Näringsutskottets betänkande nr 15 år 1972
NU 1972:15
Nr 15
Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
i propositionen 1972:1 om vissa anslag för budgetåret 1972/73 inom
industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.
I betänkandet behandlas propositionen 1972:1 bilaga 15 nied undantag
för dels punkterna B 7, E 5—7 och E 15 på driftbudgeten, vilka gäller
anslag (till omställningsfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna,
till statens provningsanstalt och till utvecklingsarbete rörande
utvinning av uran) som tas upp i särskilda propositioner, dels punkten I.
F:I på kapitalbudgeten (Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.)
såvitt den gäller hemställan under 2 (angående tecknande av borgen),
varom utskottet senare kommer att avge betänkande. Förutom motioner
som direkt hänför sig till framställningarna om anslag behandlas en
motion rörande industriellt utvecklingscentrum (IUC) .i Skellefteå och
några motioner rörande kraftstationsprojekt som icke ingår i det nu
aktuella investeringsprogrammet.
INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.
1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten A 1, s. 12 f.) och hemställer
att riksdagen till Industridepartementet förbudgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 7 817 000 kr.
2. Tekniska attachéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten A 2, s. 13 f.) och hemställer
att riksdagen till Tekniska attachéer m. m. för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 197 000 kr.
3. Kommittéer m. m. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna A 3 och A 4, s. 14 f.) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 4 350 000
kr.,
2. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 200 000 kr.
INDUSTRI M. M.
4. Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 1, s. 20-26) och
hemställer
att riksdagen till Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
1 Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 15
NU 1972:15
2
5. Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling.
Kungl. Majit har (punkten B 2, s. 26 f.) föreslagit riksdagen att till
Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 8 450 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1972:272 av herr Eriksson i Ulvsbyn m. fl. (c), vari
hemställs att riksdagen skall till Statens institut för företagsutveckling:
Främjande av företagsutveckling för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag
av 8 750 000 kr.,
dels motionen 1972:571 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp), vari
hemställs
att riksdagen skall hos Kungl. Majit begära att frågan om sänkt
självfinansieringsgrad i vad gäller SlFU:s kursverksamhet blir föremål för
närmare prövning, samt
att riksdagen skall till Statens institut för företagsutveckling: Främjande
av företagsutveckling för budgetåret 1972/73 utöver vad Kungl.
Majit föreslagit anvisa dels 250 000 kr. för regional utbildningsservice,
dels 100 000 kr. för stipendier för fortbildning.
Motionerna
Statens institut för företagsutveckling (SIFU) kan, anförs i motionen
1972:272, fungera som ett viktigt komplement till den allmänna
vuxenutbildningen. Institutets breda kursverksamhet med bl. a. företagsledarutbildning
och utbildning i marknadsföring kan verksamt bidra till
att höja kunskapsnivån inom den mindre och medelstora industrin, där
företagarna ofta är självlärda. De höga kursavgifter som SIFU enligt nu
gällande finansieringssystem måste ta ut kan emellertid, säger motionärerna,
vara betungande särskilt för mindre företagare och innebära ett
hinder för deltagande i kurserna. Motionärerna finner det angeläget att
kraven på kostnadstäckning ändras så att en bättre överensstämmelse
uppnås mellan kursavgifterna inom SIFU:s verksamhet och de som
tillämpas inom den allmänna vuxenutbildningen.
I motionen 1972:571 erinras om det förslag om inrättande av en
regional utbildningskonsulentorganisation som lagts fram av en för SIFU
och företagareföreningarna gemensam samarbetsgrupp och som tas upp i
propositionen. Enligt detta skall företagareföreningarna indelas i åtta
utbildningsområden som vardera omfattar två-fyra föreningar. Till varje
utbildningsområde knyts en konsulent. Enligt propositionen skall fem
konsulenttjänster inrättas under det kommande budgetåret. Motionärerna
anser att den regionala utbildningsorganisationen omedelbart bör
bli fullt utbyggd. Med i huvudsak samma argument som anförs i den nyss
berörda motionen 1972:272 motiverar de ett förslag att frågan om
självfinansieringsgraden i vad gäller SIFU:s kursverksamhet skall prövas
på nytt.
NU 1972:15
3
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt innebär att det statliga
bidraget till den av statens institut för företagsutveckling bedrivna
uppdragsverksamheten höjs med ca 1,5 milj. kr. Inom den totala ramen
av 8 450 000 kr., varav 450 000 kr. är en engångsanvisning för att täcka
en viss del av en anslagsmerbelastning under budgetåret 1969/70, är
3 470 000 kr. beräknade för programmet Allmänna tjänster. Härav är
500 000 kr. avsedda för stipendier för fortbildning och 500 000 kr. för
uppbyggnad av en regional utbildningskonsulentorganisation i samarbete
med företagareföreningarna. Ett av institutet framlagt förslag till en
sådan organisation redovisas i propositionen. Departementschefen uttalar
att en vidareutveckling av institutets utbildningsverksamhet i hög grad
bör bygga på regionala insatser och att därför medel bör anvisas för
ändamålet. Med hänsyn till att verksamheten hittills är oprövad vill
departementschefen dock inte i enlighet med institutets förslag medverka
till att åtta konsulenttjänster inrättas nu utan beräknar medel för fem
tjänster under budgetåret 1972/73. Med hänvisning till att kommerskollegieutredningens
betänkande (SOU 1971:69) Näringspolitiken — ny
verksorganisation f. n. är under övervägande inom Kungl. Maj:ts kansli
förklarar departementschefen att han inte är beredd att ta ställning till
institutets önskemål att kravet på kostnadstäckning för institutets
kursverksamhet skall ändras.
