Näringsutskottets betänkande nr 44 år 1972
NU 1972:44
Nr 44
Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1972:101
med förslag om inrättande av ett kreditaktiebolag jämte motioner.
Ärendet
I propositionen 1972:101 (finansdepartementet) har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal om drivande av ett
kreditaktiebolag i överensstämmelse med i propositionen angivna grunder,
dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att på sätt framgår av
3 § avtalsförslaget utfärda garantiförbindelser på sammanlagt högst
30 000 000 kronor att utgöra statens del av garantiåtagandena i bolaget.
I anledning av propositionen har väckts två motioner, som redovisas
nedan (s. 2).
Propositionen
I propositionen föreslås bemyndigande för Kungl. Maj:t att för statens
räkning sluta avtal med affärsbankerna, Sparbankernas bank aktiebolag
och Jordbrukets bank om inrättande av ett kreditaktiebolag, Företagskapital
aktiebolag, med uppgift att medverka vid finansieringen av
mindre och medelstora näringsföretag här i landet. Denna medverkan
skall ske genom att bolaget tillskjuter kapital genom förvärv av minoritetsposter
av aktier, andelar i ekonomiska föreningar eller liknande
rättigheter. Vidare föreslås att bolaget skall kunna lämna eller förmedla
krediter till samt ikläda sig garantiförbindelser för ifrågavarande näringsföretag.
Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst 20 milj. och högst 60 milj. kr.
Vid verksamhetens början skall aktiekapitalet uppgå till 20 milj. kr.
Staten skall äga hälften av aktierna och bankerna tillsammans återstoden
efter inbördes fördelning. Aktierna, som lyder på 100 kr., skall tecknas
till en kurs av 120% för att bolagets reservfond redan vid starten skall
vara fylld. Som särskild säkerhet för bolagets förpliktelser föreslås vidare
att aktieägarna i proportion till varje parts innehav av aktier till bolagets
förfogande ställer garantiförbindelser på sammanlagt högst tre gånger
aktiekapitalet. Bolagets upplåning som till större del avses ske i allmänna
pensionsfonden föreslås begränsad till ett belopp som motsvarar högst de
till bolagets förfogande ställda garantiförbindelserna.
Bolaget förutsätts inte bygga upp någon egen organisation utan skall
driva sin rörelse med anlitande av personalen hos de av staten och
bankerna hälftenägda AB Industrikredit och AB Företagskredit.
Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 44
NU 1972:44
2
Motionerna
Yrkanden
Motionerna är följande:
1972:17 14 av herr Rask (s), vari hemställs att riksdagen skall i skrivelse
till Kungl. Maj:t begära prövning av möjligheterna att jämsides med AB
Industrikredit och AB Företagskredit utnyttja företagareföreningarna i
vad det gäller Företagskapital aktiebolags verksamhet,
1972:1719 av herr Brundin m. fl. (m), vari hemställs
att riksdagen skall avslå propositionen 1972:101 samt
att riksdagen skall i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att Kungl. Maj:t
måtte förelägga riksdagen förslag om ändring i ”de lagbestämmelser som i
dag förhindrar bildandet av finansieringsinstitut med uppgift att tillhandahålla
näringslivet riskbärande kapital genom inköp av aktier eller andelar”.
Motivering
I motionen 1972:1714 anförs att företagareföreningarna borde vara väl
skickade att jämsides med AB Industrikredit och AB Företagskredit
anlitas för tjänster åt det föreslagna nya institutet Företagskapital AB.
Föreningarna har, framhålls det, mångårig erfarenhet av utredningar,
bedömningar och uppföljningar beträffande sådana engagemang som
institutet är avsett för; genom utnyttjande av deras lokala kännedom om
näringslivet skulle också de regionala intressena tillgodoses.
