Näringsutskottets betänkande nr 32 år 1972

NU 1972:32

Nr 32

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1972:46
angående åtgärder för att påverka strukturomvandlingen inom vissa
branscher jämte motioner.

Ärendet

I propositionen 1972:46 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj :t att på de villkor och enligt de grunder som
angivits i propositionen träffa avtal med Sveriges investeringsbank AB om
lämnande av strukturgarantier genom ett särskilt aktiebolag,

2. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag
inom vissa industribranscher för budgetåret 1972/73 under trettonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.,

3. till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag
inom vissa industribranscher för budgetåret 1972/73 under trettonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. godkänna av chefen för industridepartementet förordade ändringar
i riktlinjerna för omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher,

5. till Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher för
budgetåret 1972/73 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.

I anledning av propositionen har väckts fem motioner, som redovisas
nedan (s. 2).

Propositionen

Förslagen i propositionen gäller tidsbegränsade åtgärder avsedda att
påverka strukturomvandlingen inom textil- och konfektionsindustrierna
(TEKO-industrierna), skoindustrin, den manuella glasindustrin samt
möbelindustrin. För att åstadkomma en mer planmässig strukturanpassning
inom dessa branscher föreslås dels en förstärkning och utvidgning
av det nu löpande omställningsprogrammet för TEKO-industrierna
och den manuella glasindustrin, dels ett system med statliga lånegarantier
(strukturgarantier).

Det av 1971 års riksdag beslutade programmet för omställningsfrämjande
åtgärder i form av statliga bidrag till konsulttjänster på 2,5 milj. kr.
per år under perioden 1971/72-1973/74 (prop. 1971:1 bil. 15 s. 54, NU
1971:13, rskr 1971:120) föreslås nu bli förlängt till att omfatta även år
1974/75. Anslaget föreslås för budgetåret 1972/73 höjas till 5 milj. kr.
De föreslagna beloppen är avsedda att utgöra bidrag till finansiering av

1 Riksdagen 1972. 17 sami Nr 32

NU 1972:32

undersökningar som syftar till att konkretisera förutsättningarna för
främst företagssamgåenden inom nämnda industrigrenar.

Vidare föreslås bildandet av ett bolag med uppgift att genom
strukturgarantier finansiellt underlätta en planmässig strukturomvandling
inom nämnda branscher. Bolaget avses bli helägt dotterbolag till Sveriges
investeringsbank AB. Arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer
föreslås tillsammans bilda strukturråd, som avses få en rådgivande
funktion i förhållande till bolagets styrelse beträffande främst garantigivningens
inriktning och fördelning på branscher.

Lån med strukturgarantier föreslås förmånsrättsligt bli placerade
närmast före det egna kapitalet. Garanti skall få beviljas för lån upp till
ett belopp motsvarande högst det egna kapitalet i det låntagande
företaget enligt de beräkningar som föregår långivningen.

En garantiram föreslås bli uppbyggd successivt under loppet av tre år
med början den 1 juli 1972 till att vid försöksperiodens slut omfatta 100
milj. kr. Garantiramen föreslås omfatta 40 milj. kr. under det första
budgetåret.

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1972:1560 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp), vari hemställs att
riksdagen skall besluta att beviljandet av strukturgarantier skall ske
genom kommerskollegium,

1972:1561 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen skall hos Kungl. Maj:t begära en undersökning av den
snedvridning av konkurrensen som de punktvisa stödåtgärderna inom
näringslivet medför,

1972:1562 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs

1. att riksdagen skall avslå Kungl. Maj:ts förslag om bildandet av ett
strukturgarantibolag knutet till Sveriges investeringsbank och som sin
uppfattning uttala att garantiverksamheten i sin helhet bör förläggas till
kommerskollegium,

2. att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t i
övrigt beaktar vad i motionen anförts,

1972:1563 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen skall
besluta att systemet med särskilda statliga strukturgarantier utformas i
enlighet med i motionen angivna riktlinjer,

1972:1564 av herr Svensson i Malmö m. fl. (vpk), vari hemställs att
riksdagen skall

avslå punkt 4 i propositionens hemställan och

i övrigt godkänna propositionen under förbehåll att de anställda
tillerkänns majoritetsrepresentation i de berörda företagens styrelser samt

NU 1972:32

i de statliga organ som har att administrera de av riksdag och regering
beslutade statliga insatserna.

