Näringsutskottets betänkande nr 23 år 1972

NU 1972:23

Nr 23

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående licensgivningen
för import från låglöneländer.

Ärendet

I motionen 1972:1339 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära att inom ramen för GATT och
EFTA licensgivningen avseende importen från låglöneländer tillämpas så
att fortbeståndet av eljest livskraftiga svenska industrigrenar och av hög
sysselsättning inte äventyras samt att begränsning av importkontigenterna
vidtas för dylika länder där så befinns möjligt.

Motionen

Ett stort antal svenska företag, även sådana som varit mycket
välskötta, har under de senaste åren tvingats lägga ned sin verksamhet
eller inskränka driften, framhåller motionärerna. Orsaken härtill har inte
sällan varit den hårda konkurrensen från länder med mycket låg
kostnadsnivå, hävdar de och finner att förhållandet tydligt markeras av
antalet konkurser. En ansvarskännande politik måste, anförs det,
innebära att något görs för att minska företagsdöden. Förutom företagarnas
intresse härav nämns de anställdas önskemål om kontinuitet i
företagsamheten.

Bestämmelser m. m. i fråga om importrestriktioner

Bankoutskottet lämnade i sina utlåtanden 1967:31 (s. 2 — 11) och
1968:38 (s. 10—19) ingående redogörelser för Sveriges internationella
förpliktelser på det handelspolitiska området enligt Allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT) och enligt EFTA-konventionen, förvissa bilaterala
överenskommelser och för bestämmelser och praxis i fråga om
importlicenser.

Näringsutskottet återgav i sitt betänkande 1971:14 den sammanfattande
bedömning av handlingsfriheten i fråga om användande av tullar och
kvantitativa restriktioner till skydd för inhemsk tillverkning som ingår i
en framställning av den handelspolitiska ramen i TEKO-utredningens
betänkande (SOU 1970:60) TEKO-industrierna inför 70-talet (bilaga 5, s.
104-115). I denna framställning redogörs ingående för GATT, för
EFTA-konventionen, för gällande tullskydd för textil- och konfektionsvaror
samt för bilaterala överenskommelser mellan Sverige och andra
länder om importbegränsningar.

I samma betänkande av näringsutskottet återgavs vissa i propositio -

1 Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 23

NU 1972:23

nema 1970:41 och 1971:1 (bilaga 15 s. 55—57) publicerade uttalanden
av cheferna för handels- och industridepartementen i fråga om användningen
av importbegränsande åtgärder som skydd för de svenska textiloch
konfektionsindustrierna.

Näringsutskottet hänvisar denna gång till de redogörelser och uttalanden
som här nämnts.

Tidigare behandling av motioner om åtgärder till skydd för hemmamarknadsindustrier Motioner

med yrkanden av samma innebörd som den nu föreliggande
motionen har tidigare väckts vid envar av 1967—1971 års riksdagar. Dessa
motioner har i samtliga fall avslagits av riksdagen på hemställan av
bankoutskottet respektive näringsutskottet (BaU 1967:31, 1968:38,
1969:23, 1970:22; NU 1971:14). Åtgärder i huvudsaklig överensstämmelse
med det yrkande som nu behandlas har föreslagits i reservationer,
1967 och 1968 av företrädare för högerpartiet, 1969 och 1970 av
företrädare för centerpartiet och moderata samlingspartiet samt 1971 av
företrädare för sistnämnda båda partier och folkpartiet.

I utlåtandet 1967 återgav bankoutskottet en utförlig redogörelse för
svensk handelspolitik m. m. som lämnats av kommerskollegiet. Förutom
från denna myndighet förelåg remissyttranden från ett antal organisationer.
Av dessa ställde sig de som representerade producentintressen
relativt positiva till importbegränsande åtgärder enligt motionärernas
förslag, medan däremot de som representerade handels- och konsumentintressen
intog en klart avvisande hållning.

I utlåtandet 1969 återgavs bl. a. i sammanfattning resultaten av en
översyn av den s. k. lågprisimporten på konfektionsområdet som verkställts
av kommerskollegiet. Ytterligare uppgifter om denna import
redovisades 1969 och 1970. Kommerskollegiet uttalade 1969 att
lågprisimporten inom textil- och konfektionsbranscherna i stort sett hade
kommit under kontroll genom de åtgärder som vidtagits.

