Skatteutskottets betänkande nr 42 år 1972

SkU 1972:42

Nr 42

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om viss information
angående skatternas användning.

Motionen

I motionen 1972:105 hemställer herrar Gadd (s) och Ekström (s) att
riksdagen begär viss informationsverksamhet om skatternas användning.
Enligt förslaget skall på debetsedeln för slutlig skatt anges hur stort
belopp av den erlagda skatten som använts för vissa ändamål.

Utskottet

Förslaget i motionen går ut på att debetsedeln för slutlig skatt med
hjälp av datorer skall förses med uppgifter om vad den skattskyldige kan
anses ha erlagt i skatt för vissa olika ändamål, t. ex. tre statliga och tre
kommunala. Syftet med åtgärden är främst att ge en individuellt anpassad
information, som kan förväntas vara av större intresse för den
enskilde än den mera allmänna information som skattebetalarna får del
av i januari, då statsverkspropositionen presenteras i massmedia.

Skatteutskottet delar motionärernas uppfattning att det är en angelägen
uppgift att upplysa skattebetalarna om vad de får för sina pengar.
Den bästa möjligheten att på längre sikt motverka talet om skattetrötthet
torde vara att öka upplysningen om skatternas användning. Enligt
utskottets mening bör därför alla uppslag om förbättrad information på
detta område noga övervägas.

Utskottet har under hand erfarit att centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden på sin tid prövade ett snarlikt förslag om information
rörande skatternas användning men att nämnden då inte fann skäl att
förorda denna metod med hänsyn bl. a. till risker för att informationen
kunde bli missvisande.

En svårighet ligger givetvis i att välja ut vilka utgiftsposter i den
statliga eller kommunala budgeten, som skall redovisas, och vilken tid
redovisningen skall avse. För budgetåret 1972/73 utgör exempelvis
anslagen under utbildningsdepartementet ca 10 miljarder kr., vilket
motsvarar ca 17 % av de totala utgifterna på drygt 59 miljarder kr. En
skattskyldig med en till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst av
23 000 kr. och en statlig inkomstskatt av 2 960 kr. skulle enligt denna
beräkning kunna få besked om att han med sin inkomstskatt kunde
beräknas ha bidragit till undervisningskostnaderna — som är den näst
socialutgiftema tyngsta utgiftsposten i statsbudgeten — med ca 500 kr.

Man kan naturligtvis göra beräkningarna på ett flertal olika sätt och
från olika utgångspunkter, men man bör enligt utskottets mening därvid

1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 42

SkU 1972:42

2

också framhålla att de indirekta skatterna och avgifterna sammanlagt
väger tyngre än inkomstskatten, som endast svarar för 39 % av statsbudgetens
inkomster. Svårigheterna att få fram riktiga uppgifter på den
statliga sidan bör inte överdrivas, men det torde vara mera komplicerat
att på den kommunala sektorn få fram fullt jämförbara värden med
hänsyn bl. a. till de skillnader i fråga om finansieringsmetoder som
föreligger mellan olika kommuner. Här måste också effekterna av
skatteutjämningsbidragen och andra bidrag till kommunerna beaktas.
Utskottet har med dessa synpunkter endast velat antyda vissa av de
svårigheter som föreligger om man på ett tillfredsställande sätt vill räkna
ut den erlagda inkomstskattens andel av det allmännas utgifter av olika
slag. Utan att ta närmare ställning till frågan anser utskottet mot
bakgrund av dessa svårigheter att förslaget i vart fall inte bör genomföras
utan en föregående försöksverksamhet i mindre skala med en uppföljande
undersökning beträffande de skattskyldigas bedömning av värdet av en så
detaljerad information.

Informationsverksamhet på skatteområdet är en av de centrala
uppgifterna för riksskatteverket. Utskottet anser sig därför kunna
förutsätta att riksskatteverket prövar värdet av motionärernas uppslag
mot bakgrund bl. a. av dess tekniska och ekonomiska konsekvenser och
med hänsyn till möjligheterna att på annat sätt tillgodose syftet med
motionen. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionen
1972:105.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1972:105.

Stockholm den 17 oktober 1972

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s), Larsson
i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro*
(m), Stadling (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Johansson i
Jönköping (s), Hörberg (fp), Söderström (m) och fru Normark (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1700 S Stockholm 1972