Motivering

Förslaget i propositionen tyder, sägs i motionen 1972:1563, på en
överdriven tilltro till fusioner som medel att lösa strukturella anpassningsproblem.
En lika viktig näringspolitisk uppgift som att stimulera
sammanläggningar till större enheter är enligt motionärernas mening att
stimulera företag inom de berörda branscherna att renodla sina speciella
smådriftsfördelar. De föreslagna strukturgarantierna borde därför få
utnyttjas även i samband med rationaliseringsåtgärder av annat slag än
sammanläggningar av företag eller driftsenheter. Som exempel nämns
produktionsomläggningar, kompletteringar av tillverkningsprogrammet
med exempelvis legoproduktion och särskilda insatser för att förbättra
marknadsföringen. I konsekvens härmed borde den föreslagna uppräkningen
av anslaget till omställningsfrämjande åtgärder utnyttjas för
allmän konsulentverksamhet, kunskapshöjande åtgärder m. m.

Liknande synpunkter framförs i motionen 1972:1562. Det är viktigt,
uttalas där, att statsmakterna inte utövar påtryckningar mot företag inom
de aktuella branscherna för att åstadkomma fusioner eller uppställer
sådana som villkor för erhållande av strukturgarantilån. Motionärerna
yttrar att en bransch med utpräglade strukturomvandlingsproblem inte a
priori behöver vara mindre ändamålsenligt skött än andra branscher. Skäl
anförs varför arbetsintensiva branscher såsom de i propositionen aktuella
särskilt har drivits in i en strukturomvandlingsprocess. För att påverka
utvecklingen i berörda branscher - bland vilka också den grafiska
industrin nämns — erfordras enligt motionärernas mening framför allt
generella åtgärder. När selektiva åtgärder används bör riskerna för en
snedvridning av konkurrensförhållandena uppmärksammas. Av principiella
skäl, inte minst med hänsyn till vikten av opartiskhet, bör
beviljandet av kreditgarantier vara helt skilt från kreditgivningen och
förläggas till kommerskollegium, hävdar motionärerna slutligen.

Sistnämnda krav framförs också i motionen 1972:1560. Det motiveras
där med att den föreslagna anknytningen till Sveriges investeringsbank
innebär att ansvaret för kreditstödet till mindre och medelstora företag
sprids på ytterligare händer; i stället vore, anförs det, en ökad samordning
av det statliga kreditstödets administration önskvärd.

Motionen 1972:1561 innehåller inga krav på ändringar i propositionens
förslag. Motionärerna påtalar emellertid risken för att företag som
klarar sig utan stödåtgärder får det svårare när de skall möta konkurrens
inte bara utifrån utan också från en av samhället subventionerad
företagsamhet. Statsmakternas åtgärder för att genom punktinsatser
försöka hålla liv i olika företag jämförs med vissa kommuners överbudspolitik
för att draga till sig industriföretag.

När staten träder i relation till privatkapitalet måste från de
lönearbetandes synpunkt bedömas vilkas långsiktiga intressen som gynnas

1 * Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 32

NU 1972:32

härigenom, uttalas i motionen 1972:1564. De senaste årens statliga
engagemang i näringslivet i form av subventioner, organisatoriskt och
skattepolitiskt stöd m. m. har, säger motionärerna, föranlett kritik mot att
staten understödjer maktkoncentration, uppmuntrar företagsnedläggningar
etc. utan motverkande eftergifter åt de lönearbetande. Propositionen
betecknas som ett typiskt exempel på denna politik och sägs
innebära att staten underkastar sig de storkapitalistiska intressena samt
indirekt ytterligare stimulerar den regionala koncentrationsprocessen. Att
stora enheter generellt är effektivare än små är enligt motionärerna
obevisat. Kritik riktas mot att representation för de anställda inte föreslås
annat än i strukturråd av rådgivande karaktär.

Utskottet

Mellan strukturförändringar inom näringslivet och ekonomisk tillväxt
råder växelverkan. Den omfördelning av produktionsresurserna som
strukturomvandlingen medför är en av förutsättningarna för den ekonomiska
tillväxten. Denna bidrar i sin tur till en fortsatt omfördelning med
strukturella verkningar. Företagsnedläggningar och driftsinskränkningar
som framtvingas med kort varsel hör till de negativa inslagen i
strukturomvandlingen. De medför ofta svåra omställningsproblem för de
anställda och kännbara kapitalförluster. En planmässigt genomförd
strukturomvandling kan å andra sidan göra det möjligt för företag och
driftsenheter som eljest skulle komma i farozonen att bestå och
expandera.

