Näringsutskottets betänkande nr 58 år 1972

NU 1972:58

Nr 58

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om skogsindustrins
långsiktiga produktionsutbyggnad och kapitalbehov.

Ärendet

I motionen 1972:1327 av herr Jonsson i Husum m. fl. (s) hemställs att
riksdagen skall hos Kungl. Maj:t begära att frågan om skogsindustrins
långsiktiga produktionsutbyggnad och kapitalbehov blir föremål för
utredning.

Motionen

Massa- och pappersindustrin kännetecknas, säger motionärerna, av en
betydande ojämnhet i sysselsättningen på grund av skarpa växlingar i
produktionen och framför allt i investeringarna. Denna ojämnhet är större
än inom de flesta andra branscher och tar sig uttryck bl. a. i ofta
återkommande produktionsbegränsningar. På arbetstagarhåll anser man
det emellertid vara företagens skyldighet att hålla arbetsstyrkan i arbete
och undvika permitteringar. Man torde, anförs det vidare, inom den
internationella massa- och pappersindustrin hävda att prisnivån bör höjas
för att tillfredsställande avkastning på investeringar i nya produktionsanläggningar
skall uppnås. Samtidigt skulle dock en prissänkning kunna vara
gynnsam för sysselsättningsläget genom att förmå köpare i Europa att
sluta skära ned sina lager. En viss tendens till konjunkturutjämning skulle
uppstå. Under den följande högkonjunkturen skulle priserna likväl
komma att höjas, med minskad efterfrågan och eventuellt ny produktionsinskränkning
som följd.

Motionärernas slutsats blir att lager, produktion och sysselsättning
utjämnas i den mån man lyckas utjämna prisutvecklingen. Medlet härför
skulle vara att köpare och säljare komme överens om långtidskontrakt
där priset för avtalade leveranser fastställdes som medeltalet av noteringarna
under t. ex. den senaste konjunkturcykeln. En förutsättning för
en samverkan mellan de svenska företagen i fråga om priser och
leveranser torde emellertid vara, säger motionärerna, att de utvidgar sitt
samarbete på andra områden, t. ex. i fråga om försäljning och investeringsplanering.
Ett sådant samarbete skulle kunna lockas eller tvingas
fram på olika vägar, t. ex. via etableringskontroll eller selektiv kontroll av
obligationsemissioner. Sveriges investeringsbank borde uppställa viss
samverkan som villkor för bidrag till skogsindustrins kapacitetsutvidgningar.
Sammanfattningsvis rekommenderar motionärerna en ökad

1 Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 58

NU 1972:58

samhällelig styrning av massa- och pappersindustrin.

Utredningar rörande skogsindustrin

Statsrådet Wickman tillkallade år 1967 statens och skogsnäringarnas
samarbetsgrupp, bestående av representanter för skogsnäringen och
berörda departement och med uppgift att ”söka skapa ett samstämt
grundläggande underlag rörande skogsbruket och skogsindustrins framtid”.
Enligt sina direktiv skulle gruppen bl. a. diskutera pågående och
planerade utredningars uppläggning och arbetsfördelning samt skapa sig
en uppfattning om vilka problem som ytterligare behövde belysas.
Gruppen skulle vidare kunna ta initiativ till nya utredningar och föreslå
kompletteringar av pågående.

Tillkallandet av samarbetsgruppen skall ses mot bakgrunden av att
lönsamhetsutvecklingen inom den svenska skogsnäringen under hela
1960-talet varit föremål för omfattande diskussioner. Från slutet av
1950-talet sjönk räntabiliteten successivt fram till 1962, och efter en
återhämtning under åren 1963-1965 försämrades läget ånyo under 1966
och 1967.

Gruppens arbete har bestått av en genomgång av existerande utredningsmaterial.
Gruppen har inte ansett sig böra försöka dra några
generella industripolitiska slutsatser av sina diskussioner och överväganden
utan främst inriktat sig på att kommentera föreliggande utredningsmaterial
och i korthet diskutera vissa problemområden som kan behöva
bli föremål för mera ingående analyser. Resultatet av detta arbete
redovisas i Rapport (Ds 1 1972:4) från statens och skogsnäringarnas
samarbetsgrupp, dagtecknad den 7 november 1972.

