Skatteutskottets betänkande nr 37 år 1972
SkU 1972:37
Nr 37
Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående registrering
vid folkbokföringen av personer som inte tillhör Svenska kyrkan.
Motionen
I motionen 1972:847 av fru Jonäng (c) och herr Josefson i Arrie (c)
hemställs, att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär sådan ändring av
anvisningarna för folkbokföringen att för personer, som inte tillhör
Svenska kyrkan, samfundstillhörighet registreras då vederbörande själv
lämnar uppgift därom.
Gällande bestämmelser
Enligt 16 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) skall för varje inom
landet kyrkobokförd person finnas en personakt. Av 17 § nämnda
kungörelse framgår bl. a. att personakten skall innehålla uppgift om
vederbörande tillhör Svenska kyrkan.
Anteckningar i kyrkobokföringen om tillhörighet till Svenska kyrkan
är nödvändiga både till följd av kyrkoböckernas uppgift att tjäna Svenska
kyrkans pastoralvård och för bevakningen av de rättsverkningar som är
förenade med medlemskap i Svenska kyrkan. Sålunda fordras uppgift om
medlemskap dels för rösträtten till kyrkliga val enligt 9 § lagen om
församlingsstyrelse (1961:436), dels för bestämmandet av de kyrkliga
avgifterna enligt lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för
den som icke tillhör Svenska kyrkan.
Frågans tidigare behandling
1958 års utredning kyrka-stat uttalade i sitt betänkande Folkbokföringen
(SOU 1967:16) bl. a. följande:
Att vid utträde ur Svenska kyrkan endast utträdet och icke eventuell
ny samfundstillhörighet antecknas å personakten, har på vissa håll
betraktats som otillfredsställande, och önskemål har framförts om sådan
anteckning. Den ökade immigrationen bl. a. av grekisk-ortodoxa och
romersk-katolska trosbekännare som inte inträder i Svenska kyrkan har
aktualiserat ett behov av närmare angivande av samfundstillhörighet för
att öka möjligheterna för präster m. fl. i sådana kyrkor att få kontakt
med dessa invandrare. Det kunde, har man sagt, vara en angelägenhet för
samhället att underlätta möjligheterna till andlig omvårdnad om dessa
utländska minoriteter. I ett B-läge kan vidare måhända beskattningsrätten
komma att utvidgas även till andra trossamfund än Svenska kyrkan, i
vilket fall en registrering av tillhörigheten till samfund med s. k.
beskattningsrätt kan komma ifråga.
1 Riksdagen 1972. 6 sami Nr 37
SkU 1972:37
2
1970 års allmänna kyrkomöte, som även behandlade detta spörsmål i
anledning av en motion, hemställde i skrivelse till Kungl. Majit (nr 28)
om sådan ändring av anvisningarna för folkbokföringen, att för personer
som icke tillhör Svenska kyrkan samfundstillhörighet registreras då
vederbörande själv lämnar uppgift härom.
Efter remissbehandling har Kungl. Majit den 15 januari 1971
överlämnat kyrkomötets framställning och de däröver avgivna remissyttrandena
till 1968 års beredning om stat och kyrka att tas i övervägande
vid utredningsuppdragets fullgörande.
1968 års beredning om stat och kyrka har i sitt betänkande Samhälle
och trossamfund (SOU 1972:36) föreslagit, att huvudmannaskapet för
lokal folkbokföring skall föras över till borgerligt organ. Beredningen har
också utarbetat en annan form för registrering än den nuvarande
församlingsregistreringen, som dels kan vara tillämplig för Svenska
kyrkans församlingsregistrering under den tid kyrkans särskilda offentligrättsliga
ställning består, dels vara användbar för såväl Svenska kyrkan
även i framtiden som för andra trossamfund och organisationer. Det
föreslagna registreringssystemet utgår från att varje församling skall
kunna ha en stor del av den tekniska och kontorsmässiga hanteringen av
förteckningar över dem som tillhör kyrkan samt andra samfund och
organisationer förlagd till en central institution, Dataservice för samfund
och organisationer. Ett för varje församling slutet register skall upprättas
med hjälp av modern ADB-teknik och anknytas till det centrala
dataregistret. Serviceinstitutionen skall enligt förslaget organiseras i form
av en förening, i vilken församlingarna inom Svenska kyrkan skall vara
medlemmar. Församling inom annat trossamfund än Svenska kyrkan
liksom övriga organisationer kan ansluta sig till serviceinstitutionen och
genom att skicka in förteckningar över sina medlemmar erhålla samma
service som församling inom Svenska kyrkan. Härigenom blir offentlighetsprincipen
ej tillämplig och det blir alltså omöjligt för utomstående att
i serviceinstitutionens register ta del av uppgifter om människors
sam fundstillhörighet.
I motionen 1971:608 framställdes samma yrkande som i den nu
förevarande motionen. 1 sitt av riksdagen godkända betänkande SkU
1971:48 avstyrkte skatteutskottet bifall till yrkandet med hänvisning till
att frågan om registrering av samfundstillhörighet redan var föremål för
övervägande inom 1968 års beredning om stat och kyrka.
Utskottet
Enligt folkbokföringskungörelsen skall den personakt, som upprättas
för vaije inom landet kyrkobokförd person, innehålla uppgift huruvida
vederbörande tillhör Svenska kyrkan. För den som inte tillhör Svenska
kyrkan antecknas inte någon samfundstillhörighet.
I motionen 1972:847 begärs att samfundstillhörighet för personer,
som inte tillhör Svenska kyrkan, skall registreras då vederbörande själv
lämnar uppgift därom. Yrkandet motiveras med att avsaknaden av sådana
SkU 1972: 37
3
uppgifter gör det svårt för invandrarkyrkoma att få kontakt med sina
trosfränder.
1968 års beredning om stat och kyrka har i sitt betänkande Samhälle
och trossamfund (SOU 1972:36) föreslagit, att folkbokföringen skall
överföras till borgerlig myndighet. Beredningen har även uppmärksammat
att Svenska kyrkan, invandrarkyrkoma och de fria trossamfunden vid en
omläggning av folkbokföringen har behov av vissa uppgifter rörande sina
medlemmar för att kunna fullgöra sin verksamhet på ett tillfredsställande
sätt. Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har beredningen
med anledning härav föreslagit, att ett nytt registreringssystem skall
införas för medlemmar av såväl Svenska kyrkan som andra trossamfund
och organisationer.
Frågan om registrering av samfundstillhörighet är således redan
uppmärksammad. Enligt utskottets uppfattning bör frågan om ändring av
nuvarande regler anstå i avvaktan på det slutliga ställningstagandet till
beredningens förslag. Utskottet avstyrker således bifall till yrkandet i
motionen 1972:847.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1972:847.
Stockholm den 17 oktober 1972
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT
Närvarande: herr Brandt (s), fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson i Arrie
(c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c),
Wikner (s), Nilsson i Trobro* (m), Stadling (s), Olof Johansson i
Stockholm (c), Johansson i Jönköping (s), Söderström (m) och fru
Normark (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1656 S Stockholm 1972