Näringsutskottets betänkande nr 55 år 1972
NU 1972:55
Nr 55
Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1972:117
angående finansiering av ett koksverk i Luleå jämte motioner.
Ärendet
I propositionen 1972:1 17 (industridepartementet) har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till Kapitaltillskott till Statsföretag AB för
teckning av aktier i Norrbottens järnverk AB på tilläggsstat 1 till
riksstaten för budgetåret 1972/73 under fonden för statens aktier anvisa
ett investeringsanslag av 7 5 000 000 kr.
I anledning av propositionen har väckts
dels motionen 1972:1769 av herr Löfgren m. fl. (fp), vari hemställs att
riksdagen skall besluta att hos Kungl. Maj:t begära att en utredning
snarast verkställs för att bedöma i vad mån och i vilken omfattning ett
”placeringskompenserande” värdetillägg för resultatbedömningen för
NJA:s framtida produktion är nödvändigt för att NJA skall kunna
nollställas i förhållande till andra konkurrerande järnverk med en
produktion av liknande slag som ej belastas av sådana speciella kostnader
som NJA enligt en sådan utredning kan anses betungas av,
dels motionen 1972:1770 av herr Lövenborg (vpk) och fru Marklund
(vpk), vari hemställs att riksdagen skall
1. hos regeringen hemställa om snabbutredning och åtgärder i syfte
att komplettera föreliggande planer på byggandet av koksverk med
anläggning för kemisk-teknisk förädling av biprodukterna vid koksframställningen,
2. uttala att anläggningarna utrustas med reningsanläggningar som
effektivt förhindrar all yttre och inre miljöförslumning,
3. hos regeringen hemställa om anvisande av erforderligt
kompletterande anslag för vidtagande av i denna motion föreslagna
utbyggnader för framställning av biprodukter vid koksframställningen.
Motionerna
I motionen 1972:1769 anförs att det finns anledning att bedöma
framställningen i propositionen 1972:117 mot bakgrund såväl av vad som
framgår av densamma som av vad som framförts i tidigare propositioner
med förslag till satsningar för att säkra NJA:s framtida verksamhet som
ett lönsamt objekt och för sysselsättning i Norrbotten. En bedömning
enbart av vad som anförs i den aktuella propositionen kan synas ge belägg
för att det är välmotiverat att anlägga ett koksverk. Det framstår
1 Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 55
NU 1972:55
2
emellertid för motionärerna som egendomligt att behovet av denna
ytterligare satsning inte kunde förutses i samband med att NJA:s
investeringsprogram 70 anmäldes. Trots denna erinran vill motionärerna
inte motsätta sig att riksdagen ger sitt stöd för den ytterligare betydande
satsning vid NJA som föreslås, under förutsättning att prövningen inom
näringsutskottet ger vid handen att detta är befogat. Motionärerna finner
det emellertid vara angeläget att riksdagen får kännedom om hur man på
ansvarigt håll bedömer den samlade effekten av positivt och negativt
verkande faktorer av NJA:s placering i Norrbotten jämfört med andra
järnverks lämpligare placering. Först efter en mera öppen redovisning av
dessa förhållanden kan enligt motionärerna en säkrare och rättvisande
bedömning av NJA:s driftsresultat göras.
Motionärerna hänvisar till en vid 1971 års riksdag väckt motion vari
en hemställan med samma innebörd gjordes och hävdar att det nu
ytterligare dokumenterats ett behov av en utredning av angivet slag. Att
även andra områden av företagsamhet i Norrbotten kan beröras av
liknande problem — en omständighet som framfördes i utskottsmajoritetens
skrivning i samband med avstyrkandet av motionen år 1971 — är
enligt motionärernas uppfattning inget skäl för att underlåta att
verkställa en särskild utredning beträffande NJA:s speciella förhållanden
för en framtida bedömning av de mycket betydande satsningar som nu
aktualiseras.