I rapporten behandlas särskilt fyra övergripande studier av den svenska
skogsindustrin, vilka publicerats under de senaste åren.

Träfackens utredningsavdelning har i arbetet ”Massa och papper i en
föränderlig ekonomi. Försök till framtidsanalys av svensk massa- och
pappersindustri 1970-1990” (Stockholm 1969) behandlat ett stort antal
aspekter på den svenska massa- och pappersindustrin. Mot bakgrund av
internationella utvecklingstendenser behandlas dels de svenska företagens
anpassningsåtgärder, bl. a. deras prispolitik och produktionsstrategi, dels
samhällets anpassningsåtgärder visavi massa- och papperssektorn.

I Lars Wohlins undersökning ”Skogsindustrins strukturomvandling
och expansionsmöjligheter” (Industriens utredningsinstitut, Stockholm
1970) studeras främst utbudssidan, medan efterfrågeutvecklingen behandlas
mera kortfattat. Författaren redovisar en strukturanalys, enligt
vilken den faktiska strukturomvandlingen inom massaindustrin nära har
anslutit sig till den från ekonomisk synpunkt optimala. Ett utvecklingsalternativ
för den svenska skogsindustrins produktion av massa, papper
och sågade trävaror fram till 1980 presenteras. Utifrån detta alternativ
har utförts vissa kalkyler över produktivitetsutvecklingen, strukturom -

NU 1972:58

vandlingen samt efterfrågan på arbetskraft och kapital.

1970 års långtidsutredning behandlade skogsindustrin i ett kapitel i
betänkandet (SOU 1971:5) Svensk industri under 70-talet med utblick
mot 80-talet. Här framläggs bl. a. beräkningar rörande produktionsvolym,
investeringar och sysselsättning inom de aktuella branscherna.

Skogsindustriernas samarbetsutskott har i sin strukturutredning
”Svensk skogsindustri i omvandling — utvecklingen sedan 1950” (Stockholm
1971) presenterat en omfångsrik kartläggning av den svenska
skogsnäringen, inte minst vad gäller produktivitetsutveckling och finansieringsförhållanden.

I första bandet belyses utvecklingen under efterkrigstiden för de tre
delbranscherna med avseende på bl. a. anläggningsstruktur, produktionsinriktning,
ägarförhållanden, teknisk utveckling och produktivitet, transport-
och marknadsföringsfrågor, FoU-verksamhet samt miljövårdsfrågor.
1 andra bandet behandlas bl. a. råvaruförsörjningen och virkesprisernas
bestämningsfaktorer. Huvuddelen av framställningen ägnas här åt en
ingående analys av investeringsutvecklingen och av skogsindustrins
lönsamhet och finansieringsförhållanden. Utredningen innehåller vidare
en utförlig analys av utfallet av de efterfrågeprognoser som under de
senaste åren utförts inom internationella organ (främst FAO) och av
privata institut och företag.

Samarbetsgruppen uttalar att dess genomgång av aktuella och pågående
utredningar rörande skogsindustrin ger vid handen att det föreligger
ett mycket omfattande och allsidigt utredningsmaterial, som tillsammans
ger en tämligen god uppfattning om de frågeställningar som aktualiseras
vid ett försök till bedömning av den svenska skogsnäringens konkurrensförutsättningar.