De åtgärder som föreslås i propositionen är inriktade på att stimulera
och underlätta för lönsamma företag med goda framtidsutsikter att
utvidga sin rörelse genom förvärv av företag och driftsenheter och på att
möjliggöra andra former av företagssamgåenden, t. ex. etablering av för
flera företag gemensamma försäljnings- och inköpsbolag. Det rör sig dels
om en utvidgning av det program för omställningsfrämjande åtgärder
inom textil- och konfektionsindustrierna och den manuellt arbetande
glasindustrin som fastställdes förra året, dels om införande av ett nytt
system med statliga garantier, s. k. strukturgarantier, för lån som skall
underlätta en planmässig strukturomvandling. Förutom de nämnda
industrigrenarna skall åtgärderna gälla även skoindustrin och möbelindustrin.
Systemet med strukturgarantier införs på försök för en tid av tre
år. Programmet för omställningsfrämjande åtgärder förlängs så att det
sträcker sig över samma tid.

1 de motioner som väckts i anledning av propositionen godtas
genomgående förslaget att strukturgarantier skall införas. Förslaget om
en utvidgning tids- och branschmässigt av de omställningsfrämjande
åtgärderna avstyrks i motionen 1972:1564. I övrigt avser motionerna i
första hand frågor om administrationen av de aktuella näringspolitiska
åtgärderna.

I fråga om värderingen av fusioner som ett medel att lösa strukturella
anpassningsproblem föreligger en klar nyansskillnad mellan å ena sidan
propositionen, å andra sidan motionerna 1972:1562 och 1972:1563.

NU 1972:32

Motionärerna ser mindre positivt på fusioner. I den första motionen
begärs ett uttalande av riksdagen om att statsmakterna inte får söka
framkalla fusioner genom påtryckningar eller uppställa krav på fusion
för att strukturgarantilån skall beviljas. I den senare motionen hävdas att
vissa företag inom de berörda branscherna har speciella smådriftsfördelar
som bör renodlas hellre än att företagen stimuleras att bilda större
enheter. Här nämns också flera andra typer av förändringar — omläggningar
av produktionen, förbättrad marknadsföring m. m. — som enligt
motionärernas mening borde kunna finansieras genom strukturgarantilån.

Utskottet vill understryka att systemet med strukturgarantier kommer
att utgöra ett komplement till andra stödformer och givetvis bör
utnyttjas blott i de fall då ett samgående av avsett slag framstår som en
naturlig åtgärd. Termen ”samgående” inbegriper, såsom ovan påpekats,
uttryckligen även andra åtgärder än fusioner, t. ex. etablering av för flera
företag gemensamma försäljnings- och inköpsbolag. Det är utskottets
uppfattning att deltagande i samarbetsprojekt av detta slag låter sig väl
förena med en sådan strävan att renodla speciella smådriftsfördelar som
förordas i motionen 1972:1563 och bör kunna bidra till att göra denna
strävan framgångsrik. Utskottet utgår från att de berörda företagen noga
kommer att pröva förutsättningarna för ett samgående beträffande
särskilda funktioner som med fördel kan handhas gemensamt. Utskottet
finner de i propositionen angivna grunderna för erhållande av strukturgarantier
lämpligt utformade. I den mån yrkandet i motionen 1972:1563
går ut på att strukturgarantier skall kunna ges för att bekosta
förändringar inom ett enda företag avstyrks det av utskottet. För sådana
ändamål bör andra slags krediter etc. utnyttjas.

Att sådana aktiviteter från myndigheters sida som med skäl kan
betecknas som påtryckningar inte hör hemma inom ett system för
näringspolitiska stimulansåtgärder finner utskottet självklart. Någon
särskild hemställan till Kungl. Majit i anledning av motionen 1972:1562
punkten 2 är enligt utskottets mening inte motiverad.

I vad gäller de föreslagna åtgärdernas administration innehåller
motionen 1972:1564 ett krav med stor räckvidd och stor principiell
betydelse. Som villkor för att systemet med strukturgarantier skall
godtagas uppställer motionärerna att ”de anställda” får majoritetsrepresentation
i de berörda företagens styrelser och i de statliga organ som har
att administrera de nya insatserna. Såvitt gäller de statliga organen har
utskottet tolkat motionärernas mening så, att företrädare för de fackliga
organisationerna skall ha en utslagsgivande ställning när beslut om
strukturgarantier skall fattas.

