}

Skatteutskottets betänkande nr 3 år 1972 SkU 1972:3

Nr 3

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående befrielse
från inkomstskatt för realisationsvinst vid avyttring av aktier.

Motionen

I motionen 1972:77 av herr Taube (fp) hemställs att riksdagen
beslutar, att tillämpningen av bestämmelserna i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen
om befrielse vid strukturrationalisering från inkomstskatt för
realisationsvinst på aktier, som innehafts i minst fem år, i fortsättningen
skall behandlas i finansutskottet och avgöras i riksdagens kammare.

Gällande bestämmelser

Enligt 35 § 3 mom. kommunalskattelagen beskattas vinst vid avyttring
av aktier och därmed likartade värdepapper i princip oberoende av
innehavstidens längd och oberoende av om säljaren fått aktierna genom
benefikt förvärv, t. ex. genom gåva eller arv. Beräkningen av den
skattepliktiga vinsten är beroende av innehavstidens längd. Om aktien vid
avyttringen innehafts mindre än fem år skall vinsten inkomstbeskattas
efter en fallande skala. Under de första två åren beskattas hela vinsten
och under de återstående tre åren av femårsperioden reduceras vinsten
med 25 % per år till 75, 50 resp. 25% av vinsten. Har aktien innehafts
längre tid än fem år beräknas den skattepliktiga realisationsvinsten efter
schablon till 10% av försäljningssumman efter avdrag för kostnad för
avyttringen. Innehavstiden beräknas med utgångspunkt i senaste köp,
byte eller liknande förvärv mot vederlag. Man bortser alltså från mellankommande
överföring av äganderätten genom gåva, arv e. d.

Vid avyttring av aktie som innehafts minst fem år gäller undantag från
beskattningen, om det framstår som sannolikt att avyttringen skett utan
vinst eiler med vinst som inte överstiger 5 % av försäljningssumman.
Vidare gäller för vinstberäkningen vid sådan avyttring, att den skattskyldige,
i förekommande fall gemensamt med sin make, från den skattepliktiga
realisationsvinsten under ett beskattningsår får göra avdrag med 500
kr., dock inte med högre belopp än som svarar mot summan av sådan
realisationsvinst som beräknats enligt den nämnda schablonregeln.

I 35 § 3 mom. tredje stycket kommunalskattelagen finns en dispensregel
av innebörd att om tillämpningen av ovannämnda schablonregel kan
antas hindra strukturrationalisering, som är önskvärd från allmän
synpunkt, äger Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Majit bestämmer
medge befrielse helt eller delvis från beskattning, om företag som berörs
av strukturrationaliseringen gör framställning därom.

1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 3

SkU 1972:3 2

Från vinstbeskattning undantas även överlåtelse i vissa fall av aktier
mellan företag som tillhör en och samma koncern.

Ovannämnda bestämmelser tillkom genom beslut vid 1966 års riksdag
(prop. 1966:90, BeU 46, rskr 266). I fråga om dispensbestämmelsen vid
aktieförsäljningar i strukturrationaliseringssyfte anförde departementschefen
i prop. 1966:90 bl. a. följande:

Dispens skall givetvis inte medges i alla de fall då försäljningen leder till
att två företag sammanslås. Det måste bli en bedömning från fall till fall.
Om köpeskillingen lämnas i form av aktier i det andra företaget torde i
regel förutsättningar för dispens få anses föreligga. Betalas köpeskillingen
i likvida medel har man däremot anledning ställa större krav på att det är
fråga om en sådan från allmän synpunkt angelägen strukturrationalisering
som bör medföra skattefrihet. Skattebefrielsen bör gälla endast vinster
som beräknas enligt schablonregeln.

Dispenser av detta slag bör, åtminstone tills vidare, ankomma på
Kungl. Maj:t. Om emellertid erfarenheterna av dispensgivningen skulle ge
vid handen att den lämpligen kan delegeras till riksskattenämnden eller
annan central myndighet bör Kungl. Maj:t ha rätt att besluta om sådan
delegation. Ansökan om dispens bör inges av de berörda företagen eller
ett av dem för aktie- eller andelsägarnas räkning. Då en sådan ansökan
ofta kan komma att innehålla uppgifter, som vid den tidpunkt då
ansökan inges inte bör bli offentliga, bör sådan ansökan vara hemlig på
samma sätt som t. ex. ansökan om förhandsbesked i taxeringsfråga.

Bevillingsutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande
1966:46, att det var förenat med betydande svårigheter att i författningstexten
ange de fall, då en aktieförsäljning skulle fritas från beskattning
enligt schablonmetoden. Enligt utskottets mening var det emellertid
angeläget att prövningen av dispensfallen blev så liberal och likformig
som möjligt. Utskottet ansåg det inte uteslutet att man med stöd av
vunna erfarenheter så småningom kunde utforma mer preciserade
författningsregler i ämnet.

