Skatteutskottets betänkande nr 36 år 1972

SkU 1972:36

Nr 36

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om inordnande av
inkomstrelaterade sociala förmåner i skattesystemet

Motionen

1 motionen 1972:837 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) hemställs,
att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om utredning och förslag i syfte
att inordna inkomstrelaterade sociala förmåner i skattesystemet i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 31 § kommunalskattelagen (KL) hänförs till intäkt av tjänst
bl. a. pension, livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller
skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring, samt
ersättning som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst. Folkpension är alltså
skattepliktig liksom hustrutillägg.

Skattefrihet föreligger enligt 19 § KL för vissa utfallande försäkringsbelopp.
Det gäller ersättning, som tillfallit försäkrad på grund av
sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) eller försäkring
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring (YFL) och annan ersättning enligt
lag eller särskild författning som utgått vid sjukdom eller olycksfall i
arbete eller under militärtjänstgöring. Till skattepliktig inkomst räknas
inte heller ersättning, som tillfallit någon vid sjukdom, olycksfall eller
arbetslöshet på grund av försäkring, som inte tagits i samband med tjänst.
Räckvidden av nu nämnda bestämmelser begränsas dock därav att till
skattepliktig inkomst räknas ersättning, som utgått i form av pension
eller annan livränta. Detsamma gäller ersättning som utgått på grund av
trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring och avsett förlorad
inkomst av skattepliktig natur.

Som skattepliktig inkomst räknas inte heller allmänt barnbidrag,
kontantunderstöd som utges av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel, invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning enligt 9 kap.
AFL, hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala
medel till vårdbehövande, kommunalt bostadstillägg enligt
lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension, statligt bostadstillägg till barnfamiljer enligt kungörelse
(1968:425), kommunalt bostadstillägg till barnfamiljer enligt kungörelse
(1968:426) eller till handikappade, ej heller socialhjälp.

Den tidigare nämnda skattefriheten för ersättning som på grund av
sjukförsäkring enligt AFL tillfallit försäkrad avser inte lön som utgår från

1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 36

SkU 1972:36

2

arbetsgivare i det fall arbetsgivaren på grund av 3 kap. 16 § andra och
tredje styckena AFL äger upphöra arbetstagarnas ersättning från allmän
försäkringskassa. 1 de fall arbetsgivarinträde tillämpas utgör uppburen
sjukpenning skattepliktig inkomst för arbetsgivaren. Undantag gäller
dock om den till den anställde utbetalade lönen inte utgör för
arbetsgivaren avdragsgill utgift i förvärvskälla.

Statligt eller kommunalt bidrag, som utgår enligt av Kungl. Maj:t eller
av statlig myndighet meddelade bestämmelser i samband med utbildning
eller omskolning till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i
fråga om sådant bidrag likställda, är undantagna från skatteplikt. Inte
heller bidrag som utgår enligt förordningen (1960:603) om bidrag till
vanföra ägare av motorfordon utgör skattepliktig intäkt.

Näringshjälp och bidrag enligt 57, 58 eller 62 § arbetsmarknadskungörelsen
är inte skattepliktig intäkt i den mån hjälpen eller bidraget
lämnats till bestridande av kostnader, för vilka avdragsrätt inte föreligger
vare sig som omkostnad eller i form av värdeminskningsavdrag. Omställningsbidrag
enligt nämnda kungörelse är däremot skattepliktigt.

Vid beräkning av inkomst av tjänst medges avdrag för bl. a. avgifter
som den skattskyldige erlagt för sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst (33 § KL).

Allmänt avdrag medges för sådan tilläggspensionsavgift, som påförts
den skattskyldige under året näst före det taxeringsår det är fråga om.
Vidare får avdrag ske för avgift till annan pensionsförsäkring än som
tagits i samband med tjänst, under förutsättning att avgiften erlagts under
beskattningsåret och gäller försäkring som ägs av den skattskyldige själv
eller i förekommande fall hans make eller hans omyndiga barn (46 § 2
mom. KL).

Allmänt avdrag medges också för sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2
§ AFL, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår
som det är fråga om. Dessutom medges avdrag för premier och andra
avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägs
av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans
omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt
sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till
sjukkassa för begravningshjälp, som inte är tagen i samband med tjänst
och som inte utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. AFL (46 § 2 mom.
KL). Avdraget för kapitalförsäkringspremier m. m. får åtnjutas med högst
250 kr., eller, för gifta som levt tillsammans under beskattningsåret, med
högst 500 kr. Det högre avdraget högst 500 kr. åtnjuts även av ogift
skattskyldig (varmed jämställs änka, änkling eller frånskild) om han haft
hemmavarande barn under 18 år.

Familjepolitiska kommittén har i sitt betänkande Familjestöd (SOU
1972:34) föreslagit en utbyggnad av samhällets ekonomiska stöd till
barnfamiljerna. Enligt förslaget skall de av utredningen förordade
bidragen — med undantag av vårdbidrag till svårt handikappat barn —
icke utgöra skattepliktig inkomst. Utredningen framhåller emellertid, att

SkU1972:36

3

frågan om en uppräkning och beskattning av den föreslagna föräldrapenningen,
som skall ersätta nuvarande moderskapspenning och tilläggssjukpenning
vid barnsbörd, och den föreslagna sjukpenningen vid vård av
sjukt barn har direkt samband med sjukpenningutredningens arbete.

