NU 1972:25

Nr 25

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om förstatligande av
cement- och lättbetongindustrin.

Ärendet

I motionen 1972:1322 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen skall hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag syftande till
förstatligande av cement- och lättbetongindustrin.

Motionen

Byggnadsmaterialindustrins ägandeförhållanden, tekniska struktur och
prispolitik har stått i centrum i den byggnads- och bostadspolitiska
debatten under efterkrigstiden, anförs i motionen. Efter att ha refererat
uppgifter om cement- och lättbetongindustrin som lämnats i koncentrationsutredningens
betänkande (SOU 1968:5) Industrins struktur och
konkurrensförhållanden och i statens pris- och kartellnämnds år 1970
framlagda studie över byggnadsmaterialbranschen uttalar motionärerna
att det är ett viktigt samhällsintresse att bryta ut denna industrisektor ur
storfinansens intressesfär. Statliga nyetableringar i konkurrenssyfte anser
de icke vara en framkomlig väg, eftersom kapaciteten hos befintliga
företag på området torde vara tillräcklig.

Uppgifter i anslutning till motionen

I betänkandet (SOU 1968:5) Industrins struktur och konkurrensförhållanden
behandlade koncentrationsutredningen bl. a. cementindustrins
och lättbetongindustrins produktionsförhållanden, marknadsstruktur,
prissättning samt kostnads- och vinstsituation.

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) har år 1970 publicerat en bl. a.
på dess egna undersökningar och på koncentrationsutredningens betänkande
baserad översikt med titeln ”Byggnadsmaterialbranschen. En
orienterande studie mot bakgrunden av förekommande konkurrensbegränsande
överenskommelser”. Om cementindustrin och lättbetongindustrin
meddelas däri bl. a. följande.

Det dominerande företaget inom den svenska cementindustrin är AB
Cementa, vars andel av landets totala cementproduktion uppgår till
omkring 80 %. För återstoden av produktionen svarar Cementas enda
konkurrentföretag på cementmarknaden, AB Gullhögens bruk. I detta
företag, som är dotterbolag till det Svenska handelsbanken närstående
AB Industrivärden, har staten 12,5 % av aktierna. Den svenska
cementförbrukningen, som internationellt sett är mycket hög, tillgodoses

NU 1972:25

nästan helt genom inhemsk produktion; importandelen är blott någon
procent. Cementmarknaden kan karakteriseras som ett duopol med i
huvudsak standardiserade produkter. Etableringshindren på marknaden
är betydande. Koncentrationsutredningen betecknade konkurrenssituationen
inom branschen som ”synnerligen stabil”. Branschen kännetecknas
av en omfattande integration framåt, som vid rådande branschstruktur
framstår som ett mera effektivt konkurrensmedel än prisförändringar.

Lättbetong tillverkas dels av Ytong AB, som till en tredjedel ägs av AB
Gullhögens bruk, dels av siporexfabrikema, vilka ingår i Cementakoncernen.
Ytong AB övertog 1968 de statsägda Duroxbolagens anläggningar
för lättbetongtillverkning. All försäljning av lättbetong inom Sverige sker
genom ett av siporex- och ytongbolagen bildat gemensamt försäljningsbolag,
AB Lättbetong. Försäljningen kvoteras enligt avtal så att siporexfabrikerna
får leverera 46 % och ytongfabrikerna 54 % av den kvantitet
som säljs. Med nuvarande företagsstruktur finns inte några förutsättningar
för priskonkurrens mellan tillverkarna. Det viktigaste konkurrensinslaget
på marknaden är i stället konkurrensen från andra byggnadsmaterial
inom stommaterialområdet, förutom tegel bl. a. betongelement
och gipsskivor samt trä- och järnkonstruktioner. Denna konkurrens anses
ha skärpts med åren och bl. a. ha medverkat till en tillbakagång i
försäljningen av lättbetong 1968.

