Skatteutskottets betänkande nr 54 år 1972 SkU 1972:54

Nr 54

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om ändrade regler för
beräkning av substansvärdet av aktier i fåmansbolag.

Motionen

I motionen 1972:854 av herrar Levin (fp) och Annerås (fp) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begären översyn av värderingsreglerna vid
förmögenhetsbeskattningen i syfte att lindra bördan för i synnerhet ägare
av aktier i fåmansbolag.

Gällande regler m. m.

Enligt 3 och 4 §§ förordningen om statlig förmögenhetsskatt
(1947:577) med tillhörande anvisningar skall värdesättningen av förmögenhetsskattepliktiga
tillgångar ske med hänsyn till förhållandena vid
beskattningsårets utgång. Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande
bruk i jordbruk med binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall
värdesättas i enlighet med vedertaget affärsbruk inom verksamheten.

Såsom affärsbruk i rörelse får anses gälla, att tillgångar för stadigvarande
bruk i rörelsen tas upp till anskaffningsvärdet efter årliga avskrivningar
för utrangering, slitning och annan värdeminskning. Om avskrivningar
inte verkställts eller gjorts i större omfattning än som kan anses motiverat
skall hänsyn därtill tas vid värdesättningen av tillgångarna. Lager värderas
såsom helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning. Den
omständigheten att en värdesättning blivit godkänd vid inkomstberäkningen
medför inte att denna värdesättning skall anses bindande även för
förmögenhetsbe räkningen.

Börsnoterat värdepapper tas upp till det noterade värdet om det kan
antas att detta motsvarar vad som skall ha kunnat erhållas vid försäljning
under normala förhållanden.

Beträffande aktier i rörelsedrivande bolag som inte är börsnoterat och
som inte är fåmansbolag gäller enligt riksskattenämndens anvisningar (RN
1962:5) den principen att värdesättningen bör grundas på det kapitaliserade
värdet av avkastningen, avkastningsvärdet.

För rörelsedrivande fåmansbolag gäller däremot enligt samma anvisningar
att ett kapitaliserat värde av den beslutade utdelningen i regel inte
kan läggas till grund för värdesättningen. Till grund för denna måste i
stället läggas ett på visst sätt beräknat matematiskt värde, ett substansvärde.
Substansvärdet bör i huvudsak beräknas efter samma värde på
tillgångar och skulder som aktieägaren skulle haft att själv ta upp vid
förmögenhetsberäkningen, om tillgångarna och skulderna varit hans
personliga. Vissa modifikationer är dock nödvändiga med hänsyn till

1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 54

SkU 1972:54

2

formen för egendomsförvaltningen. Skälig hänsyn måste sålunda tas till
dubbelbeskattningen beträffande bolagsinkomster med därav följande
utskiftningsskatteskuld för bolaget. Substansvärdeberäkningen bör ske på
grundval av den senast tillgängliga balansräkningen för bolaget. Om det
inte görs sannolikt att bolaget skall avvecklas, bör tillgångarna värderas
med utgångspunkt från att rörelsen skall bestå. Hänsyn skall därvid tas
till sådana faktorer som förekomsten av vissa dolda reserver, inte bokförda
skatteskulder m. m. Å andra sidan beaktas att en fastighets verkliga värde
kan överstiga taxeringsvärdet; då bör ett skäligt tillägg göras.

Vid värdesättningen gäller att maskiner och inventarier inte bör tas upp
högre än till bokförda värden. Om en mera avsevärd dold reserv föreligger
bör dock tillägg ske för värdet av dold reserv. Detta tillägg bör avse
endast hälften av den dolda reserven. Fastigheter tas upp till taxeringsvärdet.
Hänsyn tas till eventuell dold reserv, som läggs till. Varulager bör tas
upp till bokförda värdet med tillägg för hälften av dold reserv i lagret.
Med dold reserv förstås härvid skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärde
(tillverkningsvärde), efter avdrag för inkurans och prisfallsrisk, och
å andra sidan bokfört värde å lagret. Om lagret består av fastigheter eller
värdepapper, beräknas den dolda reserven till skillnaden mellan taxeringsvärdet
eller börsvärdet samt bokfört värde. Hänsyn tas också till
utskiftningsskatteskuld. Här får som regel 1/3 frånräknas.