Sjukpenningutredningen har enligt direktiven haft att utreda de
tekniska förutsättningarna för att inordna vissa förmåner — nämligen
sjukpenning vid sjukdom och yrkesskada, kontant stöd vid arbetslöshet
och utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning — i beskattningssystemet.

I sitt nyligen avlämnade betänkande Beskattade förmåner vid sjukdom
och arbetslöshet m. m. (SOU 1972:60) har sjukpenningutredningen
föreslagit att vissa sociala förmåner skall beskattas. Enligt förslaget bör
skatteplikten omfatta sjukpenning enligt AFL och YFL och närstående
ersättningssystem som grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kr. för
år. Om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn införs i
enlighet med familjepolitiska kommitténs förslag i betänkandet Familjestöd
(SOU 1972:34), bör också dessa förmåner beskattas. Vad beträffar
ersättning vid arbetslöshet bör dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen
och kontant arbetsmarknadsstöd bli skattepliktiga. Om utbildningsbidraget
vid arbetsmarknadsutbildning skall föras in i skattesystemet,
föreslår utredningen att beskattningen skall omfatta grundbidrag, hyresbidrag
på hemorten och barntillägg.

Om sjukpenningen görs skattepliktig och i samband därmed beloppen
höjs, blir sjukpenningen mer jämförbar med sjuklön. I ett sådant system
bör sjukpenningen kompensera bortfall av förvärvsinkomst med en för
samtliga sjukpenningberättigade lika stor andel av bortfallen inkomst.
Utredningens förslag innebär att den sjukpenning som skall utgå anknyts
direkt till den hos försäkringskassan registrerade årsinkomsten utan
tillämpning av några sjukpenningklasser. Sjukpenning från hemmamakeförsäkringen
och den frivilliga sjukpenningförsäkringen föreslås däremot
bli undantagen från beskattning.

Om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn införs
enligt familjepolitiska kommitténs förslag och görs skattepliktiga föreslår
sjukpenningutredningen att dessa förmåner höjs.

Enligt utredningens förslag bör en övergång till skatteplikt för
förmåner vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning genomföras
fr. o. m. år 1974.

I direktiven för den våren 1972 tillsatta utredningen för översyn av
skattesystemet, m. m. uttalar chefen för finansdepartementet bl. a.
följande.

Den totala marginaleffekten vid stigande inkomst beror inte

enbart på skattesystemets utformning. Av betydelse blir även att
inkomstprövade bidrag, i första hand bostadstilläggen, reduceras vid
stigande inkomst. Detta är en följd av att dessa bidrag av fördelningspolitiska
skäl har utformats så att de utgår med de största beloppen där

SkU 1972-36

4

behovet är störst, dvs. de har differentierats efter inkomsten. Det bör
understrykas att marginaleffekten — den sammanlagda effekten av
skatteökning och bidragsminskning vid stigande inkomst — är ofrånkomlig
i ett progressivt skattesystem där bidragsbeloppen sätts i relation
till inkomsten på sådant sätt att högre bidrag utgår vid lägre inkomster.
Vid sina överväganden om beskattningens marginaleffekter bör utredningen
även beakta det förhållande jag nu pekat på. Utredningen bör
därvid uppmärksamma såväl konstruktionen av statliga bidragssystem
som frågan om beskattning i stället för inkomstprövning av bidragen.

Utskottet

I motionen 1972:837 begärs att en utredning tillsätts med uppgift att
inordna inkomstrelaterade sociala förmåner i skattesystemet. Motionärerna
framhåller, att det pågående utredningsarbetet på detta område i
första hand avser att undersöka de tekniska förutsättningarna för att
inordna vissa sociala förmåner i beskattningssystemet men att den i
motionen begärda utredningen bör pröva frågan i hela dess vidd.

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att vissa sociala
bidrag utgör skattepliktig inkomst, medan andra är undantagna från
beskattning. Anledningen till att vissa bidrag undantagits från beskattning
är bl. a. att det varit förenat med betydande svårigheter av administrativ
och kontrollteknisk natur att inordna dem i skattesystemet. Förslag om
beskattning av vissa sociala förmåner har nyligen framlagts i familjepolitiska
kommitténs betänkande Familjestöd (SOU 1972:34) och i sjukpenningutredningens
betänkande Beskattade förmåner vid sjukdom och
arbetslöshet m. m„ (SOU 1972:60).

Med hänsyn till att vissa inkomstprövade bidrag reduceras vid stigande
inkomst kan frågan om generell beskattning av de sociala bidragen inte
erhålla en tillfredsställande lösning utan beaktande av skattesystemets
utformning i övrigt. Med anledning härav har i direktiven för 1972 års
skatteutredning framhållits att utredningen vid sin översyn av skattesystemet
bör uppmärksamma såväl konstruktionen av statliga bidragssystem
som frågan om beskattning i stället för inkomstprövning av bidragen.
Härigenom torde motionärernas utredningsyrkande redan vara tillgodosett,
varför utskottet avstyrker bifall till motionen 1972:837.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1972:837.

Stockholm den 17 oktober 1972

På skatteutskottets vägnar

ERIK BRANDT

Närvarande: herr Brandt (s), fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson i Arrie
(c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c),
Wikner (s), Nilsson i Trobro* (m), Stadling (s), Olof Johansson i
Stockholm (c), Johansson i Jönköping (s), Söderström (m) och fru
Normark (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1655 S Stockholm 1972