I motionen 1972:1770 hälsar motionärerna med tillfredsställelse
förslaget om att anlägga ett koksverk i Luleå. Projektet bedöms som en
helt avgörande åtgärd i ansträngningarna att trygga företagets framtid och
förbättra dess lönsamhet och konkurrenskraft. Enligt motionärernas
uppfattning berörs i propositionen miljöaspekterna i samband med
driften av den aktuella anläggningen knapphändigt. Redan den nuvarande
driften vid NJA har medfört betydande miljöfarliga utsläpp både när det
gäller vattenförorening och när det gäller luftnedsmutsning. Den
reducering av luftföroreningarna från NJA som ingår som ett mål i det
investeringsprogram som NJA nu arbetar med bedöms visserligen vara ett
steg i rätt riktning, men miljöaspekterna vid byggandet av koksverket
måste enligt motionärerna beaktas på ett helt annat sätt än vad som
gjorts vid tidigare anläggningsarbeten. Motionärerna finner det skäligt att
riksdagen med beaktande av de olägenheter som åstadkommits på grund
av tidigare nonchalans i miljöfrågorna med bestämdhet uttalar att det nya
koksverket skall utrustas med renings- och återvinningsanläggningar som
effektivt förhindrar förorening av luft och vatten. Detsamma bedöms
också vara nödvändigt när det gäller tidigare byggda anläggningar.
Motionärerna förordar att man i anslutning till den planerade
investeringen i koksverket överväger möjligheterna till en mera
omfattande kemisk-teknisk produktion, baserad på de biprodukter som
erhålls vid koksframställningen, än som föreslås i propositionen. Mot
bakgrund av angelägenheten av att den nya anläggningen utrustas med
NU 1972:55
3
alla tänkbara hjälpmedel för att åstadkomma effektiv rening samt av
kravet på utredning om möjligheterna till en mera långtgående industriell
utvinning av kemiska produkter vid koksframställningen synes ett särskilt
anslag böra ställas till NJA:s förfogande för utvecklingsarbeten på de
nämnda områdena.
Uppgifter i anslutning till motionen 1972:1769
Den tidigare motion till vilken motionärerna hänvisar är motionen
1971:1371, som väcktes i anledning av propositionen 1971:64, vari
Kungl. Maj:t föreslog ett bidrag om 22 milj. kr. och ett lån om 40 milj.
kr. till Norrbottens järnverk. Hemställan i motionen 1972:1770
överensstämmer ordagrant med hemställan i motionen 1971:1371.
Näringsutskottet underströk (NU 1971:22) att ett bifall till
propositionen måste få uppfattas som ett besked om att riksdagen var
beredd att, om förutsättningarna inte ändrades på ett avgörande sätt,
även fortsättningsvis medverka till den av NJA planerade utbyggnaden.
Beträffande det i motionen 1971:1371 framförda förslaget om
utredning konstaterade utskottet att motionärerna fäste uppmärksamheten
på ett viktigt problem. Problemet bedömdes dock av utskottet ej
vara specifikt för NJA i annan mån än att NJA är det enda järnverket i
övre Norrland. I allt väsentligt måste de berörda transportproblemen
betraktas som generella för näringslivet i denna del av landet. Utskottet
sade sig räkna med att Kungl. Maj:t skulle ägna fortlöpande uppmärksamhet
åt frågan om transportstödets utformning och därvid beakta de
svårigheter av i motionen angiven art som NJA och andra företag i övre
Norrland är drabbade av. Härigenom och genom de aktiviteter som
pågick för att undersöka förutsättningarna att upprätthålla vintersjöfart
på Luleå räknade utskottet med att bidrag skulle framkomma till
lösningar av de i motionen berörda transportproblemen. Med hänvisning
härtill avstyrkte utskottet motionen, vilken också avslogs av riksdagen.
