Skatteutskottets betänkande nr 20 år 1972

SkU 1972:20

Nr 20

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om avveckling av
dubbelbeskattningen av aktiebolagsvinster, m. m.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1972:300 av herr Brundin m. fl. (m) vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att den år 1970 tillsatta
företagsskatteberedningen får i uppdrag att utreda frågan om en
avveckling av dubbelbeskattningen av svenska aktiebolags och svenska
ekonomiska föreningars vinster efter de riktlinjer som framförts i
motionen;

1972:308 av herr Söderström m. fl. (m) vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att förslag om indexreglering
av ingångsvärde m. m. vid beräkning av utskiftningsskatt snarast föreläggs
riksdagen.

Gällande bestämmelser m. m.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar

Aktiebolag och ekonomiska föreningar får som regel inte göra avdrag
för belopp som utdelas till delägarna, vilket innebär att fonderad och
utdelad vinst i princip skall beskattas efter samma grunder. Även
delägarna beskattas för vinsten, i den mån vinstmedlen utdelas. Från
denna s. k. dubbelbeskattning, som tillkommit på grund av att ifrågavarande
inkomster ansetts ha större skattekraft än andra (SOU 1946:79
s. 168 m. hänv.), har vissa undantag skett. För att undvika kedjebeskattning
är aktiebolag och ekonomiska föreningar i stor utsträckning
frikallade från beskattning för inkomst av utdelning. Av intresse i
förevarande sammanhang är särskilt den s. k. Annell-lagstiftningen som
innehåller vissa bestämmelser om bl. a. avdrag för utdelning på nyemitterade
aktier. Vidare har kooperativa föreningar viss rätt till avdrag för
utdelning (återbäring) till sina medlemmar.

Annell-lagstiftningen, som genomfördes som ett provisorium 1960 i
syfte att underlätta aktiebolagens kapitalanskaffning (prop. 1960:162,
BeU 79), fick permanent karaktär 1967. Lagstiftningen innebär bl. a. att
avdrag medges med 5 % av vad som inbetalats för nyemitterade aktier
före beskattningsårets utgång, och avdrag får åtnjutas under sammanlagt
10 år. Avdraget kan förskjutas inom en 15-årsperiod. Vissa undantag
gäller från denna avdragsrätt, bl. a. om bolaget utskiftat tillgångar till

1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 20

SkU 1972:20

delägarna.

För emissioner som gjorts under tiden den 1 januari 1961 — den 30
juni 1966 gäller fortfarande den provisoriska lagstiftningen. Avdragsrätten
är här begränsad till 4 % och 6 år.

Utskiftningsskatt

För sådana bolagsvinster, som inte delas ut utan fonderas, har
lagstiftningen uppställt särskilda regler för att göra dubbelbeskattningen
effektiv. Som ett led i dessa regler ingår förordningen (1927:321) om
skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar. Aktiebolag som utskiftar
tillgångar skall sålunda erlägga skatt till staten med 40 % av utskiftat
belopp i den mån detta inte är att anse som återbäring av tillskjutet
belopp. Med tillskjutet belopp avses bl. a. bolags ingångsvärde, dvs. vad
delägarna tillskjutit i pengar eller annat för bolagets bildande med tillägg
av vad som under bolagets bestånd tillskjutits av delägarna.

Utskiftningsskatt skall emellertid inte erläggas då aktiebolag genom
fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen upplöses och uppgår i annat
bolag. Detta gäller om moderbolaget alltsedan 1940 eller, om koncernförhållandet
uppstått senare, alltsedan den dag, då dotterbolaget började
bedriva verksamhet av något slag, ägt mer än 90 % av aktiekapitalet. Om
detta inte är fallet får riksskatteverket under vissa förutsättningar medge
att utskiftningsskatteskulden övertas av moderbolaget, nämligen om
syftet med fusionen varit att vinna en mera ändamålsenlig organisation
och erläggandet av utskiftningsskatten kan anses utgöra ett väsentligt
hinder för fusionen. — Dispens från skyldighet att erlägga utskiftningsskatt
medges i första hand vid fusion mellan två rörelsedrivande bolag
men kan numera medges även vid fusion mellan rörelsedrivande
moderbolag och fastighetsägande dotterbolag (prop. 1970:170, BeU 65).
Utskiftningsskatt skall i princip alltid erläggas om dotterbolaget driver
penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter. Vid fusion
mellan bankaktiebolag kan dock Kungl. Maj:t medge befrielse (prop.
1971:166, SkU 72).

En index reglering av ingångsvärde förekommer vid beskattningen av
realisationsvinst vid fastighetsförsäljning (SFS 1967:748). Bestämmelserna
härom innebär att inköpspriset för fastigheten eller det på visst sätt
beräknade ingångsvärdet för denna liksom årliga förbättringskostnader,
vilka överstigit 3 000 kr., uppräknas vid vinstberäkningen med ledning av
en av riksskatteverket årligen fastställd indexserie, grundad på konsumentprisindex
och levnadskostnadsindex med år 1914 som basår.