För den övervägande delen av skogsbruket och skogsindustrin i Sverige
anses inte finnas någon anledning till pessimism beträffande de naturliga
konkurrensförutsättningarna. Huruvida dessa kan utnyttjas så att en
lönsam produktion åstadkoms på lång sikt är, framhåller samarbetsgruppen,
beroende av en mängd faktorer, såsom fortsatt produktutveckling
och effektivisering av produktionsmetoder, specialisering, marknadsanpassning
av produktionsinriktningen, höjning av förädlingsgraden och
erforderlig tillgång till avsättningsmarknader utomlands. Av olika faktorer
vill gruppen särskilt understryka betydelsen av dels att institutionella
faktorer (såsom lagstiftning, ägarstruktur och virkesmarknadens funktionssätt)
inte försvårar att skogsråvaran utnyttjas på ett samhällsekonomiskt
optimalt sätt, dels att så långt möjligt en avstämning sker mellan
skogsindustriföretagens investeringsplaner i syfte att undvika kapitalförluster
orsakade av felbedömningar angående den tillgängliga råvarukvantiteten.
Gruppen har emellertid inte haft möjlighet att utforma några
rekommendationer rörande formerna för de närmare överväganden i
dessa frågor som statsmakterna eller direkt berörda parter kan finna
motiverade.

NU 1972:58

Virkesmarknadens funktionssätt och därmed sammanhängande frågor
rörande samarbete mellan skogsbruk och förädlingsindustri behandlas av
skogspolitiska utredningen (Jo 1966:28; ordförande: generaldirektör
Valfrid Paulsson). En samlad bedömning av behovet av åtgärder på detta
område bör enligt samarbetsgruppens mening anstå till dess denna
utrednings betänkande föreligger.

Avslutningsvis påpekar samarbetsgruppen att de stora konjunkturmässiga
variationerna i skogsnäringens — och särskilt skogsbrukets —
sysselsättning medför betydande sociala och ekonomiska problem i
berörda regioner och på sikt försvårar rekryteringsmöjligheterna. Konjunkturella
svängningar i efterfrågan på skogsprodukter kan inte helt
undvikas. Ansträngningarna att minska återverkningarna på sysselsättningen
av dessa variationer i efterfrågan bör emellertid enligt gruppens
mening intensifieras och ytterligare åtgärder övervägas. Erfarenheterna av
det nu utgående statliga stödet för lagerproduktion sägs kunna vara en av
flera tänkbara utgångspunkter härför.

Utskottet

I motionen begärs en utredning av frågan om skogsindustrins
långsiktiga produktionsutbyggnad och kapitalbehov. En sådan utredning
skulle främst ha till ändamål att anvisa metoder varigenom produktionsinskränkningar
med åtföljande bortfall av arbetstillfällen kan undvikas.
En stabilisering av priserna på skogsindustrins produkter, åstadkommen
genom långsiktiga prisavtal, framställs som önskvärd. En starkare
samhällelig styrning av skogsindustrins investeringar, bl. a. genom Sveriges
investeringsbank AB, rekommenderas av motionärerna i syfte att ett
utvidgat samarbete mellan företagen inom näringsgrenen skall komma till
stånd.

Såsom framgår av den redogörelse som lämnats ovan har flera
omfattande undersökningar rörande skogsindustrins senaste utveckling,
nuläge och framtid genomförts under åren omkring 1970 och kommenterats
i en nyligen framlagd rapport av statens och skogsnäringarnas
samarbetsgrupp. Ett omfattande underlag för bedömning av skogsindustrins
villkor föreligger sålunda. Av betydelse i detta hänseende blir också
skogspolitiska utredningens förslag, som snart torde vara att vänta,
Statens och skogsnäringarnas samarbetsgrupp — som inte haft till uppgift
att föreslå konkreta åtgärder från statsmakternas och övriga berörda
parters sida — har framhållit att ansträngningarna för att dämpa de
konjunkturbetingade sysselsättningsvariationerna inom skogsindustrin
bör intensifieras. Utskottet har erfarit att en fortsatt utredningsverksamhet
rörande skogsindustrin pågår inom industridepartementet och att
uppmärksamhet därvid kommer att ägnas bl. a. åt de problem som
motionärerna berör. Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte
anledning att förorda någon sådan framställning till Kungl. Maj:t som
motionärerna påyrkar.

NU 1972:58

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen avslår motionen 1972:1327.

Stockholm den 5 december 1972

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i
Landskrona (s), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske
(c), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Blomkvist (s), Sjönell (c), Wååg
(s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk), Rydén (fp) och
Fridolfsson i Stockholm (m).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1990 S Stockholm 1972