Utskottet
Utskottet har vid sin behandling av frågan om finansiering av ett
koksverk i Luleå varit i tillfälle att ta del av utredningsmaterialet i
ärendet, vilket ställts till förfogande av industridepartementet. Utskottet
har vidare vid besök hos NJA i Luleå genom föredragningar, diskussioner
och visningar fått en ingående presentation av projektet.
Utskottet är efter denna prövning berett tillstyrka propositionen.
Vid besöket i Luleå hade utskottet tillfälle att med företagsledningen
diskutera i vilken mån företagets placering i Norrbotten är till fördel
respektive till nackdel jämfört med övriga järnverks placering och vad den
samlade effekten härav kan beräknas ha för ekonomisk betydelse.
Företagsledningen anser att järnverkets förläggning jämfört med en
placering i mellansverige medför en årlig kostnadsökning om 15 å 20 milj.
kronor. Denna fördyring anses i huvudsak kunna bli eliminerad om
NU 1972:55
4
möjlighet att upprätthålla vintersjöfart på Luleå kan skapas genom ökad
isbrytarinsats och om det statliga fraktstödet ges en sådan utformning att
NJA i större utsträckning kan tillgodogöra sig fraktstöd.
I motionen 1972:1769 begärs att riksdagen skall få kännedom om hur
man på ansvarigt håll bedömer den samlade effekten av positivt och
negativt verkande faktorer av NJA:s placering i Norrbotten jämfört med
andra järnverks placering. Med de upplysningar som lämnats ovan har
motionärernas önskemål enligt utskottets mening blivit tillgodosett.
Någon framställning till Kungl. Maj:t om utredning i ämnet synes inte
erforderlig.
I motionen 1972:1770 föreslås att efter snabbutredning åtgärder skall
vidtas för att komplettera koksverket med en anläggning för kemisk-teknisk
förädling av biprodukterna vid koksframställningen och att ett
anslag härför skall anvisas. Vidare föreslås att riksdagen skall uttala att
anläggningarna bör utrustas med reningsanordningar som effektivt
förhindrar all yttre och inre miljöförslumning. Utskottet har erfarit att
en betydande del av de besvärande luftföroreningar som de befintliga
anläggningarna vid NJA förorsakat numera har eliminerats genom att den
s. k. thomasprocessen inte längre utnyttjas. En rad åtgärder har vidtagits
eller planeras för att reducera järnverkets stoftutsläpp. 1 NJA:s investeringsprogram
70 ingår sålunda som ett mål att stoftutsläppen från
järnverket år 1975 skall ha reducerats till en femtedel jämfört med
dagsläget samtidigt som produktionen tredubblas. Omfattande miljövårdsåtgärder
planeras för koksverket. Den föreslagna anläggningen för
biologisk rening av processvatten har godtagits av statens naturvårdsverk
som i övrigt uppställt långtgående villkor och åtgärder i fråga om utsläpp
av stoft, rök, tjära och luktämnen. Under förutsättning av att dessa
villkor uppfylls motsätter sig naturvårdsverket inte att koncessionsnämnden
för miljöskydd beviljar NJA tillstånd att uppföra och driva
koksverket. I den ekonomiska kalkylen har omkring 30 milj. kronor
avsatts för miljövårdsåtgärder. Härigenom skulle enligt uppgift från NJA
miljövårdsutrustning av högsta tekniska standard kunna komma till
användning.
I samband med projekteringsarbetet för koksverket har NJA undersökt
förutsättningarna för en teknisk vidareförädling av biprodukterna
vid koksframställningen. Undersökningen har givit till resultat att det för
närvarande med gällande priser på möjliga produkter inte skulle vara
ekonomiskt lönsamt med en vidareförädling av detta slag. Stenkolstjära,
som är den huvudsakliga biprodukten — vid sidan av koksgas som skall
komma till användning i järnverket som en ersättning för eldningsolja -har av NJA bedömts kunna bli avyttrad på ekonomiskt tillfredsställande
villkor. Tjäran kan användas dels för vägbeläggning, dels som specialbränsle.
