Skatteutskottets betänkande nr 64 år 1972

SkU 1972: 64

Nr 64

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1972:143 med förslag till förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen
(1960: 391), m. m. jämte motion.

Propositionen

I proposition 1972: 143 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att

dels anta vid propositionen fogade förslag till

1. förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960: 391),

2. förordning om ändring i förordningen (1929: 307) angående tullrestitution,

3. lag om ändring i lagen (1962: 120) om straff i vissa fall för oriktig
ursprungsdeklaration m. m.,

4. förordning om ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt
å vissa varor,

5. lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser
om prisreglering på jordbrukets område,

6. förordning om upphävande av förordningen (1953: 396) om accis
å fettemulsion m. m.,

7. förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920),

8. förordning om upphävande av förordningen (1960: 243) angående
rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelser från tulltaxan
m. m.,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

9. vidtaga de ändringar i underpositionema i tulltaxan (1971: 920)
som föranleds av avtalen med EEC och CECA och som ej påverkar tullnivån,

10. förordna om kontroll av uppgifter som lämnas i samband med
export,

11. förordna om de avvikelser från förordningen (1953: 372) angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur som föranleds
av avtalet med EEC,

12. förordna om de avvikelser från förordningen (1967: 340) med
vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område som kan
föranledas av avtalet med EEC och av EFTA-konventionen.

1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 64

SkU 1972: 64

2

I propositionen framläggs förslag till de författningsändringar i fråga
om tull och råvaruprisutjämning m. m. som behövs för att genomföra de
svenska åtagandena i avtalen med EEC och CECA.

Motionen

I motionen 1972: 1912 av herr Åsling m. fl. (c, fp, m) yrkas

att den föreslagna externa prisutjämningen på bröd ur tulltaxenummer
19.07 skall utgå utan maximering av införselavgiften.

Utskottet

De författningsändringar i fråga om tull och råvaruprisutjämning som
föreslås liksom de bemyndiganden som Kungl. Maj:t begär i propositionen
1972: 143 är motiverade av de svenska åtagandena enligt avtalen
med EEC och CECA.

Skatteutskottet har i yttrande till utrikesutskottet — SkU 3 y — anslutit
sig till kritiken mot EEC-avtalets ursprungsregler, men utskottet vill
i detta sammanhang också erinra om avtalets utomordentliga betydelse
och räckvidd.

I princip överensstämmer förslagen i propositionen med de åtgärder
som riksdagen godkände i samband med genomförandet av åtagandena
enligt EFTA-avtalet och bör därför inte ge anledning till några betänkligheter.
De bemyndiganden som begärs har självfallet inte kunnat preciseras
i detalj, utan de har nu liksom vid EFTA-avtalet en generell utformning.
Användandet av fullmakter av denna art skulle i och för sig
kunna leda till en förskjutning av prövningsrätten från riksdagen till
Kungl. Maj:t. Utskottet förutsätter emellertid att riksdagen även i fortsättningen
kommer att få information om eller tillfälle att pröva alla
de frågor som är av sådan art att de inte bör avgöras av Kungl. Maj:t
ensam.

Propositionen innehåller förslag till författningsändringar och fullmakter
men redovisar också hur dessa fullmakter är avsedda att tilllämpas
i fråga om de enskilda varugrupperna. I flertalet av dessa frågor
föreligger enighet mellan berörda myndigheter och näringslivets företrädare.
Det är egentligen endast i fråga om en varugrupp, nämligen
matbröd, som det föreligger några mera väsentliga motsättningar, och
dessa åsiktsbrytningar återspeglas också i motionen 1972: 1912, där motionärerna
begär ändring av den i propositionen förordade lösningen
beträffande importen av matbröd.

Bakgrunden till dessa invändningar är att vissa livsmedelsindustrivaror,
däribland matbröd, som inte varit tullfria inom EFTA, kommer att
omfattas av EEC-avtalet. Till skydd för vissa av dessa varor föreslås i
propositionen ett system med rörliga importavgifter och däremot svarande
exportbidrag. Enligt avtalet får dessa avgifter helt uppväga den

