Näringsutskottets betänkande nr 17 år 1972

NU 1972:17

Nr 17

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående målsättningen
för datateknikens utnyttjande, m. m.

Ärendet

I motionen 1972:1321 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås

att riksdagen skall hos regeringen anhålla om utredning angående
målsättning för datateknikens utnyttjande i syfte att öka medborgarnas
inflytande och så att kapitalets forsknings- och utbildningsdominans
bryts,

att riksdagen skall hos regeringen hemställa att staten övertar
basverksamheten inom elektronikindustrin för att göra det möjligt att
driva den framtida utvecklingen enligt de i motionen angivna principerna,

att det s. k. SIBOL-projektet skall helt övertas av staten och
underordnas den allmänna inriktning av datatekniken som motionen
skisserat,

att riksdagen skall hos regeringen anhålla om förslag till sådan lag att
de sammankopplingar av databanker som är under planering t. ex. i CPR
förbjuds och all handel med persondata stoppas.

CPR är ett till riksskatteverket förlagt centralt personregister, för vars
upprättande medel begärs i propositionen 1972:1 bilaga 9 punkten C 6.
Motionen 1972:1321 innehåller motiveringen även till hemställan i
motionen 1972:1454 om avslag på Kungl. Maj:ts framställning om medel
till CPR samt till hemställan i motionen 1972:1462 angående utbildningen
inom dataområdet; sistnämnda båda motioner har hänvisats till
skatteutskottet respektive utbildningsutskottet. Skatteutskottet behandlar
frågan om CPR, vilken tagits upp även i andra motioner, i sitt
betänkande 1972:17. En motion angående rätten att utnyttja datakommunikationsnät
m. m. behandlas av konstitutionsutskottet i dess
betänkande 1972:17.

Motionen

I motionen berörs inledningsvis positiva och negativa konsekvenser av
datateknikens utnyttjande. Därvid anförs att datatekniken har vuxit fram
i ett konkret ekonomiskt och politiskt sammanhang och att de
databaserade informationssystemens utformning betingas av företagsledningars
och statliga byråkraters önskemål. Kontrollen över de enskilda
medborgarna och grupper av medborgare har, sägs vidare, skärpts genom
datatekniken; alternativt skulle emellertid kunna utformas informationssystem
som möjliggör kontroll underifrån, t. ex. av medborgare över

1 Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 17

NU 1972: 17

myndigheter. Motionärerna erinrar om pågående utredningar och uttalar
att dessa inte beaktar att datatekniken och dess användningsformer måste
ses i ett maktpolitiskt perspektiv. På det industriella området bör, menar
de, grunder för en långsiktig planering vara ett statligt övertagande av de
viktigaste försvarsindustrierna. I övrigt bör en politik utformas som syftar
till att bryta kapitalets monopol på datatekniken. Efter att ha lämnat en
översikt över olika statliga databanker och diskuterat det planerade
centrala personregistret (CPR) tar motionärerna upp det s. k. SIBOL-projektet
och anför att detta tycks komma att resultera i det mest
omfattande privata informationssystemet. Om riksdagen har ambitionen
att göra ett politiskt ingrepp som går utöver de teknisk-administrativa
sekretessfrågorna måste ett initiativ tas nu, säger motionärerna och kräver
att staten helt och hållet övertar utredningsarbetet inom SIBOL-projektet
i syfte att garantera medborgarna skydd mot ökat privat inflytande över
penningtransaktionerna.

SIBOL-projektet

Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och Sveriges
jordbrukskasseförbund samt postbanken utreder enligt ett samarbetsavtal,
slutligt utformat år 1970, förutsättningarna för ett för bankväsendet
gemensamt system för betalningsförmedling. Ett konsortium med
namnet SIBOL (Samarbete för integrerat betalningssystem on-line) har
bildats av parterna för att genomföra utredningen. Bankinspektionen
följer arbetet genom en observatör.

Kärnan i det planerade systemet är ett antal register, i princip ett för
varje deltagande bankinstitut, i vilka redovisas uppgifter om kundernas
bankkonton. Kunderna skall med ett nytt betalningsinstrument, ett
bankkort, kunna beordra överföring från sina konton. Härigenom uppnås
att betalning i ett flertal fall kan ske utan användning av kontanter,
checkar etc. Med utnyttjande av ett datanät, som spänner över hela
landet, skall transmission av betalningsuppdrag ske elektroniskt från
terminaler på samtliga bankkontor och i butiker m. fl. som anslutits till
systemet. Ett sådant datanät planeras av televerket.