Realisationsvinstkommittén (Fi 1970:79), som har till uppgift att se
över inkomstbeskattningen av realisationsvinst vid icke yrkesmässig
avyttring av fastigheter, värdepapper och annan egendom, skall enligt
utredningsdirektiven bl. a. undersöka möjligheterna att i större utsträckning
än f. n. låta beskattningen av realisationsvinster vid försäljning av
aktier anknyta till den verkliga vinsten.

Utskottet

Beträffande aktier och vissa andra därmed jämförliga värdepapper,
som innehafts kortare tid än 5 år, gäller i princip att vinst vid försäljning
inom 2 år från förvärvet beskattas helt. Har aktien innehafts 2 men inte 3
år beskattas 75 % av vinsten, vid 3 men inte 4 års innehav beskattas 50 %
av vinsten och vid 4 men inte 5 års innehav 25 % av vinsten.

Om aktien innehafts 5 år eller mera beräknas den skattepliktiga
realisationsvinsten efter schablon till 10 % av vad den skattskyldige fått
vid försäljningen av aktien efter avdrag för kostnader i samband med

SkU 1972:3

avyttringen. Från den schablonmässigt beräknade skattepliktiga realisationsvinsten
medges avdrag med högst 500 kr.

Beskattning enligt denna schablon skall inte ske, om det framstår som
sannolikt att avyttringen skett utan vinst eller med vinst, som inte
överstiger 5 % av försäljningssumman. Schablonregeln tillämpas inte
heller vid avyttring av aktier i bostadsaktiebolag och andelar i bostadsföreningar
eller vid överlåtelse av s. k. organisationsaktier eller liknande
andelar mellan företag inom en koncern. Kungl. Maj:t kan medge
befrielse helt eller delvis från beskattning enligt schablonregeln, om
regelns tillämpning kan antas hindra från allmän synpunkt önskvärd
strukturrationalisering.

I motionen 1972:77 yrkas att befrielse från realisationsvinstbeskattning
enligt schablonregeln vid aktieförsäljningar i strukturrationaliseringssyfte
skall meddelas av riksdagen i stället för av Kungl. Maj:t. Till stöd för
yrkandet åberopar motionären att dispensregeln i vissa fall tillämpats
alltför generöst.

Yrkandet i motionen torde åtminstone delvis få ses mot bakgrunden av
att aktieägare under innehavstiden inte beskattas för aktiebolagets ej
utdelade vinst och att denna vinst på grund av realisationsvinstbeskattningens
utformning till väsentlig del undgår beskattning även då den
realiseras genom försäljning eller byte av aktier. Svårigheten att värdera
icke börsnoterade aktier kan även medföra inte avsedda fördelar vid
förmögenhetsbeskattningen under innehavstiden och vid arvs- och gåvobeskattningen.
Dessa problem torde emellertid komma att uppmärksammas
av realisationsvinstkommittén (Fi 1970:79) och av företagsskatteberedningen
(Fi 1970:77).

Utskottet vill erinra om departementschefens uttalande i prop. 1966:
90 att om köpeskillingen i strukturrationaliseringsfallen lämnas i form av
aktier bör förutsättningar för skattebefrielse i regel anses föreligga.
Betalas däremot köpeskillingen i likvida medel finns det enligt departementschefsuttalandet
anledning ställa större krav på att det är frågan om
en sådan från allmän synpunkt angelägen strukturrationalisering som bör
medföra skattefrihet. Enligt utskottets mening är det angeläget att dessa
uttalanden i förarbetena till lagstiftningen noga beaktas och att stor
restriktivitet sålunda iakttas vid dispensgivningen i de fall då köpeskillingen
för aktierna betalas kontant. Det finns enligt utskottets uppfattning
också anledning att vid dispensgivningen ta hänsyn till om det företag i
vilket aktierna avyttras underlåtit att utdela vinstmedel i skälig omfattning.

Som i andra sammanhang framhållits bör dispensärenden principiellt
avgöras av Kungl. Maj:t och inte av riksdagen. Detta gäller särskilt sådana
fall varom nu är fråga, eftersom dispensansökningarna ofta innehåller
uppgifter, som av affärsmässiga skäl inte bör offentliggöras, och dessutom
kräver skyndsam behandling.

Av anförda skäl och då aktievinstbeskattningen är föremål för överväganden
inom realisationsvinstkommittén avstyrker utskottet bifall till
motionen.

SkU 1972:3

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1972:77.

Stockholm den 22 februari 1972
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Engkvist (s), fruar
Nettelbrandt* (fp), Holmqvist (s), herrar Kristenson* (s), Josefson i Arrie
(c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c),
Nilsson i Trobro* (m), Stadling (s), Westberg i Hofors (s) och Björk i
Gävle (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1139 S