1 motionerna 1972:272 och 1972:571 föreslås att anslaget till
institutet skall höjas. Den i motionen 1972:272 yrkade höjningen med
300 000 kr. är främst avsedd att möjliggöra en utökning av stipendiemedlen,
medan av den i motionen 1972:571 föreslagna höjningen
250 000 kr. skulle utnyttjas för regional utbildningsservice och 100 000
kr. till stipendiemedel.
I likhet med departementschefen och motionärerna anser utskottet att
åtgärder bör vidtas för att institutet i större utsträckning än f. n. skall
kunna nå de mindre och medelstora företagen. Genom den föreslagna
utbildningskonsulentorganisationen bör ett bättre underlag för institutets
utbud av kurser kunna skapas. Utskottet ansluter sig emellertid till
departementschefens synpunkt att uppbyggnaden av organisationen bör
ske stegvis. Därför avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1972:571 om
ytterligare 250 000 kr. till regional utbildningsservice, vilket syftar till att
konsulentorganisationen skall bli fullt utbyggd redan under det första
äret.
Vad beträffar förslagen i motionerna att stipendiemedlen skall höjas
vill utskottet erinra om att under de senaste två budgetåren anslaget till
detta ändamål ökat med 300 000 kr. Utskottet finner inte anledning att
frångå Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker alltså motionerna i vad avser
höjning av anslaget.
Med hänvisning till vad ovan anförts angående omprövning av kravet
på kostnadstäckning för institutets kursverksamhet anser sig utskottet
inte böra föreslå riksdagen att göra den i motionen 1972:571 begärda
NU 1972:15
4
framställningen till Kungl. Maj.t.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionerna 1972:272 och 1972:571, den sistnämnda
i vad avser medelsanvisningen, till Statens institut
för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
8 450 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1972:571 i vad avser begäran
om prövning av frågan om sänkt självfinansieringsgrad för
den av statens institut för företagsutveckling bedrivna
kursverksamheten.
6. Statens institut för företagsutveckling: Utrustning. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 3, s. 27 f.) och hemställer
att riksdagen till Statens institut för företagsutveckling: Utrustning
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
715 000 kr.
7. Främjande av hemslöjden. Kungl. Maj:t har (punkten B 4, s. 28)
föreslagit riksdagen att till Främjande av hemslöjden för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 960 000 kr.
1 motionen 1972:582 av fru Olsson i Helsingborg m. fl. (c) hemställs
att riksdagen skall
1. besluta om förbättrade resurser för hemslöjden att fördelas i
enlighet med vad i motionen anförts, samt
2. till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1972/73 anvisa ett i
förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 125 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 1 085 000 kr.
Motionen
Motionärerna betonar att betydelsefulla insatser för den svenska
hemslöjdens bevarande sker genom Svenska hemslöjdsföreningars riksförbunds
verksamhet och anför att ytterligare statsmedel bör ställas till
förbundets förfogande. Särskilt framhålls vikten av att sameslöjden, som
är ett unikt konsthantverk, bevaras och får stöd. Därför föreslås att
Same-Ätnams slöjdutskott skall erhålla ett bidrag av 75 000 kr. Vidare
anser motionärerna att Föreningen Svenska spetsar, som bedriver en
riksomfattande verksamhet för upprätthållande av knyppelkulturen i
Sverige, bör erhålla ett bidrag av 15 000 kr. Den inventering av hemslöjd
ute i bygderna som hittills skett har givit värdefulla resultat, säger
motionärerna, och mäste nu intensifieras, dä del annars föreligger risk för
att oersättliga värden går förlorade. För detta ändamål föreslås Svenska
hemslöjdsföreningars riksförbund erhålla 35 000 kr.
NU 1972:15
5
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag att anslaget skall höjas med 135 000 kr. bygger
på förutsättningen att den nyordning och förstärkning av det statliga
stödet till hemslöjden på grundval av hemslöjdsutredningens betänkande
som påbörjades budgetåret 1968/69 kommer att vara genomförd vid
utgången av budgetåret 1971/72. I varje län skall statsbidrag därefter utgå
för en heltidsanställd konsulent. Motionärerna önskar en ytterligare
anslagshöjning med 125 000 kr., avsedd att möjliggöra bl. a. ökat stöd till
sameslöjden och ökade bidrag till inventeringar av hemslöjd.
Utskottet, som i och för sig har förståelse för de framförda
önskemålen om ökat stöd till hemslöjden, anser sig inte böra förorda
någon höjning av anslaget utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet
avstyrker alltså motionen 1972:582.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1972:582 till Främjande av hemslöjden för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
960 000 kr.