Pågående utredningar

Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK) (Ju
1970:49; ordförande: direktör Rune Hermansson), som utreder frågor
om offentlighet och sekretess beträffande allmänna handlingar m. m., har
att pröva frågor rörande offentlighetsprincipens tillämpning när det gäller
informationsmaterial som lagrats genom automatisk databehandling
(ADB). I direktiven framhålls de risker för opåkallade ingrepp i den
personliga integriteten som följer av möjligheterna att med ADB-teknik
föra samman stora mängder information i en enda enhet och därav göra
sammanställningar och analyser. Enligt tilläggsdirektiv 1971 skall OSK
utreda hela frågan om lagstiftning rörande personorienterad ADB-infor -

NU 1972:17

mation och därvid beakta behovet av provisoriska lagändringar i avvaktan
på att erforderliga grundlagsändringar hinner genomföras. OS K kommer
enligt uppgift att avge ett betänkande angående datafrågor i mitten av
detta år.

Datasamordningskommittén (Fi 1971:3; ordförande: direktör Rune
Hermansson) svarar för en utredning av frågor rörande samordning och
kontroll av databanker m. m.

I direktiven för utredningen sammanfattas den hittillsvarande utvecklingen
av automatisk databehandling (ADB) i Sverige och framhålls att
1970-talet kommer att präglas av nya bearbetningsformer, i vilka
ADB-processen mera påtagligt ingår som ett direkt moment i det
administrativa arbetet. En redogörelse lämnas för karakteristiska inslag i
den tekniska utvecklingen på ADB-området, och förutsebara förändringar
berörs. Bland databanker inom den statliga sektorn som planeras eller
redan införts märks CPR, fastighetsregistret, rättsväsendets informationssystem,
bil- och körkortsregistren, ADB-system för arbetsmarknadsverket,
exekutionsväsendet och den allmänna försäkringen samt miljövårdens
informationssystem. Bankväsendets samarbete rörande SlBOL-projektet
tas särskilt upp i direktiven. Det erinras om att den skisserade
tekniska utvecklingen och det pågående arbetet med uppbyggnaden av
databanker har väckt farhågor dels om risker för den personliga
integriteten, dels beträffande den centralisering av informationen som
ADB-utvecklingen skulle kunna medföra. Problemen sammanhänger med
möjligheterna att skapa ett nät av integrerbara informationssystem och
med konstaterade strävanden att utnyttja dessa möjligheter, främst i
syfte att få till stånd övergripande informationssystem för samhällsplaneringen
i vid bemärkelse. Det betecknas som angeläget att man kan
formulera kraven på vilka databanker som skall finnas och hur dessa skall
organiseras. I detta sammanhang betonas vikten av att bibehålla
handlingsfrihet för framtiden i fråga om integration av olika informationssystem.
Samordning sägs vara erforderlig dels i vad gäller lösandet av
antydda tekniska och dataorganisatoriska frågor, dels i vad gäller
exempelvis definitioner och terminologi, datakvalitet, sekretesskydd och
andra säkerhetsfrågor samt dokumentation.

Verksamheten inom ADB-området har nu, anförs det, fått en sådan
omfattning att det framstår som angeläget att få till stånd en samordning
av det utredningsarbete som pågår, i första hand inom den statliga
sektorn men även i viss utsträckning mellan den statliga sektorn å ena
sidan samt den kommunala och den enskilda sektorn å den andra. Ett
särskilt organ bör därför ha i uppdrag att följa pågående utrednings- och
utvecklingsarbete, initiera kompletterande utredningar samt tillhandahålla
statsmakterna ett relevant beslutsunderlag. Den grundläggande
uppgiften för kommittén är att mot bakgrund av dagens situation i fråga
om etablerade eller planerade databanker och med hänsyn till den
överblickbara tekniska utvecklingen belysa vilken samordning - främst
inom den offentliga sektorn men även i övrigt — som är möjlig och

NU 1972:17

önskvärd inom olika tidsperspektiv. Ett visst ställningstagande i samordningsfrågor
kan, framhålls det, få betydande konsekvenser på i stort sett
alla aktiviteter inom ADB-området när det gäller bl. a. stand ardiseringsfrågor,
kommunikationslösningar, säkerhets- och sekretessfrågor samt
driftsorganisation.