Bankoutskottet framhöll i sina utlåtanden i ämnet genomgående att
den svenska handelspolitiken som en av sina grundläggande principer har
att fördelarna av en rationell arbetsfördelning mellan olika länder skall
tillvaratas och att denna grundsats står i överensstämmelse med internationella
strävanden på handelspolitikens område. Förutsättningar skapas
sålunda, påpekade utskottet, för en alltmera produktiv användning av
vårt lands resurser, något som bl. a. kan innebära att arbetskraft succesivt
förs över från låglöneindustrier till industrier som kan erbjuda de
anställda mera gynnsamma lönevillkor. De problem som påtalats i
motionerna borde man inte söka lösa genom åtgärder av protektionistisk
natur utan i stället angripa med näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska
insatser. Till sina principiella synpunkter av här angiven innebörd
fogade bankoutskottet hänvisningar till de åtgärder i importbegränsande
syfte som vidtagits.

NU 1972:23

Näringsutskottet redovisade 1971 bl. a. ett utförligt remissyttrande av
kommerskollegiet, vari framhölls att kollegiet sedan länge i nära
samverkan med näringslivet kontinuerligt övervakade importutvecklingen
och uttalades att det inte finge uteslutas att ytterligare selektiva åtgärder
temporärt kunde bli nödvändiga i klart avgränsade och utredda fall samt
att därvid även andra sektorer än TEKO-området kunde bli aktuella.
Näringsutskottet anförde att det kunde konstateras å ena sidan att till
följd av vårt lands handelspolitiska åtaganden utrymmet för importbegränsande
åtgärder är ringa och att starka skäl talar mot sådana åtgärder som
ett permanent inslag i handelspolitiken, å andra sidan att Kungl. Maj:t i
ett flertal fall funnit skäl att utnyttja befintliga möjligheter att inom
begränsade varuområden ingripa mot marknadsstörande import. Utskottet
åberopade ett uttalande av chefen för industridepartementet, vilken
framhållit att enighet syntes råda om att den tillämpade begränsningspolitiken
måste bibehållas i väsentliga stycken. Utskottet sade sig inte
kunna finna annat än att Kungl. Maj:t noga observerade den av
motionärerna påtalade importkonkurrensen och vidtog de motåtgärder
mot denna som lämpligen kunde ifrågakomma.

Aktuell redogörelse för åtgärder mot lågprisimport

I en till utskottet överlämnad promemoria redogör kommerskollegiet
för de handelspolitiska åtgärder som Sverige under det senaste året
vidtagit mot lågprisimport. Promemorian återges som bilaga till detta
betänkande.

Utskottet

Importbegränsande åtgärder för att skydda hemmamarknadsindustrin
begärs i den föreliggande motionen liksom skett i motsvarande motioner
vid de senaste fem årens riksdagar. Motionärerna hänvisar till den för
närvarande höga frekvensen av företagsnedläggelser, driftinskränkningar
och konkurser inom vårt näringsliv och anger konkurrens från länder med
en mycket låg kostnadsnivå som en väsentlig orsak härtill.

Lågprisimporten är, såsom ånyo bestyrks av den redogörelse som
kommerskollegiet lämnat till utskottet, föremål för ständig uppmärksamhet
från kollegiets och Kungl. Maj:ts sida. Inom ramen för vad vårt lands
internationella förpliktelser medger har ingripanden mot marknadsstörande
import gjorts i inte ringa utsträckning. Trots vetskapen om de
fördelar som följer med ett fritt handelsutbyte torde enighet råda om att
begränsningspolitiken inte kan uppges under nuvarande förhållanden.

Det bistånd som främst textil- och konfektionsindustrierna erhåller
genom de importbegränsande åtgärderna kompletteras på ett positivt sätt
genom omställningsfrämjande åtgärder, exportfrämjande åtgärder och
utbildningsåtgärder avsedda att stärka de berörda industrigrenarnas
konkurrenskraft. Ett stimulansprogram för textil- och konfektionsindustriema
samt den manuellt arbetande glasindustrin antogs 1970 och har

NU 1972:23

därefter förstärkts. Nyligen har i propositionerna 1972:46 och 1972:47
föreslagits ett program för omställningsfrämjande åtgärder inom dessa
branscher samt skoindustrin och möbelindustrin och ett program för
exportfrämjande åtgärder och utbildningsåtgärder omfattande möbelindustrin,
snickeriindustrin m. fl.

Mot bakgrund av vad här anförts finns enligt utskottets uppfattning
inte skäl för en sådan framställning till Kungl. Maj:t som motionärerna
föreslår. Utskottet hemställer därför

att riksdagen avslår motionen 1972:1339.

Stockholm den 13 april 1972
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s),
Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Ericsson i Åtvidaberg
(fp), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Jonsson i Husum (s) och fru
Hansson (s).

Reservation

av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro
(fp) och Hovhammar (m), som anser att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

”Importbegränsande åtgärder (= utskottet) väsentlig

orsak härtill.