8. Medelstillskott till Norrlandsfonden. Kungl. Maj:t har (punkten B 5, s.
29 f.) föreslagit riksdagen att till Medelstillskott till Norrlandsfonden för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972:1463 av
herr Gustafsson i Byske (c), vari — under hänvisning till motivering i
motionen 1972:1100 — hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t skall uttala behovet av att ett branschforskningsinstitut inom
områdena finmekanik och träteknik inrättas i anslutning till IUC i
Skellefteå.
Motionen
Motionären konstaterar att den industriella utvecklingen i Västerbottens
län i viss mån stagnerat under år 1971 och att Skellefteåregionen
inte blir delaktig av den automatiska utveckling som förekomsten av
offentlig förvaltning medför för Umeå och Luleå.
I ett uttalande från vissa företag i Skellefteåregionen, vilket återges i
motionen, framhålls bl. a. att en väsentlig förutsättning för lUC:s
verksamhet är att man verkligen åstadkommer den avsedda kombinationen
mellan en teknisk högskoleenhet, kontroll- och provningsverksamhet
och produktutvecklingsfunktionen.
Pågående utredningsarbete
Organisationskommittén (U 1970:62) för högre teknisk utbildning
och forskning i övre Norrland (ordförande: disponent John Olof
Edström) har till uppgift att enligt av statsmakterna år 1970 beslutade
1 * Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 15
NU 1972:15
6
riktlinjer (prop. 1970:88, SU 1970:133) planera för uppbyggnaden av
högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland. De angivna
riktlinjerna innebär bl. a. att högre teknisk utbildning skall komma till
stånd i Skellefteå/Umeå-området. Utbildningen i Skellefteå, som bör
omfatta den senare delen av en civilingenjörsutbildning, avses få en
inriktning som bidrar till att utveckla industrin i regionen. Den högre
tekniska utbildningen i Skellefteå bedöms kunna repliera på bl. a.
planerade forsknings- och utvecklingsresurser i staden. Organisationskommittén,
som har att utreda och föreslå uppläggning, inriktning och
organisation av den högre tekniska utbildningen i Luleå samt i Skellefteå
och Umeå, bör enligt direktiven samråda med de myndigheter och
organisationer som planerar att bygga upp forsknings- och utvecklingsenheter
i Luleå och Skellefteå.
Utskottet
Med motiveringen att åtgärder bör vidtas för att motverka den
tendens till stagnation i den industriella utvecklingen i Västerbottens län
som framträtt under det senaste året hemställer motionären om ett
uttalande av riksdagen att ett branschforskningsinstitut inom områdena
finmekanik och träteknik bör inrättas i anslutning till det industriella
utvecklingscentrum (IUC) som håller på att byggas upp i Skellefteå.
Utskottet vill erinra om den planering som bedrivs av organisationskommittén
för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland.
Denna kommitté utreder bl. a. möjligheterna att få till stånd högre
teknisk utbildning i Skellefteå. Enligt vad utskottet inhämtat prövas
möjligheterna att bygga upp nya institut i anslutning till utbildningsenheten
i Skellefteå fortlöpande av myndigheter och organisationer såsom
styrelsen för teknisk utveckling och Sveriges mekanförbund. Utskottet
finner inte anledning föreslå riksdagen att göra den av motionären
önskade framställningen till Kungl. Maj:t.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande Norrlandsfonden
och hemställer
1. att riksdagen till Medelstillskott till Norrlandsfonden för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1972:1463 angående inrättande
av branschforskningsinstitut i anslutning till IUC i
Skellefteå.
9. Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den
manuellt arbetande glasindustrin. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkten B 6, s. 30-32) och hemställer
att riksdagen till Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna
samt den manuellt arbetande glasindustrin för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
3 500 000 kr.
NU 1972:15
7
10. Statliga kreditgarantier till varvsindustrin. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 8, s. 33) och hemställer
att riksdagen bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att
ikläda staten garantier till svensk varvsindustri till ett
sammanlagt belopp av högst 3 900 000 000 kr. avseende
kreditgivning i anslutning till produktion av fartyg under åren
1973-1977.
BERGSBRUK
11. Sveriges geologiska undersökning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna C 1 — C 5, s. 34-42) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 9 375 000 kr.,
2. till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten m. m. ett
reservationsanslag av 3 720 000 kr.,
3. till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett reservationsanslag
av 730 000 kr.,
4. till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering ett
reservationsanslag av 21 000 000 kr.,
5. till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 600 000 kr.
12. Bergsstaten. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten C 6,
s. 42-44) och hemställer
att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1972/73 anvisar ett
förslagsanslag av 1 279 000 kr.
13. Statens gruvegendom. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten C 7, s. 44 f.) och hemställer
att riksdagen till Statens gruvegendom för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 21 825 000 kr.
ENERGIFÖRSÖRJNING
14. Statens elektriska inspektion. Kostnader för vissa nämnder. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna D 1 och D 2, s.
46-48) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Statens elektriska inspektion ett förslagsanslag av
2 883 000 kr.,
2. till Kostnader för vissa nämnder ett förslagsanslag av 43 000
kr.