Som en jämförelse kan nämnas att latent skatteskuld i allmänhet inte
får dras av vid förmögenhetsberäkningen. Så medges t. ex. vid värderingen
av andel i handelsbolag inte avdrag för latent skatteskuld (Se RÅ
1962:1080 och 1969:2009).

Översyn av anvisningarna rörande aktievärderingen pågår f. n. inom
riksskatteverket.

Förmögenhetsbeskattningen av kapital som lagts ned i jordbruk eller
rörelse berörs också av vissa särskilda regler om skattelättnader för
familjeföretagare. Dessa regler, som antogs av 1970 års riksdag (prop.
1970:71, BeU 41) i syfte att i avvaktan på kapitalskatteberedningens
slutbetänkande undvika skatteskärpningar med anledning av då beslutade
reformer av kapitalbeskattningen, är av visst intresse bl. a. vid en
bedömning av förmögenhetsbeskattningen av aktier i fåmansbolag. Om
värdet av ett rörelsedrivande fåmansbolag understiger 2 milj. kr. och
bolaget till minst 75 % ägs av den skattskyldige ensam eller tillsammans
med högst nio fysiska personer, medges under vissa förutsättningar ett
särskilt avdrag vid förmögenhetsberäkningen med 25 % av den del av
förmögenheten som överstiger 500 000 kr. Avdraget är maximerat genom
att minst 75 % av den skattskyldiges förmögenhet måste vara nedlagd i
företaget för att avdrag skall medges.

Kapitalskatteberedningen har i sitt slutbetänkande SOU 1971:46
föreslagit att dessa särskilda regler för förmögenhetsberäkningen skall
behållas med bl. a. den ändringen att avdraget begränsas till 25 % av den
del av företagsförmögenheten som överstiger 400 kr. och till högst
400 000 kr. Reglerna skall enligt förslaget kunna tillämpas även om
företagets värde överstiger 2 milj. kr.

SkU 1972:54

3

När frågan om ändrade regler för värdering av icke börsnoterade aktier
senast prövades av riksdagen anförde bevillningsutskottet (BeU 1967:26)
följande.

För att tillgodose önskemålet om mera enhetliga normer för värderingen
har riksskattenämnden meddelat anvisningar avsedda att tjäna till
ledning vid upprättande av dessa förslag till aktievärden (senaste lydelse
se riksskattenämndens meddelanden nr 5/1962). Dessa anvisningar är att
betrakta endast som allmänna riktlinjer för värderingen och kan således
frångås när särskilda omständigheter så påkallar. Vid utarbetandet av
anvisningarna har enligt utskottets mening rimlig hänsyn tagits till de
olika faktorer som kan tänkas påverka en akties värde. Då anvisningarna
även i övrigt fått en för de skattskyldiga gynnsam utformning, anser
utskottet sig inte kunna biträda motionärernas yrkande om utredning av
frågan om värdering av icke börsnoterade aktier. Utskottet anser således
att det även framdeles bör ankomma på riksskattenämnden att närmare
överväga om en ändring av värderingsmetoderna kan anses erforderlig.

I sammanhanget bör erinras om att riksskattenämnden den 15
november 1966 beslutat rekommendera att försiktighet iakttas då det
gäller att höja aktievärdena på grundval av de vid 1965 års allmänna
fastighetstaxering höjda taxeringsvärdena. Riksskattenämnden framhåller,
att enligt reglerna för värdering av icke börsnoterade aktier de höjda
taxeringsvärdena på fastigheter skulle medföra högre värden på sådana
aktier. Mot en sådan höjning talar emellertid den kraftiga nedgången
under år 1966 av de börsnoterade aktiernas värde. När det gäller värdet
på aktier i rörelsedrivande fåmansbolag skall substansvärdet bibehållas
som värde på aktierna, om det inte framgår att detta värde med hänsyn
till företagets vinstförhållanden inte obetydligt överstiger eller understiger
det antagliga förräntningsvärdet. Effekten av de höjda taxeringsvärdena
kommer därför i en del fall att neutraliseras av en justering på
grundval av vinstförhållandena. Där en sådan nedjustering inte sker med
hänsyn till vinstförhållandena kan de höjda taxeringsvärdena enligt
riksskattenämndens mening leda till ett aktievärde, som mot bakgrund av
den kraftiga kursnedgången på de börsnoterade aktierna ter sig alltför
högt.

