Näringsutskottets betänkande nr 28 år 1972

NU 1972:28

Nr 28

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder för att
främja Sveriges handel med de östeuropeiska länderna.

Ärendet

I motionen 1972:1362 av herrar Wirmark (fp) och Ullsten (fp)
hemställs att riksdagen skall uppdra åt Kungl. Majit att med beaktande av
vad som i motionen anförts låta utreda olika vägar att främja Sveriges
handel med Östeuropa samt vidtaga lämpliga åtgärder i detta syfte.

Motionen

Olika åtgärder som skulle kunna leda till en ökning av den svenska
handeln med de östeuropeiska länderna diskuteras i motionen. Det
understryks att behovet av statliga insatser är större när det gäller
handeln med statshandelsländer som de östeuropeiska än i handeln med
icke-socialistiska länder. På fyra punkter bör enligt motionärerna
möjligheterna att från myndigheternas sida främja handeln med Östeuropa
undersökas. En liberalisering av den svenska importkvoteringen
beträffande varor från Östeuropa skulle indirekt kunna medföra positiva
effekter för den svenska exporten till dessa länder. Det skulle vara
värdefullt för de svenska företagen om lättnader i fråga om företagsrepresentation
kunde utverkas, så att svenska företag finge öppna egna
kontor i de östeuropeiska länderna. Den officiella handelsrepresentationen
bör byggas ut och informationen om Sverige — genom exempelvis
utställningar, Sverige-kampanjer och delegationsbesök — successivt förbättras.
Slutligen anförs att kreditmöjligheter och kreditvillkor spelar en
avgörande roll som konkurrensmedel i fråga om export till Östeuropa och
att det därför är angeläget att undersöka vilka statliga åtgärder som på
detta område kan vidtas för att möjliggöra för svenska företag att
konkurrera på de östeuropeiska marknaderna på lika villkor med företag
från andra exportländer.

Uppgifter i anslutning till motionen

En redogörelse för Sveriges handelsutbyte med Östeuropa har nyligen
publicerats i den av handelsdepartementet i samarbete med utrikesdepartementets
handelsavdelning utgivna tidskriften Aktuellt i handelspolitiken
(1972 nr 1). Av denna redogörelse framgår bl. a. följande.

Sveriges handel med de östeuropeiska länderna (exkl. Jugoslavien) har
under de senaste tio åren mer än tredubblats i värde. 1970 uppgick den
till ca 3,5 miljarder kr. med någon övervikt för exportdelen. Enbart under

1 Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 28

NU 1972:28

1970 steg vår export till dessa länder med ca 25 % och importen därifrån
med ca 18 % jämfört med året före. I stort sett har vårt handelsutbyte
med Östeuropa under senare år ökat snabbare än vår totala utrikeshandel.
Detta kan till en del förklaras av att vår östhandel tidigare legat på en låg
nivå, varför även blygsamma ökningar ger ett kraftigt utslag. Sveriges
varuutbyte med Östeuropa uppgår i dag till ca 5 % av landets totala
utrikeshandel.

Sveriges största handelspartner i Östeuropa är Sovjetunionen, som
1970 svarade för ca 43 % av den svenska östhandeln. Därefter följer
Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien.
Varuutbytet med de två sistnämnda länderna är fortfarande jämförelsevis
litet, trots att handeln med dessa länder vuxit särskilt snabbt de senaste
åren, speciellt i vad gäller den svenska exporten. Handeln med Albanien
är obetydlig.

Den svenska exporten till östländerna består främst av maskiner och
apparater samt olika transportmedel, såsom lok och fartyg. Vidare säljer
Sverige bl. a. järn och stål, papper och pappersmassa samt malmer och
kemiska produkter. Östländerna i sin tur exporterar till Sverige råvaror,
bränslen och livsmedel.

Handelsutbytet regleras i normalfallet via särskilda handelsavtal, som
gäller för en femårsperiod. I regel hålls dessutom varje år förhandlingar
om de till avtalen knutna varulistorna, varvid särskilda årsprotokoll
upprättas. Med undantag för Östtyskland och Albanien har Sverige
överenskommelser med samtliga östländer om att betalningarna skall ske
i konvertibla valutor.