NU 1972:15
8
15. Främjande av landsbygdens elektrifiering. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten D 3, s. 48 f.) och hemställer
att riksdagen
1. medger att under budgetåret 1972/73 bidrag för upprustning
och nyanläggning av elektriska distributionsnät på
landsbygden beviljas intill ett belopp av sammanlagt
8 000 000 kr.,
2. medger att under budgetåret 1972/73 statlig garanti för lån
till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som berör
landsbygdens elnät beviljas intill ett belopp av 10 000 000
kr.,
3. till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
16. Delegationen för atomenergifrågor. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkten D 4, s. 50 f.) och hemställer
att riksdagen till Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 2 091 000 kr.
TEKNISK UTVECKLING M. M.
17. Styrelsen för teknisk utveckling. Kungl. Maj:t har (punkterna E 1 —
E 4, s. 53—65) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1972/73, i enlighet
med vad föredragande departementschefen anfört, godkänna avtal och
beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m., som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden
om högst 65 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1972/73 —
1976/77,
2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
133 800 000 kr.,
3. till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
4. bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1972/73 godkänna
avtal och beslut rörande stöd till skeppsteknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete m. m., som inberäknat löpande avtal och beslut innebär
åtaganden om högst 10 000 000 kr. under budgetåret 1972/73, högst
5 000 000 kr. under budgetåret 1973/74 och högst 3 000 000 kr. under
budgetåret 1974/75,
5. till Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och
utveckling för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
12 000 000 kr.,
6. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
1 samband med frågan om anslaget Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling har utskottet behandlat motionen
NU 1972:15
9
1972:754 av herr Lothigius m. fl. (m), vari hemställs
1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t kräver att försöksanläggningar för
avfallsdestruktion anläggs i enlighet med återvinningsprincipen,
2. att riksdagen från styrelsens för teknisk utveckling reservationsanslag
anvisar ett belopp av 8 000 000 kronor för detta ändamål,
3. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i
motionen i övrigt anförts angående avfalls- och återvinningsproblemen.
Motionen
Frågan om återvinning av avfall har, påpekar motionärerna, två
grundläggande aspekter, den ena att de begränsade naturtillgångarna inte
bör förslösas genom att användas blott en gång, den andra att de stora
mängderna avfall skapar betydande föroreningsproblem som det gäller att
komma till rätta med. Motionärerna nämner ett antal av de metoder för
destruktion av samhällsavfall som utnyttjas och konstaterar att de flesta
medför biverkningar i form av miljöskador. Försöksverksamheten med
destruktionsanläggningar har, anför de, troligen kommit längre utomlands
än i vårt land; som exempel redovisas en i Västtyskland använd
metod. Det betecknas som angeläget att statsmakterna, bl. a. genom
avgifter på vissa engångsprodukter, stimulerar en destruktion som syftar
till återvinning av de i avfallet ingående ämnena. En prioritering av
forskningsinsatser på området begärs. Vidare förordas upprättandet av ett
program för hur återvinningen på alla områden skall kunna ökas.
Uppgifter i anslutning till motionen
I propositionen 1972:1 bilaga 11 (jordbruksdepartementet) behandlas
(s. 117 f.) i samband med frågan om anslag till statens naturvårdsverk
vissa frågor rörande omhändertagande och behandling av kemiskt avfall.
Härvid redogörs för de förslag som en särskilt tillkallad sakkunnig
framlagt i betänkandet (Ds Jo 1971:8) Kemiskt avfall — uppgifter och
organisation samt för remissyttranden därövef. Statens naturvårdsverk är
fr. o. m. år 1971 central förvaltningsmyndighet för ärenden om renhållning
utomhus. I verkets uppgifter på detta område bör, framhålls det,
också ingå att svara för frågor rörande avfallshantering, och detta bör
gälla i fråga om såväl hushållsavfall som olika slag av industriavfall och
andra typer av specialavfall. Verket bör i samråd med kommunerna och
industrin medverka till en samordnad planering av en utbyggd organisation
för omhändertagande och behandling av olika typer av avfall. Ett
förbättrat kunskapsunderlag anges som en förutsättning för en tillfredsställande
avfallshantering, och ansträngningar sägs när det gäller industrins
avfall böra göras bl. a. att genom ändrad processteknik minska
avfallsmängderna. En forskningssamverkan inom avfallsområdet mellan
staten, industrin och eventuella andra intressenter bör enligt chefen för
jordbruksdepartementet komma till stånd.
NU 1972:15
10
I propositionen 1972:39 — som kommer att behandlas av jordbruksutskottet
— föreslås att Kungl. Maj:t skall bemyndigas godkänna ett avtal
med Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforskning om stöd till
forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande behandling av avfall från
hushåll, industriell verksamhet m. m. Under budgetåret 1972/73 skall
600 000 kr., varav hälften tillskjutits av staten, stå till förfogande för
ändamålet. Den ovan nämnde sakkunnige har i januari i år avgivit en
promemoria (Ds Jo 1972:2) med ett program för forsknings- och
utvecklingsverksamhet på det angivna området. 1 propositionen anförs att
statens naturvårdsverk bör ha en samordnande funktion när det gäller
forskningsinsatser på avfallsområdet och att stöd till forskningsprojekt på
området liksom tidigare bör kunna utgå genom verkets forskningsnämnd.