I motionen 1972:1719 diskuteras inledningsvis de mindre och medelstora
företagens betydelse och aktuella situation. De växande problem
som drabbat i synnerhet denna företagskategori är, säger motionärerna, i
främsta rummet en följd av den ekonomiska politiken och näringspolitiken,
vilka måste förändras så att orsakerna till svårigheterna angrips. I
propositionen har enligt motionärernas mening inte klarlagts skälen för
att staten skall engagera sig som delägare i det tilltänkta institutet eller
redovisats de förutsättningar under vilka institutet skall verka. Med
åberopande av bankinspektionens, bankofullmäktiges, Svenska bankföreningens
m.fl.:s remissvar hävdas att det finns skäl att tro att de i
propositionen angivna förutsättningarna för institutets upplåning inte
föreligger. Statsmakterna bör, anser motionärerna, medverka till att
ytterligare medel från allmänna pensionsfonden tillförs de mindre och
medelstora företagen genom redan befintliga kreditinstitut. Vidare bör
bankerna, om de är intresserade, själva få bilda finansieringsinstitut av det
slag som är aktuellt.
Vissa bestämmelser i banklagstiftningen
Affärsbanks möjlighet att bilda eller deltaga i bildandet av finansieringsinstitut
regleras genom de begränsningar i fråga om rätt att förvärva
NU 1972:44
3
egendom som banken är underkastad enligt 54—56 §§ lagen (1955:183)
om bankrörelse. Efter tillstånd av Kungl. Maj:t får bank förvärva aktie i
svenskt aktiebolag eller utländskt företag, vars ändamål kan anses
gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondsbevis
eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller företag som nu nämnts. I övrigt
får egendom av ifrågavarande slag innehas endast temporärt i samband
med medverkan i emission eller för att skydda fordran.
Besläktade regler finns för sparbankerna i 24 § lagen (1955:416) om
sparbanker och för jordbrukskassorna i 32 § lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen. I ekonomisk förening eller bolag som med Kungl.
Maj:ts godkännande verkar som en sammanslutning av svenska sparbanker
för tillgodoseende av gemensamma intressen får sparbank förvärva
andel etc. till ett belopp som vid varje tidpunkt svarar mot högst tio
procent av sparbankens egna fonder. Centralkassa för jordbrukskredit får
på motsvarande sätt förvärva andel etc. i förening eller bolag som
tillgodoser för jordbrukets kreditkassor gemensamma intressen; som
maximum gäller här tio procent av kassans och anslutna jordbrukskassors
eget kapital.
Enligt 57 § banklagen skall bank ha eget kapital till visst lägsta belopp,
bestämt i förhållande till bankens placeringar. Från bankens eget kapital
skall avräknas det bokförda värdet av vad banken såsom aktiekapital eller
i annan form tillskjutit till annat in- eller utländskt företag som driver
någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske i fråga
om företag där staten är delägare. I detta fall blir kapitaltäckningskravef
åtta procent av summan av placeringarna i företaget. Motsvarande regler
finns i 26 § sparbankslagen och i 27 § lagen om jordbrukskasserörelsen.
Enligt förslag i propositionen 1972:1 18 skall avräkning ej heller ske i
fråga om bostadsfinansierande kreditaktiebolag.
Utskottet
Det nya institut för medverkan vid finansieringen av mindre och
medelstora företag som föreslås i propositionen får formen av ett
kreditaktiebolag, Företagskapital AB. Dess huvudsyfte blir emellertid
inte att lämna krediter utan i stället att tillskjuta kapital genom förvärv
av minoritetsposter av aktier etc. Härigenom öppnas en ny möjlighet för
de mindre och medelstora företagen att få tillgång till riskbärande kapital
på liknande sätt som större företag redan har bl. a. genom aktiemarknaden.
Ett komplement till de hittillsvarande finansieringsvägarna kommer
till stånd.
Förslaget om inrättande av Företagskapital AB avstyrks i motionen
1972:1719. Motionärerna säger sig inte vara främmande för tanken på ett
finansieringsinstitut inriktat på köp av aktier i mindre och medelstora
företag. Skälen för ett statligt engagemang i ett sådant institut har
emellertid enligt deras mening inte klarlagts. Under hänvisning till vissa
remissyttranden hävdas vidare att det är tveksamt om de avsedda
förutsättningarna för bl. a. institutets upplåning på kapitalmarknaden
föreligger.