Riksdagen godkände betänkandet.

Utskottet

Motionärernas yrkande om en översyn av reglerna för värdering av
icke börsnoterade aktier i rörelsedrivande fåmansbolag syftar till en
lindring av beskattningen av delägares förmögenhet i bolaget. Motionärerna
åberopar bl. a. att lönsamheten för de avsedda företagen genomsnittligt
sett sjunkit sedan riksskattenämndens anvisningar i ämnet utfärdades
i början av 1960-talet och att framtiden ter sig oviss inom många
branscher. De anser därför att värderingen av aktier i fåmansbolag bör ske
på grundval av avkastningsvärdet eller att i varje fall större försiktighet
bör iakttas vid tillämpningen av den substansvärderingsmetod som
nämnda anvisningar rekommenderar.

De anvisningar som riksskattenämnden på sin tid utfärdat rörande
aktievärderingen syftar till att få fram ett så rättvisande värde på aktierna
som möjligt. Som framhålls i dessa anvisningar är det givetvis svårt att

SkU 1972:54

4

beträffande aktier i fåmansbolag, där de i bolaget verksamma delägarna
tar ut avkastningen såsom lön, använda annan metod än en värdering av
tillgångarna. Det kan också påpekas att anvisningarna tar hänsyn till olika
faktorer, som kan påverka en akties värde. Bl. a. beaktas latent
skatteskuld, vilket inte är fallet i andra sammanhang.

Enligt vad utskottet inhämtat är emellertid anvisningarna under
översyn inom riksskatteverket, och utskottet utgår från att de synpunkter
som motionärerna anfört därvid kommer att prövas. Enligt utskottets
mening bör emellertid inte särskilda skattefavörer denna väg beredas
delägare i fåmansbolag. Om sådana skattelättnader kan anses motiverade,
bör i stället lättnaderna beredas genom bestämmelser av den art som
införts genom förordningen (1970:171) om beräkning av skattepliktig
förmögenhet som är att hänföra till företag. Vissa ändringar av dessa
regler övervägs f. n. inom finansdepartementet med anledning av kapitalskatteberedningens
slutbetänkande. I avvaktan på den översyn som pågår
inom ifrågavarande område avstyrker utskottet motionen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1972:854.

Stockholm den 17 oktober 1972
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Eriksson i
Bäckmora (c), Engkvist (s), fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson i Arrie
(c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c),
Wikner (s), Stadling (s), Johansson i Jönköping (s), Söderström (m) och
fru Normark (s).

Reservation

av herr Magnusson i Borås (m), fru Nettelbrandt (fp), herrar Larsson i
Umeå (fp) och Söderström (m), som ansett

dels att andra och tredje stycket i utskottets yttrande bort ersättas av
följande:

”Utöver vad som framhållits i motionen bör även observeras vid
värdering av aktier i fåmansbolag att minoritetsposter inte sällan är
mycket svåra att avsätta. Detta gäller över huvud taget för fåmansaktier i
jämförelse med börsnoterade aktier. Vidare bör observeras att nuvarande
beräkningsgrunder endast i viss utsträckning tar hänsyn till latent
skatteskuld. En översyn av värderingsreglerna i enlighet med motionen är
därför erforderlig.”

dels att utskottet bort hemställa

”att riksdagen med bifall till motionen 1972:854 i skrivelse till
Kungl. Maj:t begär en översyn av värderingsreglerna vid
förmögenhetsbeskattningen i syfte att lindra bördan för i
synnerhet ägare av aktier i fåmansbolag.”

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1683 S Stockholm 1972