Frågan om medinflytande för de anställda inom företag och offentlig
förvaltning har stor aktualitet. Vissa reformer har genomförts, olika slags
försöksverksamhet pågår och nya förslag i ämnet har aviserats. Utskottet
finner det inte motiverat och lämpligt att en speciell ordning för de
anställdas representation knyts till systemet med strukturgarantier. Mera

NU 1972:32

generella lösningar bör enligt utskottets mening eftersträvas. Ett strikt
fasthållande vid motionärernas krav skulle kunna medföra komplikationer
som vore till skada för en smidig tillämpning av strukturgarantisystemet.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Administrationen av strukturgarantierna skall enligt propositionen
handhas av ett för ändamålet bildat helägt dotterbolag till Sveriges
investeringsbank AB. Mot detta förslag riktas kritik i motionerna
1972:1560 och 1972:1562. Motionärerna vill att uppgiften skall läggas på
kommerskollegium. Detta motiveras i den förra motionen med att en
ytterligare spridning av ansvaret för kreditstödet till mindre och
medelstora företag bör undvikas, i den senare främst med att kravet på
opartiskhet talar för att beviljandet av kreditgarantier helt skiljs från
kreditgivningen.

Utskottet vill i likhet med chefen för industridepartementet erinra om
att frågan om kommerskollegiets framtida organisation har varit föremål
för utredning och nu prövas inom berörda departement. Att i detta läge
pålägga kommerskollegium en ny betydelsefull uppgift synes inte
lämpligt. De skäl som anförts för att verksamheten skall förläggas till ett
dotterbolag till Sveriges investeringsbank finner utskottet bärande.
Utskottet vill dessutom understryka att det rör sig om en försöksverksamhet.
Om det blir aktuellt att förlänga denna eller ge systemet med
strukturgarantier mera permanent karaktär finns givetvis tillfälle att
ompröva frågan om vilket organ som bör handha administrationen.
Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandena om en ändring i detta
hänseende.

Den redan berörda kritiken i motionen 1972:1564 mot statens
samarbete med privata kapitalintressen utmynnar i första hand i det
tidigare nämnda yrkandet om avslag på förslaget om en utvidgning av de
omställningsfrämjande åtgärderna. Motionärernas argumentation tycks
till stor del rikta sig mot uppfattningen att staten bör göra insatser för att
stimulera samgående mellan företag. Staten föreslås, säger motionärerna,
ta programmatisk ställning till storkapitalets förmån gentemot småkapitalet.
Utskottet finner inte detta uttalande väl underbyggt. Att motionärerna
godtar strukturgarantisystemet och omställningsprogrammet med
hittillsvarande branschavgränsning ter sig för övrigt mot bakgrund av
deras principresonemang inte helt följdriktigt. Utskottet tillstyrker för
sin del att omställningsprogrammet utvidgas på det sätt som föreslås i
propositionen.

Utöver vad här sagts föranleder propositionens förslag inte något
uttalande från utskottets sida.

Till sist återstår att behandla det yrkande som framställs i motionen
1972:1561. Här uttalas farhågor för att statsmakterna genom att
punktvis sätta in stödåtgärder åstadkommer en snedvridning av konkurrensen
inom näringslivet. Motionärerna begär en undersökning av
stödåtgärdernas konsekvenser i detta hänseende.

Vad beträffar de nu aktuella stödåtgärderna vill utskottet framhålla
att de visserligen kommer enskilda företag till del men att de i den
meningen är generella att de under givna förutsättningar står till

NU 1972:32

förfogande för alla företag i de berörda branscherna. Utskottet förutsätter
emellertid att de risker som motionärerna påtalar beaktas vid det
fortlöpande studium av utvecklingen inom olika branscher och av
näringspolitikens verkningar i stort som äger rum, bl. a. genom industridepartementets
försorg. Något initiativ från riksdagens sida i anledning av
motionen anser sig utskottet inte böra förorda.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1972:1562 punkten 2
och motionen 1972:1563, båda såvitt de inte tillgodosetts
genom vad utskottet anfört, godkänner de grunder för
erhållande av strukturgarantier som anges i propositionen
1972:46,

2. att riksdagen avslår motionen 1972:1564 såvitt den gäller
majoritetsrepresentation för de anställda i vissa företagsstyrelser
och statliga organ,

3. att riksdagen med bifall i övrigt till propositionen 1972:46
punkten 1 samt med avslag på motionerna 1972:1560 och
1972:1562 punkten 1 bemyndigar Kungl. Maj:t att på de
villkor och enligt de grunder som utskottet angivit träffa
avtal med Sveriges investeringsbank AB om lämnande av
strukturgarantier genom ett särskilt aktiebolag,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1972:46 punkterna
2 och 3 förbudgetåret 1972/73 under trettonde huvudtiteln
anvisar

a) till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till
företag inom vissa industribranscher ett reservationsanslag av
300 000 kr.,

b) till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier
till företag inom vissa industribranscher ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