Att fördelarna av en rationell arbetsfördelning mellan olika länder
skall tillvaratas hör till de grundläggande principerna för den svenska
handelspolitiken. Denna princip bör dock inte få föranleda att en
obegränsad import godtas, om den är att beteckna som klart marknadsstörande
och hotar fortbeståndet av i och för sig livskraftiga svenska
företag.

Under de senaste åren har utländska försäljningsoffensiver på den
svenska marknaden i flera fall lett till att från försäljnings- och
sysselsättningssynpunkt viktiga industrigrenar kommit i ett utsatt läge.
Konkurrensförhållandena har härvid ibland varit sådana att den svenska
industrin inte har kunnat tävla med den utländska på jämbördiga villkor.
Vissa åtgärder har vidtagits för att motverka lågprisimporten av textiloch
konfektionsvaror. Ingreppen har emellertid inte alltid varit effektiva.
Resultatet har snarast blivit att importen stabiliserats på en hög nivå.

Utrymmet för ingripanden till skydd för hotade svenska industrier är
begränsat. De antydda problemen motiverar emellertid en ingående

NU 1972:23

prövning av frågan om i vad mån ytterligare skyddsåtgärder är förenliga
med vårt lands internationella åtaganden och i så fall lämpligen bör
komma till stånd. Härvid bör ökad uppmärksamhet ägnas åt förhållandena
inom andra industrigrenar än textil- och konfektionsindustrierna.
Åtgärder som bör övervägas är bl. a. en utvidgning för vissa fall av
systemet med importlicenser och en begränsning av importkontingentema
för vissa länder. Det ligger i sakens natur att de åtgärder som
kommer i fråga bör vara av temporär natur och följaktligen smidigt
kunna avvecklas så snart läget tillåter detta.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till motionen 1972:1339 hos Kungl.
Maj:t anhåller att frågan om åtgärder till skydd mot
lågprisimport prövas i enlighet med vad utskottet anfört.”

NU 1972:23

Bilaga

KUNGL KOMMKRSKOLLEGIUM 17.3.1972

Utrikes- och utredningsavdelningen

angående handelspolitiska åtgärder sorn Sverige det senaste året vidtagit
mot lågprisimport

Problemen i samband med import av s. k. lågprisvaror liksom även
frågan om dels vilka åtgärder som allmänt sett står till buds för en lösning
av dessa problem och dels svenska skyddsåtgärder mot sådan import har
tidigare behandlats av kommerskollegium i olika sammanhang. Bl. a. kan
erinras om att kollegiet i skrivelser till Riksdagens bankoutskott den 4
april 1967 och den 9 april 1968 redogjort för innebörden i de
handelspolitiska förpliktelser som Sverige har att iaktta enligt olika
internationella överenskommelser och därvid särskilt berört möjligheterna
att vidta åtgärder gentemot lågprisimport från GATT- och EFTAländer.
Kollegiet har även i skrivelser till bankoutskottet den 25 mars
1969 och den 7 april 1970 redovisat de åtgärder som vidtogs under åren
1967 — 1969 och under första delen av 1970 för att begränsa denna
import. I skrivelse till Riksdagens näringsutskott den 14 april 1971 har
problematiken i samband med lågprisimport ytterligare berörts, bl. a.
mot bakgrund av TEKO-utredningens förslag.

1 det följande skall belysas de ändringar i vad avser skyddet mot
lågprisimport till Sverige som det senaste året vidtagits inom ramen för
olika bilaterala överenskommelser. Beträffande importutvecklingen under
de senaste åren hänvisas till bilagd statistik* avseende TEKO-området.

Den svenska licenspolitiken och principerna för denna har belysts av
kollegiet, bl. a. i ovannämnda skrivelser. Utöver vad som där sagts skall
här endast tillfogas att en formell frilistning av vissa varuslag fr. o. m.
den 15 oktober 1971 har genomförts gentemot Japan och vissa ögrupper
i Asien under USA:s kontroll. Frilistningen har skett i enlighet med
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september samma år. (Kommerskollegiets
meddelanden i handelslicensärenden, nr 29.)

Vad beträffar regleringen av importen från de s. k. östländerna har
några större förändringar ej skett under det senaste året. I de nya avtal
som slutits har vissa uppjusteringar gjorts av kontingenterna. För de
egentliga begränsningsvarorna har det dock rört sig om endast marginella
höjningar.

I övrigt har övervakningen av importutvecklingen för varor inom de
industrisektorer som är mest utsatta för lågprisimport fortsatt och
resulterat i dels en överenskommelse om regleringsåtgärder med ännu ett
land, nämligen Singapore, och dels i överenskommelser med vissa andra
s. k. lågprisländer om ändringar av tidigare införda regleringsåtgärder.
Detta belyses närmare i det följande.

