskottet hemställer
att riksdagen

A. med avslag på motionerna 1972: 1884, 1972: 1885, 1972:
1887 och 1972: 1889 i vad de avser ändringar i propositionen
1972: 128 och med anledning av motionerna 1972: 155,
1972: 1886 och 1972: 1888 samt propositionen 1972: 128
antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. förordning om skatt på spel med den ändringen att 10 § erhåller
följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Ma]:ts förslag

10 § Spelskatt utgår i fråga om

1. automatspel, för varje kalendermånad
då skattskyldighet föreligger,
med 500 kronor per automat,

2. roulettspel, för varje kalendermånad
då skattskyldighet föreligger,
med 3 000 kronor för tillstånd
som innebär rätt till spel
minst tre dagar varje vecka och
med 2 000 kronor för annat tillstånd,

Utskottets förslag

10 § Spelskatt utgår i fråga om

1. automatspel, för varje kalendermånad
då skattskyldighet föreligger,
med 100 kronor per automat
om automaten är konstruerad
uteslutande för spel med tjugofemöresmynt
och med 500 kronor
per automat i annat fall,

2. roulettspel, för varje kalendermånad
då skattskyldighet föreligger,
med 3 500 kronor för tillstånd
som innebär rätt till spel
minst tre dagar varje vecka och
med 1 500 kronor för annat tillstånd,

SkU 1972: 66

3. bingospel med 5 procent av värdet av erlagda spelinsatser och
entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till
deltagande i spelet.

2. förslag till lag om ändring i lotteriförordningen med den ändringen
att 1 § och 1 a § erhåller följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

1 §

Lotteri om i förvärvssyfte.

Såsom lotteri anses varje före- Såsom lotteri anses varje företag,
däri efter lottning, gissning, tag, däri efter lottning, gissning,

vadhållning eller jämförlig av vadhållning eller jämförlig av

slumpen helt eller delvis beroende slumpen helt eller delvis beroende

anordning kan av en eller flera anordning kan av en eller flera

deltagare erhållas vinst till högre deltagare erhållas vinst till högre

värde än det, som erhålles av en värde än det, som erhålles av en

var deltagare. Marknads- och ti- var deltagare. Marknads- och ti volinöjen,

såsom mekaniska spel- volinöjen, såsom mekaniska spelapparater,
ringkastningsanordning- apparater, ringkastningsanordning ar

och skjutbanor, vilka äro för- ar och skjutbanor, vilka äro förenade
med vinstmöjligheter som enade med vinstmöjligheter som

nu sagts, skola betraktas såsom nu sagts, skola betraktas såsom

lotterier oavsett företagens beskaf- lotterier oavsett företagens beskaffenhet
i övrigt. Utbetalas vid au- fenhet i övrigt. Rätt till fortsatt

tomatspel anvisning, är denna att spel är att anse som vinst,

anse som vinst, oaktat den endast
berättigar till fortsatt spel.

Bestämmelserna i statens premieobligationer.

Angående dobbleri i brottsbalken.

1 a §

Spel med mynt eller polletter Spel på mekaniska eller elektro på

mekaniska eller elektroniska niska apparater (automatspel) må

apparater (automatspel) må anord- anordnas efter tillstånd av polis nas

efter tillstånd av polismyndig- myndigheten under förutsättning

heten under förutsättning

att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillställning
inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande
anläggning eller i samband med tivolirörelse eller sådan restaurangrörelse,
för vilken gäller tillstånd till utskänkning enligt rusdrycksförsäljningsförordningen
(1954: 521),

att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel,
att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger
insatsen,

att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt
på väl synlig plats i lokalen.

Tillstånd meddelas tills vidare.

Automatspel som normalt erbjuder
vinst endast i form av ett frispel
på automaten må anordnas
utan tillstånd.

SkU 1972: 66

3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),

4. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.,

5. förordning om ändring i förordningen (1928: 376) om särskild
skatt å vissa lotterivinster,

6. förordning om ändring i stämpelskatteförordningen (1964:
308);

B. att riksdagen avslår motionerna

1. 1972: 155,

2. 1972: 1884,

3. 1972: 1885,

4. 1972: 1886,

5. 1972: 1887,

6. 1972: 1888,

7. 1972: 1889,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
hemställt under A.

Stockholm den 7 december 1972

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s),
Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s), Stadling
(s), Westberg i Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Hörberg
(fp), Marcusson (s), Björk i Gävle (c), Söderström (m) och fru Normark
(s).

Reservation

av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson i Arrie (c), Larsson i
Umeå (fp), Sundkvist (c), Olof Johansson i Stockholm (c), Hörberg (fp)
och Söderström (m) vilka

dels ansett att utskottet under rubriken Bingo (s. 6) bort anföra följande: I

fråga om bingospelet har det föreliggande utredningsförslaget accepterats
i sina huvuddrag av såväl remissinstanserna som departementschefen.
Utskottet finner emellertid de i motionerna 1972: 1888
och 1972: 1889 framförda yrkandena om undantag från beskattningen
av bingospel med en viss högsta insats per år resp. annan bingo än s. k.
automatbingo som bedrivs i egen regi av ideella föreningar värda beaktande.

SkU 1972: 66

I likhet med motionärerna anser utskottet det angeläget att statsmakterna
inte försvårar frivilligt fostrande ungdomsarbete. När det gäller
ekonomiska möjligheter att utöva sin verksamhet är flertalet föreningar
hänvisade till inkomster från bingo- och lotteriverksamhet. Ett ökat uttag
av skatt försvårar sålunda möjligheterna att fortsätta det ungdomsvårdande
arbetet. För närvarande är ett visst grundbelopp undantaget
från beskattning i samband med bingospel. Utskottet anser att ett motsvarande
grundavdrag bör bibehållas beträffande bingospel, där hela
vinsten går till ideell verksamhet.

dels ansett att utskottet under punkten A 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1972: 128 samt
motionerna 1972: 1888 och 1972: 1889 beslutar att 10 § i
förordningen om skatt på spel skall ha följande som reservanternas
förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag
10 §

Spelskatt utgår

3. bingospel med 5 procent av
värdet av erlagda spelinsatser och
entréavgifter eller andra avgifter
i den mån avgifterna berättigar
till deltagande i spelet.

Reservanternas förslag

annat tillstånd,

3. bingospel med 5 procent av
värdet av erlagda spelinsatser och
entréavgifter eller andra avgifter
i den mån avgifterna berättigar
till deltagande i spelet. Vid annat
bingospel än s. k. automatbingo,
som anordnas av ideell förening
under medverkan endast av föreningens
medlemmar, äger den
skattskyldige rätt till grundavdrag
med 15 000 kronor för varje kalenderår.
Riksskatteverket meddelar
föreskrifter om grundavdragets
fördelning på redovisningsperioder.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1972 720046