Tidigare behandling av motioner i ämnet

Ett yrkande av samma innebörd som det nu föreliggande — och
dessutom gällande den privatägda delen av tegelindustrin — framställdes
vid 1969 års riksdag i ett motionspar som behandlades av bankoutskottet
(BaU 1969:29) tillsammans med andra motioner angående byggnadsmaterialindustrin
och byggnadsindustrin. Utskottet hänvisade till genomförd
och pågående utredningsverksamhet på dessa områden — bl. a.
genom koncentrationsutredningen — och ansåg att en begärd branschutredning
rörande byggnadsmaterialindustrin inte var erforderlig. Vidare
anförde utskottet att det inom Kungl. Maj:ts kansli förelåg planer på att
tillsätta en arbetsgrupp med uppgifter på byggområdet, vilken bl. a.
kunde väntas ägna uppmärksamhet åt kartellsamarbetet inom byggnadsmaterialindustrin.
I anslutning till motionsyrkandet om förstatligande av
cement- och lättbetongindustrin erinrades om att staten genom avtal med
AB Gullhögens bruk fått direkt insyn i ett av storföretagen inom
byggnadsmaterialbranschen. Utskottet ansåg inte åtgärder för ett förstatligande
enligt motionärernas förslag motiverade och avstyrkte därför
motionerna, som också avslogs av riksdagen.

Utskottet

Hela tillverkningen av cement och lättbetong i vårt land handhas av
två koncerner. För försäljningen av lättbetong svarar ett av dessa
gemensamt ägt försäljningsbolag. Såsom klarlagts av statens pris- och

NU 1972:25

kartellnämnd (SPK) saknas till följd av företagsstrukturen förutsättningar
för priskonkurrens mellan tillverkarna. Detta förhållande åberopas av
motionärerna som motiv för att cement- och lättbetongindustrin bör
förstatligas.

Utskottet vill framhålla att konkurrenssituationen inte får bedömas
med hänsyn uteslutande till de båda ifrågavarande branschsektorernas
struktur. Som en ersättning för priskonkurrensen verkar, såsom SPK
också påpekat, konkurrens från andra slag av byggnadsmaterial; särskilt
torde marknadsläget för lättbetong påverkas härav. Därtill kommer att
importkonkurrens inte är utesluten. Pris- och konkurrensförhållandena
på byggnadsmaterialområdet bevakas kontinuerligt från statens sida, i
första hand genom SPK. Inom Kungl. Maj:ts kansli finns en arbetsgrupp
med representanter för finans-, handels-, inrikes-, civil- och industridepartementen,
vilken ägnar uppmärksamhet åt byggnadsmaterialindustrin.
Genom sitt delägarskap i AB Gullhögens bruk har staten direkt insyn i
produktion och marknadsföring av cement och lättbetong. Mot bakgrund
av vad nu sagts anser utskottet att motionärernas farhågor i fråga om
prisutvecklingen på cement- och lättbetongområdet är överdrivna. Utskottet
avstyrker motionen.

Utskottet hemställer sålunda

att riksdagen avslår motionen 1972:1322.

Stockholm den 25 april 1972
På näringsutskottets vägnar
C.G. REGNÉLL

Närvarande: herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i
Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i
Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Wååg (s), Hovhammar (m),
Jonsson i Husum (s), Rydén (fp), fru Hambraeus (c), fru Hansson (s) och
herr Hallgren (vpk).

Reservation

av herr Hallgren (vpk), som anser att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

”Hela tillverkningen av (= utskottet) lättbetongindustrin

bör förstatligas.

Utskottet tiilmäter den starkt utpräglade koncentrationen inom byggnadsmaterialindustrin
stor betydelse. Detta gäller i alldeles särskilt hög
grad dess tunga del, cement- och lättbetongindustrin. De båda produktionsföretagen
inom denna del av byggnadsmaterialindustrin intar en sådan

NU 1972:25

dominans, framhålls i motion 1972:1322, att någon förutsättning för
priskonkurrens inte förefinns. Betecknande är att någon sänkning av
materialkostnadernas andel av de totala byggnadskostnaderna har inte ägt
rum. Utskottet ansluter sig till motionärernas bedömning att det på detta
område inte kan bli tal om några statliga nyetableringar som medel för
att bryta de båda privatägda storföretagens absoluta dominans. Deras
industriella kapacitet torde vara tillräcklig. Därför återstår endast att
genom ett förstatligande av denna del av den befintliga byggnadsmaterialindustrin
kunna bryta den privatkapitalistiska dominansen över den och
skapa förutsättningar för en sänkning av byggkostnaderna. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att riksdagen bör ta ställning i sakfrågan
och tillstyrker motionen 1972:1322.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1972:1322 hos Kungl.
Maj:t hemställer om förslag syftande till förstatligande av
cement- och lättbetongindustrin.”