Utredningen (I 1971:2) rörande näringspolitiska åtgärder på det
datatekniska området (ordförande: direktör Harry Brynielsson) skall
jämsides med det ovan angivna utredningsarbetet utreda behovet av
åtgärder som syftar till att främja dels den svenska dataindustrins
konkurrenskraft, dels det övriga näringslivets konkurrenskraft i form av
ett bättre ianspråktagande av datatekniska hjälpmedel.

De sakkunniga skall söka ange huvuddragen i utvecklingen inom
Sverige och internationellt på dataområdet under främst 1970-talet och
bedöma konsekvenserna härav för företag inom dels dataindustrin, dels
övriga delar av näringslivet i Sverige. Eventuella förslag om önskvärda
statliga och andra åtgärder skall grundas på denna bedömning. En
utgångspunkt i arbetet skall vara att åtgärder för att förbättra den
svenska dataindustrins konkurrensförutsättningar ej bör innefatta skyddsåtgärder.
Med utgångspunkt i en värdering av på vilka områden de
svenska dataföretagen har de bästa grundläggande konkurrensförutsättningarna
skall bedömas vilka åtgärder som kan behöva vidtagas för att
underlätta önskvärd specialisering. Mot bakgrund av forsknings- och
utvecklingsresursernas nuvarande omfattning, fördelning och inriktning
inom dataindustrin skall de sakkunniga bedöma angelägenheten av att
staten stöder forsknings- och utvecklingsarbete på ett urval av väsentliga
områden. De skall vidare beakta behovet av åtgärder för att underlätta
den svenska dataindustrins tillgång till internationella forskningsresultat
och erfarenheter på det datatekniska området. Som en bland flera
tänkbara lösningar nämns inrättande inom ramen för STU:s stöd till
kollektiv forskning av ett ”centrum för datautveckling”, vari dataindustrier
och andra intressenter medverkar och som för dessas räkning aktivt
bevakar den internationella forsknings- och marknadsutvecklingen, förmedlar
och främjar kontakter mellan bl. a. utländska forskningsinstitutioner
och svenska företag, medverkar till erfarenhetsåterföring från
avnämare till producenter samt bedriver viss forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Angelägenheten av att staten stöder forsknings- och utvecklingsarbete
på väsentliga områden för svenskt näringsliv skall de
sakkunniga bedöma även i fråga om avnämarna av datatekniska hjälpmedel,
och deras överväganden skall därvid gälla även behovet av näringspolitiska
åtgärder i vad avser programvara, systemutveckling och standardisering.

Riksdagsbehandling av motion angående SIBOL-projektet 1971

1 en motion vid 1971 års riksdag föreslogs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t skulle hemställa om tillsättande av en särskild utredning med

NU 1972:17

uppgift dels att göra en totalbedömning av SIBOL-projektet, dels att
närmare penetrera de olika problem som ett eventuellt införande av ett
elektroniskt betalningssystem aktualiserar från samhällets synpunkt.
Näringsutskottet (NU 1971:39) redogjorde för pågående statliga utredningar
av betydelse i sammanhanget och redovisade remissyttranden från
postbanken, telestyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, bankinspektionen,
kreditupplysningsutredningen, offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
samt Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen
och Sveriges jordbrukskasseförbund. Utskottet hänvisade
till det uppdrag som givits åt datasamordningskommittén och uttalade
att motionärernas önskemål därigenom i allt väsentligt syntes vara
uppfyllt. Då utskottet således inte ansåg skäl föreligga att påkalla en
särskild utredning om SIBOL-projektet avstyrkte utskottet motionen,
som också avslogs av riksdagen.

