NU 1972:26

Nr 26

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående tryckningen
av postgiroinbetalningskort.

Ärendet

I motionen 1972:1345 av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m)
hemställs att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t anhålla att postverket
anmodas avstå från det genom postbanken utfärdade kravet på särskilt
avtal med tryckerier som önskar utföra tryckning av och tilltryck på de
nya postgiroinbetalningskorten.

Postbanken har avgivit remissyttrande över motionen.

Motionen

Med utgångspunkt i en skrivelse från postbanken till tryckeriföretagen
rörande krav på avtal mellan postbanken och tryckeri som fortsättningsvis
önskar trycka postgiroinbetalningskort hävdar motionärerna att
postbanken skapat monopol på tryckning av och tilltryck på sådana kort.
Motionärernas uppfattning är att varje tryckeri kan klara uppgiften och
att postbankens åtgärd därför är överflödig. Postbanken bör, menar de,
avstå från kravet på avtal; härigenom skulle snabbare leveranser av
inbetalningskort bli möjliga.

Remissyttrandet

Postbanken anför i sitt yttrande inledningsvis att de ändrade villkoren
för framställning av inbetalningskort för postgirorörelsen är föranledda av
de krav som måste uppfyllas för att den optiskt läsande och sorterande
utrustning som för närvarande är tillgänglig på marknaden skall fås att
fungera tillfredsställande. Postgirot har baserat hela sin dokumentbehandling
i en förestående omläggning till automation på den s. k. OCR-tekniken.
Den systemlösning som kommer att tillämpas står, säger postbanken,
helt i överensstämmelse med de nationella och internationella rekommendationer
som finns på området. Detta gäller bl. a. sådana faktorer
som typsnitt, blankettformat, papperskvalitet, färger samt bredd- och
höjdsteg. Genom en noggrann bevakning av det utvecklingsarbete som
pågår på området försöker postbanken kontinuerligt dra nytta av den
tekniska utvecklingen för att dels förbättra kundservicen, dels ytterligare
öka rationaliteten. Om inbetalningskorten meddelas följande:

NU 1972:26

Postgirot kommer i fortsättningen att ha tre huvudtyper av inbetalningskort,
nämligen typ A, typ B och typ C.

Inbetalningskort A är avsett att fyllas i för hand eller med skrivmaskin.
Dessa kort trycks enbart av Postverkets tryckeri och tillhandahålls
endast på postanstalterna. Korten får inte lämnas ut för tilltryck.

Inbetalningskort B är försett med tilltryck av mottagarens namn,
kontonummer och stundom belopp. Dessutom är alltid kontonumret
förtryckt i det optiska läsfältet. På grund av tilltrycket i läsfältet får
endast de tryckerier som uppfyller Postbankens krav trycka korten.
Kravet på precision i detta tilltryck måste nämligen ställas mycket högt.
Korten kompletteras i läsfältet av postgirokontoret med beloppet före
den optiska läsningen.

Inbetalningskort C är helt förtryckt i läsfältet och kan läsas direkt av
de optiska läsarna utan kodning på postgirokontoret. Precisionskraven är
desamma som för B-korten.

För att postgirot skall klara den dagliga bokföringen av den stora
volymen inbetalningskort är det en absolut förutsättning att B- och
C-korten, som kommer att utgöra ca 85 % av kortvolymen, trycks exakt
enligt kravspecifikationen så att bearbetningen vid postgirokontoret kan
fungera friktionsfritt.

För den ej initierade kan det, säger postbanken, förefalla som om det
inte skulle vara svårt att uppfylla kraven på tryckets precision.
Postbankens praktiska erfarenhet, som går tillbaka till år 1964, anses
emellertid tala för motsatsen. Det har befunnits vara nödvändigt att
begränsa blankettframställningen till de tryckerier som kan sätta in
erforderliga resurser och garantera en produkt som uppfyller de
uppställda kraven. Antalet transaktioner inom postgirot är i genomsnitt
ca en miljon per dag och dagar med toppbelastning mer än tre miljoner.
Tidspressen är hård och kraven på säkerhet höga. Det vore därför, anförs
det, oförsvarligt att grunda rutinernas funktionering i ett automatiserat
system på enbart förhoppningen att tryckerierna skall framställa dokumenten
enligt gällande krav. Postbanken har ansett det vara en självklar
skyldighet mot kunderna att så långt det är möjligt säkra en störningsfri
drift och har därför valt ordningen med avtalsreglering. Om sina relationer
till tryckerierna anför postbanken:

Med anledning av att motionärerna gör gällande att Postbanken skapat
en monopolsituation när det gäller tryckning av och tilltryck på
postgirots inbetalningskort, vill vi framhålla, att Postbanken uppmanat
tryckerier som i fortsättningen önskar trycka inbetalningskort och som
har tekniska resurser för att uppfylla de nya kvalitetskraven, att
skriftligen ta kontakt med banken. Detta skedde genom den av
motionärerna åberopade skrivelsen av den 8.5.1970, som expedierades

till landets samtliga tryckerier . Något över 100 tryckerier har

följt denna uppmaning. Av dessa har avtal träffats med 50 st spridda över
hela landet. Avtalsdiskussioner pågår med ytterligare 45 tryckerier. 12
tryckerier har förklarat sig inte längre intresserade men fungerar i stället
som förmedlare av beställningar.

Slutligen meddelas att leveranstiden för postgiroinbetalningskort
nedbringats till ca 14 dagar och att snabbare leverans i regel kan ordnas i
brådskande fall.

NU 1972:26

Till sitt yttrande har postbanken fogat specifikationer av de tekniska
kraven i fråga om papper och tryckning, avtalsformulär och kopior av
cirkulärskrivelser till tryckerierna.

Utskottet

Inför en planerad omläggning till automatiserad dokumentbehandling
har postbanken infört krav på att de tryckerier som vill utföra tryckning
av och tilltryck på inbetalningskort för postgirot skall i avtal med
postbanken förbinda sig att iakttaga vissa regler i fråga om tryckningens
utförande. Motionärerna anser att kravet på avtal är överflödigt och att
postbanken därigenom har skapat en monopolsituation som bör upphävas.

Mot bakgrund av den information som postbanken lämnat i sitt
remissyttrande till utskottet framstår kravet på avtal som motiverat och
uttalandet om monopolisering som obefogat. Motionen ger enligt
utskottets mening icke anledning till något initiativ från riksdagens sida.
Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1972:1345.

Stockholm den 25 april 1972
På näringsutskottets vägnar
C.G. REGNÉLL

Närvarande: herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i
Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i
Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp),
Wååg (s), Hovhammar (m), Jonsson i Husum (s), fru Hambraeus (c), fru
Hansson (s) och herr Hallgren (vpk).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1346 S Stockholm 1972