SkU 1972: 64

3

råvarufördyring som den svenska jordbruksregleringen medför. Kommerskollegium
har i sitt förslag emellertid framhållit att denna rätt inte
bör utnyttjas under alla förhållanden. Kollegiet anser att sådan prisutjämning
inte bör medges för varor som inte tillverkas i landet eller där
importkonkurrensen är obetydlig. Med hänsyn till att brödimporten svarar
för en mycket ringa del av den inhemska konsumtionen och av handelspolitiska
skäl, som bl. a. skall ses mot bakgrund av att Finland är
den största exportören av matbröd till Sverige, förordar kollegiet att importavgiften
maximeras till 12 % för flatbröd och 20 % för övrigt matbröd.
Detta innebär att nuvarande tullskydd i huvudsak bibehålls oförändrat,
medan en importavgift utan maximering skulle medföra ett praktiskt
taget fördubblat tullskydd. Statens jordbruksnämnd har emellertid
av principiella skäl inte ansett sig kunna godta detta resonemang utan
ansett att avgiften utan undantag bör motsvara avgiftsbelastningen på
råvarorna. Departementschefen ansluter sig närmast till kommerskollegiets
uppfattning och anser att man nu bör undvika en höjning av gränsskyddet
för matbröd men uttalar också att Kungl. Maj:t bör kunna bemyndiga
jordbruksnämnden att höja avgifterna om förhållandena så
kräver. Motionärerna ansluter sig till jordbruksnämndens uppfattning
och pekar på riskerna för ökad import och vikande sysselsättning inom
den svenska bageribranschen.

Utskottet medger att skäl kan anföras för båda ståndpunkterna, men
utskottet lutar närmast åt uppfattningen att handelspolitiska skyddsåtgärder
inte skall sättas in mot befarade olägenheter utan först när man
kan visa att det gällande skyddet verkligen är otillräckligt. Med hänsyn
härtill anser utskottet att det är till fyllest att Kungl. Maj:t får fullmakt
att vidta höjningar så snart det visar sig erforderligt. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen 1972: 1912.

Mot övriga i propositionen behandlade förslag har utskottet inte heller
funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1972: 143 och med
avslag på motionen 1972: 1912
dels antar

1. förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960:
391),

2. förordning om ändring i förordningen (1929: 307) angående
tullrestitution,

3. lag om ändring i lagen (1962: 120) om straff i vissa fall för
oriktig ursprungsdeklaration m. m.,

4. förordning om ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt
å vissa varor,

5. lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser
om prisreglering på jordbrukets område,

SkU 1972: 64

4

6. förordning om upphävande av förordningen (1953: 396)
om accis å fettemulsion m. m.,

7. förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920),

8. förordning om upphävande av förordningen (1960: 243)
angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelser
från tulltaxan m. m.,

dels bemyndigar Kungl. Maj:t att

9. vidtaga de ändringar i underpositionerna i tulltaxan (1971:
920) som föranleds av avtalen med EEC och CECA och som
ej påverkar tullnivån,

10. förordna om kontroll av uppgifter som lämnas i samband
med export,

11. förordna om de avvikelser från förordningen (1953: 372)
angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur
som föranleds av avtalet med EEC,

12. förordna om de avvikelser från förordningen (1967: 340)
med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område
som kan föranledas av avtalet med EEC och av EFTAkonventionen.

Stockholm den 5 december 1972

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s),
Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s),
Sundkvist (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Stadling (s), Westberg
i Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Hörberg* (fp) och fru Normark
(s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå
(fp), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro (m), Olof Johansson i Stockholm
(c) och Hörberg (fp), som med hänvisning till innehållet i motionen
1972:1912 ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1972: 143

A. antar de vid propositionen fogade författningsförslagen,

B. bemyndigar Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar och göra
de förordnanden som avses i punkterna 9—11 i propositionens
hemställan,

SkU 1972: 64

5

C. med bifall till motionen 1972: 1912 bemyndigar Kungl. Maj:t
att förordna om de avvikelser från förordningen (1967: 340)
med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område
som kan föranledas av avtalet med EEC och av EFTAkonventionen
under förutsättning att förordnandena i fråga
om matbröd, ur tulltaxenummer 19.07, icke innehåller begränsningar
av de föreslagna införselavgiftemas höjd.

Särskilt yttrande

av herrar Josefson i Arrie (c), Sundkvist (c) och Olof Johansson i Stockholm
(c):

Utskottet markerar, att bemyndiganden för Kungl. Maj:t av den karaktär
som behandlas i prop. 1972: 143 kan leda till en förskjutning av
prövningsrätten från riksdagen till Kungl. Maj:t. Det finns särskild anledning
att understryka denna risk i samband med EEC- och CECAavtalens
fullföljande, eftersom de innebär en omfattande tullavveckling
men också får konsekvenser utanför frihandelsområdet. Bl. a. därför innehåller
avtalen en rad paragrafer, där regleringen av konflikter vid sidan
av frihandeln läggs fast. EEC- och CECA-avtalen kan komma att
föranleda en kontroversiell tillämpning. Därför bör bemyndigandena
för Kungl. Maj:t att verkställa avtalsåtagandena på tullområdet tillämpas
restriktivt. Bemyndigandena bör syfta till att på ett smidigt sätt
fullfölja avtalen sådana dessa anmäls för riksdagen. En förändring av
avtalens innehåll och omfattning skall självfallet prövas av riksdagen
men även en sådan avtalstillämpning av exempelvis skyddsklausulerna
som får långsiktig karaktär.

HARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1972 720046