Dessutom räknas med ett fortsatt stöd från styrelsen för teknisk
utveckling till projekt rörande avfallshantering.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad som föreslås under denna punkt i
propositionen. Vad departementschefen anför rörande den verksamhet
som styrelsen för teknisk utveckling (STU) skall bedriva kan utskottet i
alla delar ansluta sig till.
Miljövårdsteknik är ett av de områden där STU enligt departementschefens
uttalande i propositionen bör göra ökade insatser under det
kommande budgetåret. I motionen 1972:754 framförs förslag som hör
hemma inom detta område. Motionärerna tar upp problem rörande
destruktion och återvinning av avfallsprodukter. De föreslår att riksdagen
skall hos Kungl. Maj:t begära att försöksanläggningar för avfallsdestruktion
anläggs i enlighet med återvinningsprincipen och att riksdagen över
huvud taget skall uttala sin anslutning till de synpunkter på avfalls- och
återvinningsproblemen som anförs i motionen. Dessutom föreslås att
riksdagen skall besluta att av de medel som anslås till STU 8 milj. kr. skall
användas till de nämnda försöksanläggningarna.
Såsom framgår av den redogörelse som lämnats ovan kommer frågan
om forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande avfallshantering inom
kort i annat sammanhang under riksdagens prövning. I propositionen
1972:39 föreslås statligt stöd till kollektiv forskning rörande avfallsproblem
enligt ett nyligen framlagt program och understryks att statens
naturvårdsverk och STU förväntas göra insatser på detta område.
Motionärernas syfte att söka åstadkomma förbättrade metoder för
avfallshantering finner utskottet lovvärt. Utskottet anser emellertid att
frågan om den närmare inriktningen av det forsknings- och utvecklingsarbete
som erfordras härför bör i första hand övervägas av de organ som
fått uppgifter på området. Att riksdagen på nuvarande stadium skulle
göra de ställningstaganden som motionärerna föreslår och bl. a. delvis i
detalj binda användningen av medel som för forsknings- och utvecklingsändamål
anslås till STU finner utskottet inte lämpligt. Utskottet
avstyrker sålunda motionen 1972:754.
NU 1972:15
11
Utskottet hemställer
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att under budgetåret
1972/73, i enlighet med vad chefen för industridepartementet
anfört, godkänna avtal och beslut rörande stöd till
teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m.,
som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden
om högst 65 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren
1972/73-1976/77,
2. att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling för budgetåret 1972/73 anvisar ett
reservationsanslag av 133 800 000 kr.,
3. att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av
forskningsstationer för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,
4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att under budgetåret
1972/73 godkänna avtal och beslut rörande stöd till skeppsteknisk
forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m.,
som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden
om högst 10 000 000 kr. under budgetåret 1972/73, högst
5 000 000 kr. under budgetåret 1973/74 och högst
3 000 000 kr. under budgetåret 1974/75,
5. att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk
forskning och utveckling för budgetåret 1972/73
anvisar ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.,
6. att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
3 500 000 kr.,
7. att riksdagen avslår motionen 1972:754 angående återvinning
av avfallsprodukter.
18. Statens skeppsprovningsanstalt. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna E 8 — E 10, s. 66—70) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,
2. till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.,
3. till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 500 000 kr.
19. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten E 11, s. 70) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för
budgetåret 1972/73 anvisar ett anslag av 620 000 kr.
20. Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten E 12, s. 70 f.) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
för budgetåret 1972/73 anvisar ett anslag av 2 560 000 kr.
NU 1972:15
12
21. Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Internationellt
atomenergisamarbete. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna E 13 och E 14, s. 71—81) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi
ett reservationsanslag av 50 800 000 kr.,
2. till Internationellt atomenergisamarbete ett förslagsanslag av
4 240 000 kr.
DOMÄNVERKET
22. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten F 1, s. 86 f.) och
hemställer
att riksdagen
1. beslutar att kyrkofonden skall för år 1971 ersätta domänverkets
fond för utgifter för övertalig personal med 174 000
kr.,
2. till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 134 000 kr.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
23. Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning. Kungl. Maj:t har
(punkten I. E:l, s. 88-106) föreslagit riksdagen att till Byggnader och
utrustning för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av
43 900 000 kr.
I motionen 1972:1348 av herr Nordgren m. fl. (m) hemställs att
riksdagen till Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning för
budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 40 900 000 kr.
Motionen
Stor återhållsamhet bör, anser motionärerna, iakttas i fråga om
ytterligare statliga engagemang på tvättområdet. Enskilt ägda företag bör
här tävla om kunderna i konkurrens på lika villkor. Den tvätteriverksamhet
som bedrivs i förenade fabriksverkens regi arbetar enligt motionärernas
mening inte under förhållanden som är likvärdiga med andra
tvätteriföretags. Tvätteriet i Ödeshög bör inte förvärvas av staten förrän
klarhet skapats om den framtida lönsamheten under garantier för
konkurrens på lika villkor.