5. att riksdagen med avslag på motionen 1972:1564 punkten 1
godkänner i propositionen 1972:46 föreslagna ändringar i
riktlinjerna för omställningsfrämjande åtgärder för vissa
ind ustribranscher,

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1972:46 punkten
5 till Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher
för budgetåret 1972/73 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

7. att riksdagen avslår motionen 1972:1561 om viss undersökning
rörande stödåtgärder inom näringslivet.

Stockholm den 9 maj 1972

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1972:32

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona (s),
Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s),
Blomkvist (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Rydén (fp), Häll (s), fru
Hambraeus (c) och fru Hansson (s).

Reservationer

1. vid utskottets hemställan under 1 (grunder för erhållande av
strukturgarantier) av herrar Regnéll (m), Andersson i Örebro (fp),
Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Hovhammar (m), Rydén (fp) och fru
Hambraeus (c), som anser

dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med
”Utskottet vill understryka” och slutar med ”krediter etc. utnyttjas”
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

”Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett väsentligt vidare
register av åtgärder än blott fusioner och andra former av samgående
behöver utnyttjas om man skall kunna komma till rätta med strukturproblemen
i de berörda branscherna. Förslaget i propositionen tycks utgå
från att stordrift alltid medför fördelar framför smådrift. Erfarenheten
visar enligt utskottets mening att detta inte är fallet; tvärtom kan, såsom

påpekas i motionen 1972:1563, en renodling av speciella smådriftsför delar

vara den åtgärd som ger ett företag de största möjligheterna till
framgång. En viktig näringspolitisk uppgift bör därför vara att stimulera
de företag för vilka detta gäller att genomföra rationaliseringsåtgärder av
typen produktionsomläggningar, upptagande av legoproduktion, marknadsföringsinsatser
etc. De föreslagna strukturgarantierna bör alltså få
användas även för sådana ändamål. Utskottet tillstyrker sålunda att
strukturgarantisystemet utformas enligt de riktlinjer som anges i motionen
1972:1563.”

dels att utskottet under 1 bort hemställa

”1. att riksdagen med bifall till motionen 1972:1563 och med
avslag på motionen 1972:1562 punkten 2, såvitt den inte

tillgodosetts genom vad utskottet anfört, godkänner de i

propositionen 1972:46 angivna grunderna för erhållande av
strukturgarantier med de ändringar som utskottet angivit”,

2. vid utskottets hemställan under 3 (särskilt aktiebolag för lämnande
av strukturgarantier) av herrar Regnéll (m), Andersson i Örebro (fp),
Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Hovhammar (m), Rydén (fp) och fru
Hambraeus (c), som anser

dels att det stycke på s. 6 i utskottets yttrande som börjar med
”Utskottet vill” och slutar med ”i detta hänseende” bort utbytas mot ett
stycke av följande lydelse:

”Utskottet anser i likhet med motionärerna att vägande skäl talar mot
att förlägga administrationen av strukturgarantierna till ett dotterbolag
till Sveriges investeringsbank. Redan den omständigheten att detta skulle
innebära att handläggningen av de mindre och medelstora företagens

NU 1972:32

kreditfrågor blir ännu mera splittrad än för närvarande ter sig avgörande.
Dessutom vill utskottet påpeka att Investeringsbanken i sitt remissyttrande
i ämnet förutsatt att ett annat organ skall överta strukturgarantibolagets
uppgifter om garantigivningen skall fortsätta efter försökstidens
utgång. Att inrätta ett särskilt bolag vars livslängd på förhand begränsas
till tre år förefaller föga rationellt. Om uppgiften anses utan svårighet
kunna överföras från bolaget till ett annat organ bör det också vara
möjligt att flytta den från kommerskollegium därest — vilket inte
behöver bli fallet — detta skulle visa sig önskvärt i samband med en
omorganisation av myndigheten. Utskottet föreslår alltså att propositionens
förslag modifieras i enlighet med de båda motionsyrkandena.”
dels att utskottet under 3 bort hemställa

”3. att riksdagen med bifall till motionerna 1972:1560 och
1972:1562 punkten 1 samt i anledning av propositionen
1972:46 i ifrågavarande del beslutar om lämnande av
strukturgarantier genom kommerskollegium enligt de grunder
som utskottet angivit”,