Näringsutskottets betänkande nr 4 år 1972

NU 1972:4

Nr 4

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om skattemotsvarigheten
för postbanken.

Ärendet

I motionen 1972:371 av herr Brundin m. fl. (m) hemställs att
riksdagen skall ”besluta

1. att vid beräknande av postbankens skattemotsvarighet hänsyn även
tages till kommunal utdebitering,

2. att en utredning tillsättes med uppgift att föreslå ett system för
ersättning till kommunerna för utebliven skatteintäkt”.

Gällande ordning och frågans tidigare behandling

I samband med antagande av lag om postbanken, vilken trädde i kraft
den 1 januari 1970, godkände riksdagen av Kungl. Majit föreslagna
riktlinjer för bl. a. postbankens skyldigheter i fråga om avkastning och
utgivande av skattemotsvarighet (prop. 1969:158, BaU 1969:53).

I propositionen (s. 45) erinrade chefen för finansdepartementet om
att postbanken enligt gällande regler var befriad från skyldighet att
erlägga inkomstskatt. För att det i möjligaste mån skulle skapas
konkurrenslikställighet mellan postbanken och övriga bankinstitut förordades
att postbanken fortsättningsvis skulle till statsverket erlägga en
motsvarighet till den statliga inkomstskatten. Skattemotsvarigheten
borde vara 40 procent av den redovisade vinsten, vilket motsvarade
statsskatten för affärsbankerna. Postbanken borde däremot inte åläggas
att betala kommunal inkomstskatt.

Till grund för propositionen i denna del låg en av poststyrelsen
framlagd promemoria. Denna anknöt i vissa hänseenden till det förslag
som framlagts i affärsverksutredningens betänkande (SOU 1968:45)
”Affärsverken: Ekonomi, konkurrens och effektivitet. Del 1”. Den av
utredningen förordade utformningen av affärsverkens avkastningskrav
innefattade bl. a. att affärsverken skulle till statsverket inleverera en
skattemotsvarighet, avsedd att representera aktiebolagens statliga inkomstskatt.
Skattemotsvarigheten skulle under rådande förhållanden
beräknas såsom 40 procent av redovisat överskott. I fråga om kommunal
inkomstskatt anförde affärsverksutredningen att sådan erlades av vissa
verk, medan andra verk genom särskilda lagbestämmelser undantagits
från skyldighet att erlägga dylik skatt. Av dessa skäl hade utredningen ej
funnit anledning att inkludera kommunala skatter vid beräkningen av
skattekompensationen.

I anledning av propositionen om postbanken väcktes motioner med
begäran att riksdagen skulle uttala att vid beräknande av postbankens

1 Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 4

NU 1972:4

2

skattemotsvarighet hänsyn borde tagas även till kommunal utdebitering.
Bankoutskottet anslöt sig till departementschefens uppfattning i frågan
och avstyrkte motionerna. I en reservation av centerpartiets, folkpartiets
och moderata samlingspartiets representanter i utskottet yrkades att
skattemotsvarigheten skulle bestämmas till 53 procent, så att den komme
att bättre svara mot den totala inkomstskattebelastning som åvilade
övriga kreditinstitut. Reservanterna påtalade att departementschefen inte
givit någon motivering för sitt förslag att den kommunala inkomstskatten
inte skulle beaktas. De föreslog också en utredning med sikte på ett
system enligt vilket vederbörande kommuner skulle få del av de
ytterligare medel som skulle tillkomma dem om postbanken vore
skattskyldig för sin rörelse.

Vid ärendets behandling i kamrarna gjorde företrädare för utskottsmajoriteten
- herr Ståhle (s) i första kammaren (prot. 1969:43 s. 62) och
herr Rask (s) i andra kammaren (prot. 1969:43 s. 80) - vissa kompletterande
uttalanden. De erinrade om att postbanken enligt vad som framgick
av propositionen hade ett stort nedskrivningsbehov, sammanhängande
med bankens placeringsstruktur. Detta nedskrivningsbehov
beräknades till ca 300 milj. kr. Senast den 1 januari 1975 måste enligt
den föreslagna lagen postbanken ha genom avsättningar av överskottsmedel
klarat detta nedskrivningsproblem och helst också genom överavskrivningar
ytterligare konsoliderat sin ställning. Härav följde att postbanken
med all sannolikhet inte skulle kunna redovisa någon egentlig
vinst under de fem första verksamhetsåren och troligen inte heller under
de därefter närmast följande. Även om vanliga skatteregler vore direkt
tillämpliga på postbanken skulle denna sålunda inte vara skyldig att
betala någon skatt på sin rörelse. Vid angivna förhållanden fann
talesmännen det för tillfället vara meningslöst att diskutera om motsvarighet
till kommunal skatt skulle utgå eller inte. De sade sig ha inhämtat
att den närmare skattemässiga behandlingen av postbanken skulle tas upp
i samband med att regeringen tog ställning till affärsverksutredningens
förslag i fråga om de affärsdrivande verken. Detta ställningstagande avsågs
föreligga i god tid före utgången av den femåriga övergångstid som skulle
gälla för postbanken.