Utskottet konstaterar att NJA för befintliga anläggningar vidtagit och
för dessa och för koksverket planerar omfattande miljövårdsåtgärder med
sikte på att tillfredsställa de krav som naturvårdsverket och koncessionsnämnden
uppställer. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte
NU 1972:55
5
finns anledning för riksdagen att göra ett särskilt uttalande i miljövårdsfrågan.
Förutsättningarna för en kemisk-teknisk produktion baserad på
biprodukterna vid koksframställningen har prövats varvid det befunnits
att en sådan produktion under rådande förhållanden inte kan bli lönsam.
Utskottet utgår från att NJA framdeles, om priserna på de möjliga
kemisk-tekniska produkterna ändras, tar upp frågan till förnyat övervägande
och om det bedöms finnas förutsättningar för en lönsam
produktion upptar en tillverkning av detta slag.
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till propositionen 1972:117 till
Kapitaltillskott till Statsföretag AB för teckning av aktier i
Norrbottens järnverk AB på tilläggsstat 1 till riksstaten för
budgetåret 1972/73 under fonden för statens aktier anvisar
ett investeringsanslag av 75 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1972:1769,
3. att riksdagen avslår motionen 1972:1770.
Stockholm den 28 november 1972
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Böijesson i Glömminge (c), Andersson i
Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske
(c), Rask (s), Blomkvist (s), Sjönell (c), Wååg (s), Hovhammar (m),
Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), Rydén (fp) och
Fridolfsson i Stockholm (m).
Särskilt yttrande
av herr Svensson i Malmö (vpk):
Motionen 1972:1770 handlar väsentligen om två saker: dels att man
bör snabbutreda frågan om möjligheten av att komplettera det blivande
koksverket med kemisk-teknisk förädling av biprodukterna vid koksframställningen,
dels att riksdagen bör uttala sig för att anläggningarna
utrustas med reningsanordningar som effektivt förhindrar all yttre och
inre miljöförslumning.
Beträffande snabbutredning om en längre gående kemisk-teknisk
förädling sägs att sådan produktion för närvarande inte skulle vara
ekonomiskt lönsam och att stenkolstjäran - som är den huvudsakliga
biprodukten — kan avyttras dels för vägbeläggning, dels som specialbränsle.
Känt är att vid de stora koksverken på kontinenten den kemisk-tekniska
förädlingen är långt driven och att man där kan få fram en rad
produkter med mycket bred användbarhet.
Utskottet har emellertid en välvillig skrivning där man utgår ifrån att
NU 1972:55
6
saken kan tas upp till förnyat övervägande och att sådan tillverkning kan
upptas på NJA:s produktionsprogram om det visar sig finnas förutsättningar
för lönsam produktion. I samråd med motionärerna kan jag i
dagens läge nöja mig med detta.
Beträffande miljövårdsaspekten finns det anledning att mycket starkt
understryka att man i planeringsarbetet måste lägga högsta vikt vid
den. Det sägs visserligen i utskottets skrivning att naturvårdsverket har
godkänt anläggningen och uppställt långtgående villkor. Men de miljömässiga
erfarenheterna från NJA:s tidigare investeringar är allt annat än
goda. Omfattande luft- och vattenföroreningar är en av NJA:s negativa
följdeffekter, vilket gör att man med största uppmärksamhet måste följa
upp de miljömässiga aspekterna vid verkets framtida utbyggnad.
Erfarenheter från tidigare industriutbyggnader visar också att man inte
helt kan lita på naturvårdsverkets garantier. Långtgående kompromisser
har i vissa fall gjorts på bekostnad av miljön. Med hänsyn till NJA:s
förflutna på detta område finns det all anledning att klart säga ut att den
nya investeringen icke får medföra någon ny typ av förorening.
Utvecklingen kommer emellertid snart att visa om NJA:s planering
och naturvårdsverkets garantier är tillräckliga eller om det blir nödvändigt
att återkomma med nya initiativ i riksdagen.
Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1933 S Stockholm 1972