NU 1972:44
4
Remissyttrandena gäller det förslag till ett finansieringsinstitut som
lades fram av delegationen för de mindre och medelstora företagen i ett
betänkande 1970. I propositionen presenteras resultatet av fortsatta
överväganden och förhandlingar. Vid dessa har hänsyn tagits till de
invändningar från vissa remissinstanser som motionärerna åberopar. De
berörda remissyttrandena kan alltså knappast tas till intäkt för en
avvisande hållning till det förslag som nu föreligger.
Utskottet anser att det finns goda skäl för den statliga insats som
föreslås. Såsom framhålls i propositionen kommer det tills vidare att röra
sig om en försöksverksamhet, förenad med särskilda risker och svårigheter.
Att staten och bankerna — på samma sätt som tidigare i fråga om
kreditgivning till de mindre och medelstora företagen — går samman om
en sådan verksamhet finner utskottet värdefullt. Utskottet — som särskilt
vill understryka att det framlagda förslaget grundar sig på en förhandlingsöverenskommelse
mellan staten och bankerna — tillstyrker sålunda
propositionen.
I stället för att medverka i ett halvstatligt finansieringsinstitut bör
bankerna, om de är intresserade, själva få bilda finansieringsinstitut i det
avsedda syftet, sägs vidare i motionen 1972:1719. Motionärerna vill att
riksdagen skall hos Kungl. Maj:t begära förslag till ”ändring i de lagbestämmelser
som i dag förhindrar bildandet av finansieringsinstitut” av
detta slag. Utskottet vill framhålla att det inte finns några bestämmelser
som absolut förhindrar att bankerna bildar finansieringsinstitut. Kungl.
Maj:ts tillstånd — som förutsätter en diskretionär prövning av omständigheterna
i det särskilda fallet — erfordras emellertid. I propositionen
erinras om att Kungl. Maj:t ställt sig avvisande i ett fall då en bank ville
inrätta ett eget finansieringsinstitut för mindre och medelstora företag.
Motiven för detta ställningstagande torde framgå av bankinspektionens i
propositionen refererade yttrande i ärendet. En senare propå från
Svenska bankföreningen rörande ett finansieringsinstitut som skulle ägas
av bankerna gemensamt har inte blivit prövad i sak. Kort därefter
aktualiserades nämligen det samgående mellan staten och bankerna som
riksdagen nu har att ta ställning till. En lagändring som skulle ge
bankerna större frihet att förvärva aktier i sådana sidobolag som det här
gäller finner utskottet inte anledning att förorda.
Delegationen för de mindre och medelstora företagen anförde i sitt
betänkande att det föreslagna finansieringsinstitutet vid bedömningen av
tänkbara engagemang borde kunna utnyttja bl. a. företagareföreningarnas
tjänster. Vid remissbehandlingen gjordes från åtskilliga håll uttalanden av
innebörd att institutet i sin verksamhet borde repliera i första hand på
företagareföreningarna. Att dessa kan tillhandahålla värdefull erfarenhet
och sakkunskap betonas i motionen 1972:1714. Företagareföreningarna
borde, sägs det där, vara väl skickade att jämsides med AB Industrikredit
och AB Företagskredit — vilkas organisation Företagskapital AB skall
anlita — utnyttjas för tjänster åt det nya institutet. Motionären vill att
riksdagen skall rikta en särskild hemställan till Kungl. Maj:t om att denna
möjlighet skall prövas.
NU 1972:44
5
Utskottet delar motionärens uppfattning att företagareföreningarna
kan och bör spela en viktig roll i det arbete som behövs som underlag för
beslut om kapitalinsatser av Företagskapital AB. Det är bekant att
kontakter med företagareföreningarna nu ingår som ett betydelsefullt led
i ärendebehandlingen inom AB Industrikredit och AB Företagskredit.
