Skatteutskottets betänkande nr 55 år 1972

SkU 1972:55

Nr 55

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om översyn av
bestämmelserna i kommunalskattelagen om fast driftställe och beskattningsort
för aktiebolag m. fl.

Motionen

I motionen 1972:859 hemställer herr Mattsson i Ske (c) att riksdagen
hos Kungl. Majit anhåller om utredning angående ”ändring av taxering
och beskattning av 'svenska aktiebolag m. fl.’ i enlighet med vad som i
motionen anförts”.

Den i motionen begärda utredningen avser att åstadkomma ett system,
enligt vilket bolagsskatten i fortsättningen skall bli helt statlig med
undantag endast för den kommunala garantibeskattningen av
fastighet. Den del av den sålunda helt statliga bolagsskatten som kan
anses motsvara kommunernas bortfall av skatteinkomst skall fördelas på
kommunerna efter invånarantal och skall inte påverka beräkningen av
tillskjutet skatteunderlag. Motionären kan även tänka sig andra fördelningsregler
mellan stat och kommun. Motionären åberopar att
skattekraften varierar avsevärt från kommun till kommun, liksom även
bolagens andel av skatteunderlaget och bolagsskattens betydelse för den
kommunala utdebiteringen. Mot bakgrund av att företag som taxeras i en
kommun kan avsätta sin produktion av varor eller tjänster i andra delar
av landet eller på export, anser motionären att beskattningen av
inkomsten är en för hela befolkningen gemensam angelägenhet. Övergången
till en enda skatteform för rörelsevinster ger enligt hans mening
också möjligheter att t. ex. i regionalpolitisk! syfte variera beskattningen
utan menlig effekt för kommunerna.

Gällande bestämmelser m. m.

Reglerna om beskattningsort återfinns i 56—61 §§ kommunalskattelagen
(1928:370), KL. De är delvis tämligen detaljerade men torde här
kunna sammanfattas sålunda.

Inkomst av fastighet beskattas i den kommun där fastigheten är
belägen.

Inkomst av rörelse beskattas där rörelsen utövas från fast driftställe
eller — om fast driftställe saknas — i hemortskommunen. Om rörelsen
haft fast driftställe i flera kommuner — t. ex. huvudkontor i en kommun,
fabrik i en annan och lager i en tredje — fördelas inkomsten mellan flera
kommuner, och särskilda regler för denna fördelning gäller beträffande
verksamheter av olika slag.

I Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 55

SkU1972:55

Inkomst av tjänst, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital beskattas i
hemortskommunen. Inkomst av icke yrkesmässig avyttring av här i riket
belägen fastighet beskattas dock i den kommun där fastigheten är
belägen.

Om inkomsten enligt dessa principer skall beskattas i hemortskommunen
men den skattskyldige saknar hemortskommun här i landet,
beskattas inkomsten i regel i Stockholm för gemensamt kommunalt
ändamål.

Samma regler i dessa hänseenden gäller för inkomst som förvärvats av
såväl aktiebolag som av andra.

Det kommunala skatteunderlaget består inte endast av inkomst och
garantibelopp i kommunen utan bl. a. också av tillskjutet skatteunderlag
enligt förordningen (1965 :268) om skatteutjämningsbidrag.

Reglerna om skatteutjämningsbidrag syftar till att utjämna de ekonomiska
olikheterna mellan kommunerna. Bidrag utgår i tre former,
nämligen såsom skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft, skatteutjämningsbidrag
vid hög utdebitering och extra skatteutjämningsbidrag.
Särskilt bidraget vid brist på skattekraft är av intresse i detta sammanhang.
Detta bidrag tillförsäkrar kommunerna ett skatteunderlag som
uppgår till mellan 90 % och 125 % av det genomsnittliga skatteunderlaget
per invånare i hela riket. Om den totala taxerade inkomsten i kommunen
utslagen på samtliga invånare i kommunen understiger det garanterade
skatteunderlaget, utgår mellanskillnaden i form av tillskott av skatteunderlag.
För kommun med brist på skattekraft kan dessa regler bl. a.
sägas innebära, att det faktiska skatteunderlaget i kommunen saknar
betydelse för den kommunalskatt som kommer att utgå till kommunen. I
stället uppkommer den i viss mån motsatta effekten att skatten utfaller
med högre belopp om skatteunderlaget i andra kommuner ökar.