Utskottet
Förslaget i propositionen att staten skall från Östergötlands läns
landsting förvärva det av förenade fabriksverken arrenderade tvätteriet i
NU 1972:15
13
Ödeshög bör enligt motionen 1972:1348 icke godtagas av riksdagen. I
enlighet med denna uppfattning räknar motionärerna med ett 3 milj. kr.
lägre anslag än det som begärs under denna punkt i propositionen.
Utskottet är medvetet om att en utredning om förenade fabriksverkens
framtida verksamhetsinriktning förestår och finner därför i princip stor
återhållsamhet beträffande investeringar vara motiverad. Med hänsyn till
att det föreslagna förvärvet inte avser någon utvidgning av förenade
fabriksverkens industriella verksamhet utan blott att åstadkomma ett
ändrat ägandeförhållande saknas dock enligt utskottets mening skäl för
den avvikelse från propositionen som motionärerna föreslår. Utskottet
avstyrker alltså motionen.
Utskottet har inte heller i övrigt någonting att erinra mot Kungl.
Maj:ts förslag och hemställer därför
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1972:1348 till Byggnader och utrustning för
budgetåret 1972/73 under förenade fabriksverkens fond
anvisar ett investeringsanslag av 43 900 000 kr.
24. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkten
I. F:l, s. 107-127) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att fr. o. m. budgetåret
1972/73 tillhandahålla statens vattenfallsverk en till 200 000 000 kr.
utökad rörlig kredit,
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge statens vattenfallsverk att
teckna borgen för lån intill sammanlagt 580 000 000 kr., varav högst
60 000 000 kr. för lån tili distributionsbolag,
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens vattenfallsverk inrätta två
tjänster för överingenjör i Ce 1,
4. till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag
av 1 190 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:
1972:275 av herr Söderström (m), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts angående
storleken av Marvikens kraftverk jämte alternativt förslag till utbyggnad i
Norrköpings kommun,
1972:1317 av herr Glimnér m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om utredning av konsekvenserna för miljön vid en
fortsatt utbyggnad av oljekraften i förhållande till ett kärnkraftverk vid
Marviken,
1972:1343 av herr Nilsson i Agnäs (m), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Maj :t - till känna vad i motionen anförts om
dels angelägenheten av att utbyggnaden för fritidsverksamhet vid
Blaiksjön fortsätter, dels önskvärdheten av att Vattenfalls planer om en
pumpkraftstation vid Blaiksjön icke kommer till utförande,
1972:1364 av herr Angström m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag på de tillkommande
NU 1972:15
14
utbyggnader av redan reglerade älvar i Norrland där byggstart kan ske
under tidsperioden 1972-1981 samt att följande utbyggnader ges förtur
i planeringsarbetet för igångsättning:
Kalix älv: Parakka byggstart 1974, Mestaslinka byggstart 1978,
Skellefte älv: Rebnisluspen byggstart 1972,
lime älv: Juktån byggstart 1973, Björkfors, kompletterande ekonomisk
utredning och eventuell byggstart anpassad till sysselsättningsläget i
Tärnabygden,
Ångermanälven: Stenkullaforsen byggstart 1973, erforderliga vägbyggnader
ur allmänna beredskapsmedel hösten 1972.
Motionerna
Statens vattenfallsverks utbyggnadsplaner behandlas i två motioner.
I motionen 1972:1364 erinras om den av vattenfallsverket utförda
inventering av statens outnyttjade vattenkrafttillgångar i de större
Norrlandsälvarna som redovisades år 1970 (se nedan). Motionärerna
ifrågasätter om inte den av vattenfallsverket föreslagna utbyggnaden kan
forceras. De påpekar att enligt verkets ordinarie byggnadsprogram antalet
anställda i anläggningsarbeten kommer att minska kraftigt i synnerhet
under åren 1972-1974. De anser att ett mål för verkets planering bör
vara att de genom inventeringen aktualiserade kraftverksbyggena planeras
så att de för sysselsättningen inom byggnadsarbetarkåren negativa
konsekvenserna undviks eller mildras.
Motionen 1972:1343 tar upp vattenfallsverkets projektering av Juktans
pumpkraftstation. Motionären anför att byggandet av denna station,
som förutsätter att Blaiksjön utnyttjas som magasin, kommer att spoliera
domänverkets jakt- och fiskecamp vid Blaiksjön, en sjö som bl. a.
utmärker sig genom sitt självreproducerande bestånd av röding och öring.
Domänverkets anläggning vid Blaiksjön har, säger motionären, gett arbete
och stadigvarande inkomst åt bygden.
Den fortsatta utbyggnaden av Marvikens kraftstation tas upp i de två
övriga motionerna. ,
1 motionen 1972:275 lämnas -en översikt över Marvikenprojektets
hittillsvarande utveckling. Motionären anför att de av vattenfallsverket
framlagda planerna på en fortsatt utbyggnad av den oljeeldade kondenskraftstationen
med ytterligare två aggregat har väckt stark kritik från
naturvårds- och miljövårdsorganisationer samt från allmänheten i det
berörda området. Med hänvisning till vad som anförs i promemorian
(SOU 1971:73) rörande fysisk riksplanering hävdar motionären att en
utbyggnad av kraftverket i Marviken med åtföljande oljehantering står i
konflikt med väsentliga rekreations- och naturvårdsintressen. Starka skäl
sägs tala för att anläggningen bör begränsas till den redan beslutade
etappen och att någon ytterligare investering inte bör göras i Marvikenprojektet.