*[ Återges ej här.]

NU 1972:23

Överenskommelsen med Singapore gäller för perioden 1 mars 1972 —
28 februari 1973 och innebär en reglering av exporten av skjortor
därifrån till Sverige. I anslutning härtill har den tidigare licensfriheten
upphävts för dessa varor och gäller numera endast under förutsättning att
till tullmyndigheten överlämnas ett giltigt ursprungscertifikat. (Kommerskollegiets
meddelanden i handelslicensärenden, nr 30.)

Efter överläggningar i Hongkong under 1971 träffades en ny överenskommelse
för tiden t. o. m. 30 juni 1972 dels om begränsning av
exporten därifrån till Sverige av vissa textilvaror och dels om ett särskilt
kontrollsystem för en del andra textilvaror. (Kommerskollegiets meddelanden
i handelslicensärenden, nr 26.) Den nya uppgörelsen innebär vissa
ändringar i förhållande till den tidigare, bl. a. i fråga om regleringens
varumässiga omfattning. Sålunda lades ytterligare några varuslag under
exportbegränsning, nämligen byxor av bomull för män och gossar,
kvinnor och flickor samt dräkter och klänningar, ej av trikå, oavsett
fibermaterial, för kvinnor eller flickor. Förstnämnda varuslag överfördes
därvid från kontrollsystemet. Samtidigt härmed tillfördes kontrollsystemet
vissa nya varuslag, nämligen på trikåsidan vissa baddräkter, badbyxor,
blusar, dräkter och klänningar; vidare vissa överrockar och
kappor.

Nyssnämnda ändringar i regleringen av exporten från Hongkong till
Sverige har medfört vissa konsekvensändringar i licensbestämmelserna.

Med Portugal träffades i juli 1971 ny överenskommelse om ett system
för övervakning av importen därifrån till Sverige av vissa textilvaror.
(Kommerskollegiets meddelanden i handelslicensärenden, nr 28.) Överenskommelsen
gäller under tiden 15 juli 1971 - 14 juli 1972 och innebär
bl. a. att — utöver de varor som omfattades av den tidigare överenskommelsen
— vissa nya varor (dräkter och klänningar samt kjolar, utom
av trikå) inbegripits i ett särskilt s. k. rapportsystem som införts vid
export från Portugal till Sverige. Syftet med systemet är att utvecklingen
av denna export fortlöpande skall kunna följas.

För import av en vara som ingår i rapportsystemet och vars
ursprungsland är Portugal erfordras importlicens utfärdad av kollegiet om
varorna inköpts eller införts från annat land än Portugal.

Överläggningarna mellan Sverige och Portugal i juli 1971 ledde även
till att ny uppgörelse träffades om exportreglering för vissa textilvaror,
avsedda att levereras från Macao till Sverige. (Kommerskollegiets meddelanden
i handelslicensärenden, nr 27.) Den nya uppgörelsen, som gäller
t. o. m. den 14 juli 1972, innebär bl. a. att byxor avförts från
exportregleringen.

Vad beträffar Jugoslavien har den tidigare överenskommelsen om
reglering av exporten därifrån till Sverige av vissa textilvaror numera
upphört. Då överenskommelse om nytt avtal om exportreglering ej kunde
träffas införde man från svensk sida importreglering fr. o. m. 29 april
1970. Denna importreglering omfattade i huvudsak de textilvaror som
tidigare varit underkastade exportreglering. (Kommerskollegiets medde -

NU 1972:23

landen i handelslicensärenden, nr 21.) Begränsning och kvotering gällde
då för tre varuslag, nämligen vissa strumpor, vissa res- och sängfiltar samt
sänglinne och handdukar av bomull. Sedermera har begränsningen och
kvoteringen hävts för strumpor samt res- och sängfiltar.

I och med införandet av importregleringen erfordras nu för införsel
från Jugoslavien av berörda varuslag en av kommerskollegium utfärdad
import licens.

En ny överenskommelse angående reglering av exporten från Sydkorea
till Sverige av vissa textilvaror har träffats för perioden 1 mars 1972 - 28
februari 1973. (Kommerskollegiets meddelanden i handelslicensärenden,
nr 31.) Den nya uppgörelsen innebär bl. a. att den under föregående
period gällande begränsningen i Sydkorea av export till Sverige av jackor
och anoraker samt vissa nattkläder hävts. Vissa ankelsockor och
herrstrumpor samt skjortor kvarstår däremot alltjämt under regleringen.
Licensbestämmelserna har med anledning av den nya överenskommelsen
ändrats i motsvarande mån.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1305 S

Stockholm 1972