Vid 1970 års riksdag väcktes två likalydande motioner som var
identiska med den nu föreliggande. Bankoutskottet (BaU 1970:11)
avstyrkte motionerna under hänvisning till vad som framkommit vid
ärendets behandling 1969; reservation till förmån för motionärernas
yrkande avgavs av företrädare för samma partier som då. Riksdagen
följde utskottet. En likadan motion vid 1971 års riksdag behandlades
med enahanda utgång av näringsutskottet (NU 1971:4) och riksdagen.
Utskottet erinrade i sammanhanget om att en översyn av företagsbeskattningen
hade inletts.

Motionen

Den särställning som postbanken intar genom att motsvarighet till
kommunalskatten inte påförs den medför, säger motionärerna, kon -

NU 1972:4

3

kurrensfördelar gentemot andra kreditinstitut, vilket påverkar dess
möjlighet att öka sin marknadsandel. Förhållandet leder också till
minskade skatteintäkter i de kommuner där postbanken är verksam. För
att konkurrenslikställighet skall uppnås föreslår motionärerna att postbanken
påförs en skattemotsvarighet uppgående till 53 procent av
vinsten. Härav bör — efter utredning rörande fördelningen — till berörda
kommuner utbetalas den del som kan beräknas avse kommunalskatt.

Pågående utredningar

Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77; ordförande: riksdagsman Erik
Wärnberg) har i uppdrag att göra en översyn av företagsbeskattningen
m. m. I direktiven för beredningen uttalas att den nuvarande avdragsrätten
för kommunala utskylder vid taxering av aktiebolag och ekonomiska
föreningar bör avskaffas såsom redan skett för fysiska personer genom
1970 års skattereform.

I enlighet med vad som redovisats i propositionen 1969:158 övervägs
formerna för ett närmare samarbete mellan postbanken och Sveriges kreditbank
av en särskild samarbetsdelegation. 1 denna, vars ordförande är
statssekreteraren Bo Jonas Sjönander, ingår de båda bankernas styrelseordförande
och chefer.

Utskottet

De regler som gäller i fråga om skattemotsvarighet för postbanken
motsvarar inte helt kravet på konkurrenslikställighet mellan postbanken
och övriga kreditinstitut. Vid riksdagsbehandlingen vart och ett av de tre
senaste åren av motioner med samma innebörd som den nu föreliggande
har emellertid klargjorts att detta förhållande f. n. saknar praktisk
betydelse. På grund av stora nedskrivningsbehov kan postbanken nämligen
inte beräknas redovisa någon egentlig vinst förrän tidigast fr. o. m.
verksamhetsåret 1975. Nu erhållna uppgifter bestyrker till fullo detta.
Det har också klargjorts att Kungl. Maj:t ämnar ta upp den skattemässiga
behandlingen av postbanken till omprövning innan postbankens vinstsituation
hinner ändras. Det närmare samarbete mellan postbanken och
Sveriges kreditbank som övervägs kan redan tidigare komma att leda till
en ändring av postbankens företagsform som eliminerar problemet.
Slutligen bör påpekas att den av motionärerna förordade ordningen
bygger på skatteregler som avses bli reviderade i en nära framtid.

Med hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet att riksdagen nu
beslutar om ändring av reglerna i fråga om postbankens skattemotsvarighet.
Utskottet hemställer alltså

att riksdagen avslår motionen 1972:371.

Stockholm den 15 februari 1972
På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

NU 1972:4

4

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s),
Andersson i Storfors (s), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Sjönell (c),
Wååg (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk), fru Hambraeus (c)
och fru Hansson (s).

Reservation

av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro
(fp), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Sjönell (c) och Hovhammar (m) samt fru
Hambraeus (c), vilka anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:

”Anordningen med skattemotsvarighet för postbanken motiveras av
kravet på konkurrenslikställighet olika kreditinstitut emellan. Detta krav
tillgodoses emellertid inte vid den nuvarande procentsatsen, vilken
innebär att hänsyn tagits blott till den statliga inkomstskatten. Ett sådant
förhållande är enligt utskottets mening inte godtagbart. Utskottet anser
att skattemotsvarigheten vid nuvarande skatteregler och skattesatser bör
beräknas till 53 %, vilket skulle innebära att postbanken belastas i
ungefär samma utsträckning som övriga kreditinstitut. I den mån
företagsbeskattningen läggs om måste givetvis konsekvenserna härav dras
även för postbankens del. Angeläget är också att åstadkomma en ordning
som innebär att vederbörande kommuner får de intäkter som skulle ha
tillfallit dem om postbanken haft skyldighet att erlägga kommunalskatt
för sin rörelse. En utredning i detta syfte bör således verkställas.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av motionen 1972:371 som sin mening
ger Kungl. Maj .t till känna vad utskottet anfört rörande skattemotsvarigheten
för postbanken.”

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1122 S