För att det erforderliga tillskottet av elkraft skall erhållas föreslår
motionären att vattenfallsverket tillsammans med Norrköpings kommun
NU 1972:15
15
skall utvidga det nu pågående samarbetet inom bolaget Bråvalla kraft AB
och tidigarelägga planerna på att bygga ett atomkraftverk i Norrköping.
Fördelen med detta kraftverk är att det skulle komma att ligga nära intill
konsumentområdet och stamlinjenätet samt att kylvattenproblemet
eventuellt kan helt reduceras om kylvattnet kan användas av ett
värmeverk.
I motionen 1972:131 7 påpekas att valet av Marviken för utbyggnad av
ett kärnkraftverk föregicks av en noggrann inventering av olika orter från
vattenfallsverkets sida samt att länsmyndigheterna och kommunala
instanser ställt sig positiva till förläggningen. Dessa myndigheter har,
enligt motionärerna, inte motsatt sig förslaget till oljeeldat kondenskraftverk
och förslaget om utbyggnad med ytterligare två aggregat. Hälsovårdande
organ, organisationer och enskilda i området runt Bråviken har
dock opponerat sig mot utbyggnadsplanerna. Området skulle vara bättre
betjänt av ett kärnkraftverk än av ett stort oljekraftverk, säger motionärerna.
De anser att en utredning bör ske varvid de kostnads- och
miljömässiga konsekvenserna av å ena sidan kondenskraftverkets utbyggnad,
å andra sidan utbyggnaden av ett kärnkraftverk vid Marviken vägs
mot varandra.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Vattenfallsverket framlade 1970 en utredningsrapport ”1970-talets
vattenkraftutbyggnader i Norrland”. Till förutsättningarna för utredningen,
som verkställts på Kungl. Maj:ts uppdrag, hörde att Torne och
Pite älvar samt Vindelälven uteslutits från utbyggnad. Sammanlagt elva
möjliga utbyggnadsprojekt redovisades, därav två i Kalix älv, två i Lule
älv, en i Skellefte älv, fyra i Ume älv och två i Ångermanälven.
Anläggningsarbeten för dessa skulle ge en sysselsättning i Norrland
motsvarande ca 10 000 årsverken. Tillsammans skulle projekten ge ett
tillskott i sysselsättning utöver vattenfallsverkets ordinarie byggnadsprogram
av i medeltal per år 360 årsverken under perioden 1971—1975, 770
årsverken under perioden 1976—1980 och 900 årsverken under perioden
1981-1985.
Efter remissbehandling uppdrog Kungl. Majit åt vattenfallsverket att
fortsätta förberedelserna för utbyggnad av fyra namngivna objekt,
däribland de i motionen 1972:1364 berörda kraftstationerna Juktån och
Björkfors i Ume älv och Stenkullaforsen i Ångermanälven. Uppdraget
innefattade ej objekt i Kalix älv. En utbyggnad av denna skulle, anförde
chefen för industridepartementet i propositionen 1971:1 (bilaga 15 s.
155), inte på lång tid få någon effekt på sysselsättningen, och projektet
skulle inte hellervara kraftekonomiskt lönsamt. Enligt vad vattenfallsverket
meddelat till utskottet anser sig verket tills vidare vara förhindrat att
förbereda utbyggnader i Kalix älv. Den i motionen 1972:1364 föreslagna
tidiga tidpunkten för byggstart i Kalix älv är enligt verkets uppgift ej
möjlig, eftersom inga förberedelser för utbyggnad har förekommit under
senare år.
NU 1972:15
16
Två av de övriga projekten, bland dem utbyggnad av vad som numera
kallas R e b n i s kraftstation i Skellefte älv, fick vattenfallsverket 1971
tillstånd att påbörja (prop. 1971:1 bilaga 15 s. 158, NU 1971:26).
Nämnda anläggning beräknas enligt vad som meddelas i den nu
föreliggande propositionen (bilaga 15 s. 114) bli tagen i drift hösten
1974.
Björkfors kraftstation i lime älv planeras bli utbyggd till 1982.
Enligt vad vattenfallsverket uppger tjänar detta, såvitt för dagen kan
bedömas, bäst att utjämna en i och för sig besvärande avtrappning av
utbyggnadsverksamheten i Norrland. För att möta eventuellt ändrade
förutsättningar bedrivs dock projekteringsarbetet med sikte på att
möjliggöra ett snabbare genomförande av objektet, nämligen till 1980 om
så skulle visa sig lämpligt vid en senare bedömning.
Utbyggnaden av Juktans kraftstation i Ume älv planerades ske
åren 1973-1978. Enligt vattenfallsverkets bedömning skulle härigenom
tillsammans med övriga kraftstationsprojekt erhållas bästa möjliga sysselsättningsutveckling
för verkets anläggningsverksamhet i Norrland. Verket
anser det fortfarande önskvärt att arbetena kan börja 1973. Ett
nödvändigt led i förberedelserna härför är att ansökan om tillstånd enligt
vattenlagen lämnas till vattendomstol våren 1972.
