Skatteutskottets betänkande nr 50 år 1972
SkU 1972:50
Nr 50
Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner rörande översyn av
avdragsreglema vid beskattningen
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1972:171 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om en översyn av gällande
regler i vad avser avdrag för kostnader för inkomstförvärv, i syfte att
åstadkomma mer enhetliga och rättvisa regler samt mer likartad
tillämpning av desamma;
1972:639 av herr Jansson m. fl. (s) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en allsidig översyn av gällande
avdragsregler vid den direkta beskattningen.
Gällande bestämmelser m. m.
En redogörelse för gällande regler om avdrag av olika slag vid
inkomstbeskattningen torde i detta sammanhang få begränsa sig till vissa
grundläggande principer.
Eftersom inkomstbeskattningen är uppbyggd såsom en nettobeskattning
skall avdrag i första hand medges för samtliga omkostnader för
inkomsternas förvärvande (20 § KL). Uppkommer därvid underskott i
viss förvärvskälla, medges s. k. allmänt avdrag härför (46 § KL). Allmänt
avdrag får också i viss utsträckning göras för en del utgifter av speciell
karaktär, såsom för underhållsbidrag, försäkringutgifter m. m., trots att
de inte kan hänföras till omkostnad i förvärvsverksamhet. Slutligen
medges s. k. grundavdrag, som avtrappas om inkomsten överstiger visst
belopp (48 § KL), och vid ömmande omständigheter avdrag för
väsentligen nedsatt skattförmåga (50 § KL). Under vissa förutsättningar
kan i vissa fall också den uträknade skatten reduceras (2 § UF).
Beträffande åtskilliga utgifter kan det vara tveksamt om eller i vad
mån de bör hänföras till avdragsgill omkostnad eller ej avdragsgill
levnadskostnad. Olika uppfattningar kan givetvis framföras om hur dessa
gränsdragningsfrågor lösts i lagstiftningen och av de tillämpande myndigheterna,
och på senare tid har man i ökad utsträckning hävdat att vissa
avdrag på grund av den progressiva beskattningen gynnar skattskyldiga
med höga inkomster. Frågor av denna art återkommer årligen i
riksdagssammanhang. Så har skatteutskottet under 1972 års riksdag haft
att ta ställning till yrkanden i olika riktningar beträffande kostnader för
resor mellan bostad och arbetsplats (SkU 1972:5), representationsutgifter
1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 50
SkU1972:50
2
(SkU 1972:10), kostnader för arbetskläder (SkU 1972:13), försäkringsavdraget
(SkU 1972:15 och 27), det s. k. sparavdraget (SkU 1972:16),
ökade levnadskostnader (SkU 1972:19), förvärvsavdrag m. m. (SkU
1972:32), gäldränta (SkU 1972:32 och 49) och bilkostnader (SkU
1972:48). Utskottet har därvid — på ett undantag när — funnit, att någon
särskild åtgärd från riksdagens sida inte f. n. påkallades i dessa frågor.
Utskottet (SkU 1972:5) har visserligen instämt i uppfattningen att vissa
avdrag på grund av den progressiva skatteskalan gynnar den som har stor
inkomst och framhållit att invändningar av denna art beträffande de
tidigare ortsavdragen också haft till följd att dessa avdrag ersatts av andra
regler. Samtidigt har utskottet dock understrukit att det sagda inte gäller
i fråga om avdrag som avser omkostnader för inkomstförvärv och att det
förhållandet, att ett avdrag medför större skattelättnad ju större
inkomsten är, helt naturligt utgör en omvänd effekt av skatteprogressionen,
som förutsätter att inkomsten beskattas först efter avdrag för
samtliga kostnader.
Beträffande avdragsrättens närmare utformning inom de av utskottet
berörda områdena har utskottet (SkU 1972:10) funnit att en planerad
översyn av reglerna om representationskostnader borde komma till stånd
inom företagsskatteberedningen (Fi 1970:77), och riksdagen har också
beslutat i enlighet därmed. Beträffande övriga frågor har utskottet ansett
att omedelbara ändringar av gällande regler inte erfordras och att det
behov av ytterligare överväganden som kan anses föreligga redan är
tillgodosett. Bland utredningar, som nyligen avslutats eller som nu pågår,
kan förutom företagsskatteberedningen i detta sammanhang nämnas
utredningen om definitiv källskatt (SOU 1972:1 l),skatteutredningen om
periodiskt understöd (Fi 1970:61), utredningen med uppdrag att se över
beskattningen av livförsäkringstagare m. m. (Fi 1971:7) och 1972 års
skatteutredning.
Utskottet
Yrkandet om en översyn av avdragsreglerna vid beskattningen motiveras
i motionen 1972:171 med att reglerna kan te sig omotiverat
restriktiva exempelvis för den som har kostnader för arbetskläder eller
som på grund av handikapp har kostnader för särskilda hjälpmedel,
samtidigt som andra skattskyldiga med stora inkomster på grund av
bristande enhetlighet vid bedömningen och av andra skäl kan få avdrag
för vanliga levnadskostnader. Även motionärerna i motionen 1972:639
anser att avdragssystemet gynnar vissa grupper, särskilt skattskyldiga med
stora inkomster, och öppnar betydande möjligheter till s. k. legal
skatteflykt.
Utskottet har - som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen
— vid sin behandling av olika avdragsfrågor tidigare i år bemött
motionsvis framförda invändningar mot utformningen av olika avdragsregler
och funnit att det behov som kan anses föreligga att ytterligare
SkU 1972:50
3
överväga vissa frågor åtminstone i stort sett redan är tillgodosett. Med
hänsyn till riksskatteverkets uppgift att åstadkomma ökad enhetlighet vid
beskattningen och till att 1972 års skatteutredning enligt vad utskottet
inhämtat kommer att ta upp avdragssystemet till allsidig bedömning i sitt
större sammanhang, finner utskottet att motionerna inte påkallar någon
åtgärd från riksdagens sida.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår
1. motionen 1972:171
2. motionen 1972:639.
Stockholm den 17 oktober 1972
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT
Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Eriksson i
Bäckmora (c), Engkvist (s), fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson i Arrie
(c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (s),
Wikner (s), Stadling (s), Johansson i Jönköping (s), Söderström (m) och
fru Normark (s).
Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1676 S Stockholm 1972