Utskottet

Utnyttjandet av automatisk databehandling (ADB) har vittgående
konsekvenser för samhället och den enskilde individen. Frågor därom har
vid årets riksdag tagits upp i ett flertal motioner. En del av dessa, avseende
det i propositionen 1972:1 framlagda förslaget att ett centralt personregister,
CPR, skall upprättas, har behandlats av skatteutskottet (SkU
1972:17). Konstitutionsutskottet (KU 1972:17) har behandlat en motion
angående rätten att utnyttja datakommunikationsnät m. m. Samtidigt
med dessa utskotts betänkanden i de angivna ämnena framlägger näringsutskottet
härmed betänkande över motionen 1972:1321, vilken innehåller
förslag till olika statliga åtgärder på ADB-området.

Ett av yrkandena i motionen går ut på att såväl sammankoppling av
databanker, t. ex. CPR, som handel med persondata skall förbjudas i lag.
Yrkandet har nära anknytning till de övriga motioner som omtalats ovan.
Konstitutionsutskottet anför i sitt nyss berörda betänkande att offentlighets-
och sekretesslagstiftningskommittén i mitten av detta år beräknas
komma att avge ett betänkande angående datafrågorna samt att datasamordningskommittén
kan förutsättas uppmärksamt följa utvecklingen i
frågor om utnyttjande av datakommunikationsnät etc. och föreslå de
åtgärder som utvecklingen kan föranleda till. Näringsutskottet hänvisar
till konstitutions- och skatteutskottens betänkanden och anser att något
särskilt initiativ från dess sida beträffande integritetsskyddsfrågorna inte
är påkallat.

I motionen ägnas särskild uppmärksamhet åt ett av de aktuella projekten
på ADB-området, SIBOL-projektet. Detta bör, menar motionärerna,
helt övertas av staten och underordnas i motionen föreslagna allmänna
riktlinjer för datateknikens utnyttjande. Utskottet behandlade SIBOL i
sitt betänkande 1971:39 och redovisade där bl. a. remissyttranden som
närmare belyste det pågående utredningsarbetets innebörd och syfte. I
samband med behandlingen av den nu förevarande motionen har upplysningar
lämnats utskottet av en ansvarig företrädare för projektet. Motio -

NU 1972:17

närernas framställning rörande SIBOL är enligt utskottets uppfattning
inte i allo rättvisande, vilket delvis kan hänga samman med att tidigare
redogörelser för SIBOL gett uttryck för mera vittgående ambitioner än
de nu aktuella. Framför allt bör observeras att SIBOL enligt huvudmännens
beskrivning siktar inte till ett informationssystem utan till ett kommunikationssystem
för förmedling av sådana uppgifter om betalningar
som redan nu förekommer inom bankväsendet och som skyddas av den
lagstadgade banksekretessen. Det förtjänar också att understrykas att
förutom ”storbankerna”, som i motionen nämns som huvudintressenter i
SIBOL, bl. a. även sparbanks- och jordbrukskasserörelserna står bakom
projektet. Utskottet anser liksom motionärerna att en vittgående förändring
av betalningssystemet inte bör komma till stånd utan insyn och
medverkan från statens sida. Sådan har också förekommit alltsedan
SIBOL-projektet startades. Datasamordningskommitténs tillkomst hösten
1971 skapade nya förutsättningar för statens bevakning av projektet.
Utskottet hänvisar till sitt enhälliga ställningstagande i betänkandet
1971:39 till en motion rörande SIBOL-projektet och vill i anslutning
därtill allmänt understryka vikten av att datasamordningskommitténs
arbete kommer att omfatta kommunikations- och informationssystem på
den privata sektorn likaväl som på den offentliga.

De yrkanden som motionärerna framför i första hand är närmast av
näringspolitisk natur. En utredning begärs angående målsättning för datateknikens
utnyttjande; syftet skall vara att medborgarnas inflytande på
området skall ökas och kapitalets forsknings- och utbildningsdominans
brytas. För att en utveckling enligt dessa principer skall bli möjlig bör
basverksamheten inom elektronikindustrin enligt motionärernas uppfattning
övertas av staten.