Denna praxis är givetvis avsedd att gälla även för den nya verksamhetsgren
som tillförs organisationen genom tillkomsten av Företagskapital
AB. Utskottet förutsätter således att företagareföreningarna utnyttjas
när det gäller utredningar, bedömningar eller andra tjänster i Företagskapital
AB:s verksamhet. Därigenom bör det nya institutets mål komma
att främjas och regionala intressen att tillgodoses. Mot bakgrund av vad
här sagts finner utskottet att en sådan framställning till Kungl. Maj:t som
påyrkas i motionen 1972:1714 för närvarande inte är erforderlig.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen
a) med bifall till propositionen 1972:101 och med avslag på
motionen 1972:1719, såvitt den gäller avslag på propositionen,
dels bemyndigar Kungl. Maj:t att träffa avtal om drivande av
ett kreditaktiebolag i överensstämmelse med i propositionen
angivna grunder,
dels bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att på sätt
framgår av 3 § avtalsförslaget utfärda garantiförbindelser på
sammanlagt högst 30 000 000 kr. att utgöra statens del i
garantiåtagandena i bolaget,
b) avslår motionen 1972:1714,
2. att riksdagen avslår motionen 1972:1719, såvitt den gäller
ändring i vissa lagbestämmelser.
Stockholm den 7 november 1972
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i
Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske
(c), Rask (s), Blomkvist (s), Sjönell (c), Wååg (s), Hovhammar (m),
Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), Möller i Göteborg (fp) och
Fridolfsson i Stockholm (m).
Reservation
av herrar Hovhammar (m) och Fridolfsson i Stockholm (m), som anser
att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
Många mindre och medelstora företag har allvarliga finansieringssvårigheter.
Statliga åtgärder för att förbättra deras situation är i hög grad
påkallade. Vad som främst behövs är generella förändringar på den
NU 1972:44
6
ekonomiska politikens och näringspolitikens områden, som kan undanröja
orsakerna till svårigheterna. Också åtgärder med inriktning direkt på de
mindre och medelstora företagen erfordras. Bl. a. bör medel ur allmänna
pensionsfonden i ökad utsträckning tillföras de speciella kreditinstitut
som skapats för långivning till dessa företag.
I propositionen föreslås att ett nytt halvstatligt institut till tjänst för
de mindre och medelstora företagen skall inrättas. Dess syfte skall vara
att tillskjuta riskbärande kapital genom förvärv av minoritetsposter av
aktier etc. Grundtanken bakom detta projekt, att försörjningen med
riskkapital behöver förbättras, kan utskottet helt ansluta sig till. Något
som emellertid inte klargörs i propositionen är varför staten skall
engagera sig som delägare i ett finansieringsinstitut av detta slag och
därigenom successivt i ett stort antal mindre och medelstora företag.
Förutsättningarna för den tilltänkta verksamheten blir enligt utskottets
mening väsentligt gynnsammare om det får vara bankernas sak att svara
för att de nuvarande finansieringsvägarna kompletteras med institut som
kan tillhandahålla riskvilligt kapital.
För att detta skall bli möjligt krävs att hinder icke möter för bankerna
att förvärva aktier i finansieringsinstitut. Nu föreligger dubbla sådana
hinder. Dels erfordras Kungl. Maj:ts tillstånd till förvärvet. Härvidlag
måste bedömningen fortsättningsvis bli generös. Dels är bankernas kapitaltäckningskrav
utformade på ett sätt som diskriminerar privatägda
finansieringsinstitut. 1 en reservation till bankoutskottets utlåtande
1968:60 rörande ändringar i banklagstiftningen framfördes krav på en
uppmjukning av kapitaltäckningsbestämmelserna som skulle underlätta
bankernas engagemang i sidobolag och undanröja diskrimineringen av
kreditinstitut som inte har staten som delägare. En viss begränsning av
kapitaltäckningskravet föreslås i propositionen 1972:118. En mera generell
förändring ter sig alltjämt angelägen, och detta bör riksdagen
framhålla för Kungl. Maj:t. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1972:
1719 även i nu behandlad del.
Med det ställningstagande från riksdagens sida som förordats ovan
bortfaller förutsättningarna för yrkandet i motionen 1972:1714. Utskottet
avstyrker alltså denna motion.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till motionen 1972:1719 i ifrågavarande
del samt med avslag på motionen 1972:1714 avslår propositionen
1972:101,
2. att riksdagen med bifall till motionen 1972:1719 i övrigt som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
beträffande förutsättningarna för bildandet av finansieringsinstitut.
Göteborgs Offsettryckeri Ab, Sthlm 72.2 314 S