Frågornas tidigare behandling

Bevillningsutskottet och skatteutskottet har vid upprepade tillfällen
haft att ta ställning till de i motionerna behandlade frågorna. Vid 1971
års riksdag framhöll skatteutskottet (SkU 1971:15) att bevillningsutskottet
tidigare år inte varit berett att utan omprövning av företagsbeskatt -

SkU 1972:20

ningen i dess helhet ta ställning till frågan om en avveckling av
dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonomiska föreningar. Av
företagsskatteberedningens (Fi 1970:77) direktiv framgick vidare, att
beredningen skulle göra en genomgripande översyn av företagsbeskattningen
i dess helhet och från olika synpunkter pröva beskattningens höjd
och allmänna utformning. Med hänsyn härtill fann skatteutskottet inte
skäl frånträda bevillningsutskottets av riksdagen godkända ståndpunktstagande
i denna fråga.

Beträffande utskiftningsskatten åberopade skatteutskottet (SkU
1971:14) att bevillningsutskottet - som senast 1969 avstyrkt bifall till
motsvarande yrkande — framhållit att en indexmetod för beräkning av
utskiftningsskatt var ägnad att motverka skattens syfte och att de regler
om index reglering som gäller för realisationsvinstbeskattningen motiverats
med speciella hänsynstaganden. Efter bevillningsutskottets ställningstagande
hade genom ett riksdagsuttalande 1970 tillkommit att möjligheterna
till dispens från erläggande av utskiftningsskatt vid fusioner
utvidgats från i första hand fusioner mellan rörelsedrivande bolag till
fusioner även mellan rörelsedrivande moderbolag och fastighetsägande
dotterbolag. Härtill kom att utskiftningsskatten omfattades av företagsskatteberedningens
(Fi 1970:77) utredningsuppdrag och att en särskild
utredning (Fi 1970:79) tillkallats för att se över realisationsvinstbeskattningen.
Utskottet avstyrkte därför en indexreglering av utskiftningsskatten.

De nämnda utredningarna väntas pågå hela året.

Utskottet

Aktiebolag och ekonomiska föreningar får i princip inte avdrag vid
inkomstberäkningen för utdelning till delägarna, och den utdelade
vinsten beskattas även hos mottagarna. Från denna s. k. dubbelbeskattning
gäller vissa undantag. Bl. a. medges avdrag för utdelning på
nyemitterade aktier med 5 % om året under en tioårsperiod, och
kooperativa föreningar får avdrag för återbäring till medlemmarna.
Vidare är aktiebolag i stor utsträckning frikallade från beskattning för
utdelning på aktier. För att göra dubbelbeskattningen effektiv skall
aktiebolag, som utskiftar tillgångar till delägarna, erlägga utskiftningsskatt
med 40 % av det utskiftade beloppet, i den mån detta överstiger det
tillskjutna aktiekapitalet (ingångsvärdet). Även beträffande utskiftningsskatten
finns undantag, nämligen vid fusioner. Om moderbolaget sedan
1940 eller — om koncernförhållandet uppstått senare — alltsedan dotterbolaget
började bedriva verksamhet ägt mer än 90 % av aktiekapitalet,
skall utskiftningsskatt inte utgå. I andra fall får riksskatteverket eller
Kungl. Maj:t under vissa förutsättningar medge dispens från utskiftningsskatten.

I de förevarande motionerna återkommer motionärerna till två frågor,
som prövats av riksdagen åtskilliga gånger. Utredningsyrkandet i motionen
1972:300 syftar till att den dubbelbeskattning av aktiebolags och

SkU 1972:20

ekonomiska föreningars vinster, som fortfarande kvarstår, skall avvecklas,
och i motionen 1972:308 yrkas att ingångsvärdet vid beräkning av
utskiftningsskatt snarast skall indexregleras.

När motsvarande motionsyrkanden prövades av 1971 års riksdag
framhöll skatteutskottet - liksom bevillningsutskottet tidigare år - att
ställning inte borde tas till frågan om en avveckling av dubbelbeskattningen
av aktiebolag och ekonomiska föreningar utan en samtidig omprövning
av företagsbeskattningen i dess helhet, och att en indexmetod för
utskiftningsskatten skulle motverka skattens syfte. Eftersom dessa frågor
ingick i företagsskatteberedningens (Fi 1970:77) utredningsuppdrag
avstyrkte skatteutskottet motionerna.

I de nu förevarande motionerna åberopas inga nya omständigheter
som föranleder ändrad ståndpunkt från utskottets sida. Utskottet
avstyrker därför motionerna.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår

1. motionen 1972:300,

2. motionen 1972:308.

Stockholm den 13 april 1972
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Eriksson i
Bäckmora (c), Engkvist* (s), fru Holmqvist (s), herrar Kristenson (s),
Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner
(s), Levin* (fp), Björk i Gävle (c), Söderström (m) och fru Normark (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Magnusson i Borås (m) och Söderström (m) som — under
åberopande av innehållet i motionerna 1972:300 och 1972:308 - ansett
att utskottet bort hemställa

”att riksdagen i anledning av motionerna 1972:300 och 1972:
308 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att företagsskatteberedningen
(Fi 1970:77) får i uppdrag att med förtur lägga fram
förslag om

1. avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolags och ekonomiska
föreningars vinster

2. indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning av utskiftningsskatt enligt

de riktlinjer som framförts i motionerna.”

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1276 S Stockholm 1972