Rörande näringspolitiska åtgärder på det datatekniska området har en
särskild utredning tillsatts hösten 1971. Motionärerna uttalar att från
deras utgångspunkt utredningens direktiv är alltför begränsade och dess
tidsplan alltför långsiktig. Utskottet vill framhålla att direktiven för denna
och de två förut nämnda statliga utredningarna på dataområdet täcker
ett brett register av problem som måste penetreras för att statsmakterna
skall få nöjaktigt underlag för beslut angående målsättning för datateknikens
utnyttjande. Det bör noteras att vissa hithörande frågor, t. ex.
rörande ADB-utbildning, uppmärksammas i annan ordning. Utskottet
förutsätter att utredningarna bedrivs med erforderlig snabbhet och finner
det inte lämpligt att på basis av det sakmaterial som nu är tillgängligt ta
upp en närmare diskussion om de principer som motionärerna skisserar.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1972:1321.

Stockholm den 13 april 1972
På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

NU 1972:17

Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i
Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors
(s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp),
Blomkvist (s), Sjönell (c), Wååg (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö
(vpk) och Nordgren (m).

Reservation

av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

”Utnyttjandet av automatisk (= utskottet) åtgärder på

ADB-området.

Datatekniken har, som motionärerna framhåller, stärkt de redan
etablerade maktcentra. Det är främst statsförvaltningens och de privata
storföretagens ledare som har tagit den i sin tjänst. Därmed skaffar de sig
ökad information om och kontroll över underställda personer. De
möjligheter som datatekniken erbjuder skulle kunna användas på annat
sätt — för en styrning från folkets sida över myndigheterna, från de
anställdas sida över företagen. Detta kräver emellertid en radikalt ändrad
statlig politik på datateknikens område.

Tre statliga utredningar pågår f. n. rörande de frågor som motionärerna
behandlar. En av dem, offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
(OSK), kan man knyta vissa förhoppningar till, sedan den kraftiga
reaktionen i hela samhället mot integritetshotande tillämpningar av
datatekniken har klargjort att den allmänna opinionen kräver en
långtgående lagstiftning som hindrar missbruk av information om de
enskilda människorna. Den lagstiftning som OSK kan ge upphov till
motsvarar dock bara en liten del av de önskemål som framförs i
motionen.

Vad som erfordras är att datatekniken och dess användningsformer
över hela linjen ses i ett maktpolitiskt perspektiv. Staten måste gripa in
och bryta den makt som kapitalet nu har på detta område. De båda
utredningar som vid sidan av OSK sysslar med hithörande frågor —
datasamordningskommittén och utredningen rörande näringspolitiska
åtgärder på det datatekniska området - kommer enligt sina direktiv inte
att ge underlag för sådana åtgärder. Bland den näringspolitiska utredningens
uppgifter tycks inte ingå att lägga fram förslag om hur det
internationella storkapitalets dominans på dataområdet i Sverige skall
kunna effektivt motverkas. Datasamordningskommittén skall visserligen
bl. a. ägna sig åt frågor om kontroll av databanker, men detta har inte
hindrat att förslag om ett nytt vittomfattande statligt informationssystem,
CPR, har lagts fram för riksdagen innan utredningen redovisat
några resultat av sitt arbete. Ett annat allvarligt missförhållande är att
SIBOL-projektet, där statliga banker visserligen medverkar men som
behärskas av de privata storbankerna, i flera år har fått drivas utan
demokratisk insyn och kontroll.

NU 1972:17

De här nämnda utredningarna måste, som motionärerna betonar,
kompletteras med en mera vittsyftande utredning om en ny målsättning
för datateknikens utnyttjande. Utgångspunkten måste härvid vara att det
gäller att skapa ett väsentligt ökat medborgerligt inflytande och att bryta
den dominans som privatkapitalet nu har över bl. a. forskning och
utbildning på dataområdet. Basverksamheten inom elektronikindustrin
bör övertas av staten och drivas enligt de nyss angivna principerna. Likaså
bör SIBOL-projektet helt tas om hand av staten och underordnas dess
allmänna inriktning av datatekniken. Vidare bör för riksdagen framläggas
förslag till en lag som dels förbjuder sådan sammankoppling av
databanker som innebär ett ökat hot mot den personliga integriteten,
dels stoppar den motbjudande handel med persondata som nu äger rum i
både statlig och privat regi.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1972:1321 hos Kungl.
Maj:t begär åtgärder på datateknikens område i enlighet med
vad utskottet anfört.”

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1285 S Stockholm 1972