Skatteutskottets betänkande nr 39 år 1972

SkU 1972:39

Nr 39

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om befrielse från
inkomst- och förmögenhetsskatt för kyrkliga samarbetsorgan.

Motionen

I motionen 1972:892 av herr Zachrisson m. fl. (s) hemställs, att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär i motionen föreslagen ändring av
skattelagstiftningen, innebärande att kyrkliga samarbetsorgan befrias från
inkomst- och förmögenhetsskatt på samma sätt som trossamfunden och
deras församlingar.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 53 § 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen (KL) är
bl. a. kyrkor och andra trossamfund än svenska kyrkan, om de utövar
kyrklig verksamhet, endast skyldiga att erlägga kommunal inkomstskatt
för inkomst av fastighet och av rörelse. För att av trossamfund utövad
verksamhet skall anses som kyrklig förutsätts att samfundet disponerar
kyrkolokal och att offentlig gudstjänst där regelbundet förrättas av
samfund eller dess församlingar (punkt 7 av anvisningarna till 53 § KL).

Av 7 § första stycket f) förordningen om statlig inkomstskatt (Si)
framgår att de i 53 § 1 mom. första stycket e) KL angivna rättssubjekten
är befriade från skyldighet att erlägga statlig inkomstskatt för sådan
inkomst som inte härflutit av rörelse.

Ifrågavarande ideella organisationer åtnjuter i förhållande till flertalet
andra juridiska personer viss lindring vid den statliga inkomstbeskattningen
därigenom att skattesatsen endast utgör 15 % av den beskattningsbara
inkomsten (10 § 2 mom. d) Si).

Enligt 6 § 1 mom. första stycket b) förordningen om statlig
förmögenhetsskatt är bl. a. föreningar och samfund, vilkas medlemmar
inte på grund av medlemskapet äger del i föreningens eller samfundets
förmögenhet, skattskyldiga till förmögenhetsskatt endast om och i den
mån de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst.

Ovannämnda bestämmelser tillkom 1951 på grundval av dissenterlagskommitténs
betänkande med förslag till religionsfrihetslag (SOU
1949:20). I betänkandet framhöll kommittén, att den ansett det
uteslutet, att skattefrihet skulle kunna medges alla föreningar och andra
samfundsbildningar med ett religiöst syfte och föreslog att skattefrihet
skulle medges endast trossamfund eller trossammanslutning, som utövade
kyrklig verksamhet, därvid med trossamfund avsågs sådana sammanslutningar,
vilkas medlemmar icke tillhörde svenska kyrkan och med

1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 39

SkU 1972:39

2

trossammanslutningar menades sådana som verkade inom svenska kyrkans
ram.

1 prop. 195 1:175 med förslag till lag om ändring i KL, m. m. anförde
departementschefen, att övervägande skäl talade för att bibehålla det av
kommittén uppställda kravet på att ett samfund skulle disponera
kyrkolokal för att få skattebefrielse. Kommittén hade såsom förutsättning
för skattefrihet vidare uppställt kravet att samfundet regelbundet
förrättade offentlig gudstjänst, vilken överensstämde med kristen eller
mosaisk trosåskådning. Vid remissbehandlingen hade emellertid påpekats
att ansvaret för gudstjänsterna vanligen låg hos de enskilda församlingarna
och icke hos samfundet såsom sådant. Med anledning härav borde —
framhöll departementschefen - författningstexten på motsvarande sätt
jämkas. Något krav på att gudstjänsten skulle överensstämma med kristen
eller mosaisk trosåskådning torde emellertid icke böra uppställas.

Särskilda utskottet 1951 (uti. nr 2) framhöll beträffande innebörden
av uttrycket ”disponera kyrkolokal” att såsom kyrkolokal borde kunna
betraktas även en profan lokal, om densamma regelbundet disponerades
av ett trosssamfund. Om sålunda ett samfund genom hyreskontrakt
tillförsäkrat sig rätt att en eller flera gånger i veckan disponera t. ex. en
folketshuslokal, borde denna kunna anses som kyrkolokal.

Frågan om inkomstbeskattningen av ideella föreningar behandlades av
1965 års riksdag med anledning av väckta motioner. I sitt av riksdagen
godkända betänkande BeU 1965:23 förordade bevillningsutskottet att en
utredning skulle tillsättas för att se över bestämmelserna angående de
ideella föreningarnas beskattning över huvud taget.

Sedan frågan på nytt aktualiserats i motioner till 1970 års riksdag
upprepade bevillningsutskottet i betänkande BeU 1970:28 sitt utredningskrav.

Med anledning därav tillkallades hösten 1971 en sakkunnig för att se
över reglerna för beskattning av ideella föreningar (Fi 1971:6). Syftet
med utredningen är att åstadkomma enhetliga och förenklade regler.
Enligt direktiven skall utredningen i första hand avse endast de olika slag
av föreningar och personsammanslutningar som verkar för rent ideella
och allmännyttiga ändamål.

Utskottet

Ideella organisationer är i princip oinskränkt skattskyldiga för all
inkomst av skattepliktig natur. Inskränkningar i skattskyldigheten gäller
emellertid för vissa ideella organisationer, t. ex. för Svenska kyrkan och
andra trossamfund, som utövar kyrklig verksamhet. De sistnämnda är
endast skattskyldiga för inkomst av fastighet och av rörelse. För att av
trossamfund utövad verksamhet skall anses som kyrklig förutsätts att
samfundet disponerar kyrkolokal och att offentlig gudstjänst där
regelbundet förrättas av samfundet eller dess församlingar. I den mån
skyldighet föreligger att erlägga statlig inkomstskatt är ideella organisationer
i princip också skattskyldiga för förmögenhet.

SkU 1972:39

3

I motionen 1972:892 begärs att även kyrkliga samarbetsorgan skall
vara inskränkt skattskyldiga för inkomst och förmögenhet på samma sätt
som gäller för trossamfunden och deras församlingar.

Samarbetsorgan inom ett och samma trossamfund har samma rätt till
skattebefrielse som samfundet självt. Däremot har — som motionärerna
påpekat — samarbetsorgan som verkar ekumeniskt mellan olika samfund i
en del fall inte jämställts med trossamfund i beskattningshänseende. I
detta sammanhang vill utskottet erinra om att studentsammanslutningar
med obligatoriskt medlemskap endast är begränsat skattskyldiga och att
samma begränsning av skattskyldigheten gäller för samarbetsorgan för
sådana sammanslutningar.

Förra året tillkallades en sakkunnig (Fi 1971:6) med uppdrag att
verkställa en översyn av gällande beskattningsregler rörande ideella
föreningar. Syftet med utredningen är att åstadkomma såvitt möjligt
enhetliga och förenklade regler. Utskottet förutsätter att utredningsmannen
också kommer att uppmärksamma den i motionen behandlade
frågan. I avvaktan på resultatet av utredningens arbete är utskottet inte
berett tillstyrka omedelbara ändringar i skattelagstiftningen och avstyrker
således bifall till motionen 1972:892.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1972:892.

Stockholm den 17 oktober 1972
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande : herr Brandt (s), fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson i Arrie
(c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c),
Wikner (s), Nilsson i Trobro* (m), Stadling (s), Olof Johansson i
Stockholm (c), Johansson i Jönköping (s), Söderström (m) och fru
Normark (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1661 S Stockholm 1972