I genomsnitt för hela landet motsvarade skatteutjämningsbidragen år
1971 2 kr. 16 öre per skattekrona, under det att sammanlagda
medelutdebiteringen utgjorde 22 kr. 54 öre. Högsta länsgenomsnittet i
fråga om bidrag har Jämtlands län med 10 kr. 77 öre per skattekrona. I
detta län skulle medelutdebiteringen utan bidrag ha uppgått till 34 kr. 54
öre i stället för 23 kr. 77 öre.

Nuvarande regler om skatteutjämning grundar sig på skatteutjämningskommitténs
betänkande SOU 1964:19. Kommittén pekade på olika
metoder att komma tillrätta med orsakerna till ekonomiska olikheter
mellan kommunerna och erinrade i det sammanhanget också om
möjligheten att utjämna de ekonomiska olikheterna mellan kommunerna
genom att ändra reglerna för beskattningsföremålens fördelning mellan
kommunerna. Att på detta sätt gynna kommuner med sämre ekonomi
eller att utvidga beskattningen för gemensamt kommunalt ändamål ledde
emellertid enligt kommittén inte till en lösning av skatteutjämningsproblemet,
eftersom verkningarna av sådana åtgärder blev ovissa från
skatteutjämningssynpunkt eller betydelselösa. Kommittén ansåg, att
arbetet på att lösa skatteutjämningsproblemet i första hand borde

SkU1972:55

inriktas på att söka skapa ett allmänt statsbidrag med skatteutjämnande
syfte.

Förslag till vissa ändringar av beräkningen av skatteutjämningsbidragen
har numera lagts fram av skatteutjämningsrevisionen (SOU 1972:44).

Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:8) skall enligt sina
direktiv pröva även frågan om den kommunala beskattningsrättens
utformning.

Utskottet

Yrkandet i motionen 1972:859 syftar till att göra beskattningen av
aktiebolag till en rent statlig angelägenhet, samtidigt som det sammanlagda
bortfallet av inkomstskatt för kommunernas del skall kompenseras
genom bidrag till kommunerna.

Oavsett om motionären har rätt eller ej i sin uppfattning, att
kommuner med industrier otillbörligt gynnas av nuvarande regler på
bekostnad av andra kommuner, bör framhållas att reglerna om beskattningsort
gäller generellt oavsett verksamhetens form. För kommunernas
del torde det i och för sig vara likgiltigt om verksamheten drivs av
aktiebolag eller av handelsbolag eller under enskild firma. Att under
sådana förhållanden undanta endast aktiebolagens inkomst från kommunal
beskattning torde inte kunna anses riktigt från kommunalekonomisk
synpunkt. Det bör också påpekas att många aktiebolag har andra
inkomster än inkomst av rörelse. Den av motionärerna eftersträvade
ändringen eller ändrade regler om beskattningsort skulle otvivelaktigt
medföra snedvridande effekter i fråga om beskattningen och andra
svåröverskådliga konsekvenser inte minst för kommunerna.

Till vad som nu anförts kommer att syftet med förslaget, nämligen att
utjämna ekonomiska skillnader mellan kommunerna, beaktas inom
ramen för reglerna om skatteutjämningsbidrag. En reform i den av
motionärerna förordade riktningen torde bl. a. med hänsyn till dessa
regler inte kunna antas medföra ökade skatteintäkter för kommuner med
svagt skatteunderlag och hög utdebitering. Därtill kommer att frågor av
den art som berörs i motionen kommer att tas upp av kommunalekonomiska
utredningen (Fi 1971:8). Med hänsyn därtill finner utskottet sig
inte kunna tillstyrka motionen.

SkU 1972:55

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1972:859.

Stockholm den 17 oktober 1972
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Eriksson i
Bäckmora (c), Engkvist (s), fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson i Arrie
(c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c),
Wikner (s), Stadling (s), Johansson i Jönköping (s), Söderström (m) och
fru Normark (s).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1687 S Stockholm 1972