År 1965 genomförde Sverige ensidigt en omfattande liberalisering av
importen från Östeuropa utom Östtyskland. Denna liberalisering medförde
att i stort sett 75 % av importen från öststaterna frilistades, dvs. att
det för denna import inte längre erfordrades någon svensk importlicens.
Större delen av vår export till östländerna frilistades 1961.

År 1968 genomförde Sverige en ytterligare liberalisering av exporten
till Östeuropa, med undantag av Östtyskland, avseende ett antal s. k.
strategiska varor vilka föll under Natoembargot. Dessa varor kan nu
utföras utan licens. Liksom importliberaliseringen har denna åtgärd
bidragit till att förenkla proceduren i den svenska östhandeln.

Samma år slöt Sverige ett avtal med Rumänien om ekonomiskt,
industriellt och tekniskt samarbete. Därefter har motsvarande avtal
träffats med Sovjetunionen, Polen, Ungern, Bulgarien och Jugoslavien.
Med Tjeckoslovakien slöt Sverige 1971 ett avtal om tekniskt samarbete.
Samarbetsavtalen torde på längre sikt bl. a. kunna leda till ett ökat
varuflöde mellan avtalsparterna.

För att främja handeln med Tjeckoslovakien upprättades 1969 ett
svenskt handelssekreterarkontor i Prag. Fr. o. m. i år skall en handelssekreterare
placeras även i Ungern (Budapest).

Särskilda kommittéer för främjande av handeln mellan Sverige och
olika öststater har upprättats inom näringslivet med deltagande från
import- och exportföretag, banker m. fl. Kommittéernas sekretariat är

NU 1972:28

förlagda till Sveriges allmänna exportförening eller Sveriges grossistförbund.
Dessa kommittéer ser som sin viktigaste uppgift att underlätta
kontakten mellan svenska företag och institutioner och deras motsvarigheter
i öst. Man ställer samman upplysningar om export- och importformaliteter
och om leverans- och avsättningsmöjligheter samt publicerar
handböcker. Kommittéerna följer också den ekonomiska utvecklingen i
respektive östland och informerar om teknik för marknadsföring i bägge
riktningar. För att lösa dessa uppgifter arrangerar man bl. a. informationsmöten,
delegations- och kontaktresor, symposier och deltagande i
mässor och utställningar. I fråga om Polen svarar en särskild svensk-polsk
handelskammare för motsvarande aktiviteter.

Utvecklingen av Sveriges handel med olika länder i Östeuropa belyses
genom följande tabeller med kommentarer. Den åberopade redogörelsen
innehåller närmare upplysningar om handelsutbytets fördelning på olika
varuslag, m. m.

Sovjetunionen

(Milj. kr.)	1961	1966	1967	1968	1969	1970	1970 jan.- okt.	1971 jan.— okt.
Import (ciD	331	444	452	553	676	806	684	652
därav fly-tande bräns-
len	(186)	(232)	(272)	(355)	(342)	(367) (318) (388)
därav
fartyg	(0)	(0)	(0)	(0)	(70)	(0)	(0)	(0)
Export (fob)	227	203	303	423	575	680	546	376
därav
fartyg	(9)	(0)	(0)	(0)	(155)	(198) (139)	(59)

Tabellen visar att omslutningen av den svensk-sovjetiska handeln
under perioden 1961—1970 har ökat med 165 %. Importen har under
denna tid ökat med 145 % och exporten med 200%. Handelsbalansen
har kännetecknats av stora årliga importöverskott med undantag av åren
1962 och 1964. Importen domineras av råvaror (70 %), medan exporten
till övervägande delen (85—90 %) består av hel- och halvfabrikat.

Östtyskland

(Milj. kr.) 1961 1966 1967 1968 1969 1970 1970 1971

jan.- jan.-okt. okt.

Import (ciD 82 139 170 187 209 242 196 193

Export (fob) 105 182 184 214 280 401 317 280

NU 1972:28

Omslutningen av handeln mellan Sverige och Östtyskland har under
perioden 1961 — 1970 ökat med 245 %. Importen har under denna tid
ökat med ca 200 % medan exporten ökat med 280 %. Sverige har
under dessa år haft ett ständigt och omfattande exportöverskott. Sedan

1969 är Östtyskland Sveriges näst största handelspartner bland de
östeuropeiska länderna.

Polen

(Milj. kr.) 1961 1966 1967 1968 1969 1970 1970 1971

jan.- jan.—
okt. okt.

Import (eif) 131 223 203 210 250 297 241 242

Export (fob) 108 158 173 196 196 203 156 211

Omslutningen av handeln mellan Sverige och Polen har under perioden
1961 — 1970 ökat med 110 % till 500 milj. kr. Importen har under denna
tid ökat med 125 %. Motsvarande siffra för exporten är 90 %.

Tjeckoslovakien

(Milj. kr.) 1961 1966 1967 1968 1969 1970 1970 1971

jan.— jan.-okt. okt.

Import (eif) 67 110 109 120 153 165 137 126

Export (fob) 87 116 113 106 106 186 139 148

Omslutningen av den svensk-tjeckoslovakiska handeln har ökat under
perioden 1961 — 1970 med 130%. Importen har under denna tid ökat
med 145 % medan exporten ökat med 115 %.

Övriga länder

Varuutbytet mellan Sverige och Ungern har under perioden 1961 —

1970 ökat med 300%. Importen från Ungern har under denna tid ökat
med 260 % (till 119 milj. kr. 1970) och exporten dit med 330 % (till 125
milj. kr. 1970).

Varuutbytet mellan Sverige och Rumänien ökade under samma tid
med 220 %. Importen ökade med 270 % (till 59 milj. kr. 1970) och
exporten med 210 % (till 106 milj. kr. 1970).

Av mindre omfattning var handeln mellan Sverige och Bulgarien under
perioden. Den steg emellertid kraftigt (importen från 4 milj. kr. 1961 till
20 milj. kr. 1970, exporten från 6 milj. kr. 1961 till 46 milj. kr. 1970).

Utskottet

En undersökning av möjligheterna att främja handeln mellan Sverige
och de östeuropeiska länderna föreslås i motionen. Såsom delvis framgår
av det föregående har olika åtgärder som överensstämmer med de av

NU 1972:28

motionärerna framförda synpunkterna vidtagits för att öka Sveriges
handel med dessa länder. Handelssekreterarkontor har inrättats i Prag och
Budapest, och vid den svenska ambassaden i Moskva har en tjänst som är
speciellt avsedd för bevakning av handelspolitiska frågor tillkommit i år.
Det kan också nämnas att ett svenskt generalkonsulat vid 1972 års början
har inrättats i Leningrad. Tillkomsten av Sveriges exportråd (se prop.
1972:31, NU 1972:27) kommer att medföra ökade möjligheter att t. ex.
genom centralt ordnade utställningar och Sverige-kampanjer understödja
de svenska företagens exportansträngningar i Östeuropa.

Möjligheten att, som anförs i motionen, skapa förutsättningar för
ökad handel genom en liberalisering av importkvoteringar begränsas av de
handelspolitiska förpliktelser som Sverige har att iaktta enligt GATTöverenskommelsen.
De problem beträffande kreditgivning som motionärerna
påtalar torde inte vara specifika för handeln med de östeuropeiska
länderna. Det kan förutsättas att vederbörande myndigheter ägnar
uppmärksamhet åt dessa problem. Utskottet vill erinra om att kommerskollegium
som en huvuduppgift har att utreda och behandla frågor på
utrikeshandelns och handelspolitikens områden.

Otvivelaktigt har motionärerna aktualiserat en väsentlig fråga. Av vad
ovan anförts framgår att möjligheterna att öka Sveriges handel med
Östeuropa kontinuerligt bevakas. En särskild utredning enligt motionärernas
yrkande ter sig inte motiverad. Utskottet, som vill understryka vikten
av att alla möjligheter att främja och utöka handelsförbindelserna med de
östeuropeiska länderna tas till vara, finner alltså inte anledning att
tillstyrka motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1972:1362.

Stockholm den 27 april 1972

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s),
Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Blomkvist (s),
Wååg (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk), Gustafsson i Säffle
(c) och Rydén (fp).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1367 S Stockholm 1972