Juktån var i utredningen 1970 tänkt som ett överledningsprojekt med
en konventionell vattenkraftstation. Under utredningsarbetets gång har
det framkommit att man genom att utnyttja nivåskillnaden mellan en
mindre sjö, Blaiksjön, i närheten av tunnelsträckningen och Stomman
respektive Storjuktan skulle kunna utforma anläggningen som en
punipkraftstation med avsevärt högre effekt än tidigare planerats. Genom
anläggningen skulle antalet årsverken för i regionen direkt sysselsatt
personal öka från ca 840 till ca 1 800, varav för byggnadsarbetare från ca
650 till ca 1 270.
Utnyttjandet av Blaiksjön som magasin medför vissa skador, framhåller
vattenfallsverket. Domänverket har byggt åtta sportstugor vid sjön
och tre vid en annan sjö i närheten. Dessa hyrs ut som semester- och
fiskestugor. Regleringsmagasinet spolierar domänverkets fritidsverksamhet
vid Blaiksjön. Skadeverkningarna har uppmärksammats i lokalpressen.
Domänverkets revirförvaltare har med anledning av skadorna ställt
sig negativ till projektet. Domänverkets centralförvaltning i Stockholm
anser den väsentliga skadan vara att man förstör en sjö med naturlig
reproduktion av röding och öring.
Tekniskt bör Juktån enligt vad vattenfallsverket uppger kunna utföras
som pumpkraftanläggning utan att Blaiksjön utnyttjas, nämligen genom
att pumpmagasinet förläggs till annan plats i närheten. Verket har
studerat alternativa utföranden och meddelar att alternativen med kända
topografiska förutsättningar ger ca 10 milj. kr. sämre resultat och
dessutom medför risk för sämre bergkvalitet.
Om Blaiksjön utnyttjas bör det enligt vattenfallsverket vara möjligt att
kompensera skadorna genom att flytta stugorna till ett annat område
som iordningställs. Kostnaden härför beräknas uppgå till högst 1 milj. kr.
NU 1972:15
17
För erhållande av bästa möjliga sysselsättningsutveckling för anläggningsverksamheten
i Norrland som helhet planerades utbyggnaden av
kraftstationen Stenkullaforsen i Ångermanälven enligt utredningen
1970 bli förlagd till åren 1974—1977. Det anbefallda förberedelsearbetet
har emellertid, meddelar vattenfallsverket, bedrivits med sikte
på att utbyggnaden om så befinns lämpligt skall kunna påbörjas redan
1973. Enligt dagens bedömning skulle det från sysselsättningssynpunkt
vara fördelaktigt om så kunde ske. Härför erfordras tillstånd enligt
vattenlagen före sommaren 1973. Med förutsatt tid för behandling av
målet skulle dom hinna meddelas om ansökan ingavs till vattendomstolen
våren 1972. Med hänsyn till den stora arbetsbelastning som vederbörande
vattendomstol fått genom andra mål bedöms det emellertid numera vara
osannolikt att en ansökan om Stenkullaforsen ingiven våren 1972
kommer att bli behandlad med förutsatt snabbhet.
De förutsättningar för anläggningens genomförande som redovisades i
utredningen 1970 har ändrats under det fortsatta utredningsarbetets
gång, vilket påkallar ett ej förutsett undersökningsbehov. Det planerade
dammläget bedöms numera med ledning av utförda grundundersökningar
vara ogynnsamt från grundläggningssynpunkt. Om dammen ändå utförs i
detta läge drabbas projektet av mycket betydande merkostnader. Ett
alternativt dammläge längre uppströms bedöms vara bättre men ger med
oförändrad dämningshöjd lägre produktion. Viss oklarhet råder beträffande
utnyttjandet av vissa kringliggande strömfall. Denna omständighet,
som påverkar planeringen, kräver överläggningar med ett annat kraftföretag.
En nytillkommande faktor av betydelse för utbyggnaden av
Stenkullaforsen är en nyligen träffad konvention med Norge enligt vilken
norska samer skall disponera ett betesområde som påverkas av utbyggnaden.
Avvägningen mellan de olika intressena kräver ett väl förberett
underlag som för närvarande saknas. Med hänsyn till här angivna
förhållanden är det enligt vattenfallsverket inte möjligt att bedriva
förberedelserna för projektet i sådan takt att bygget kan påbörjas redan
år 1973, utan man får inrikta sig på att åstadkomma en byggstart år
1974.
Vad beträffar de i motionen 1972:1364 nämnda vägbyggnaderna vid
Ångermanälven anför vattenfallsverket att det skulle vara en fördel om
dessa, såsom föreslagits, vore genomförda innan utbyggnaden av Stenkullaforsen
påbörjas, dels därför att den högre vägstandarden då underlättar
transporterna till bygget, dels därför att det torde tjäna bygden bäst om
väg- och kraftverksbyggnaderna inte sammanfaller i tiden.
Utskottet
Utskottet kommer senare i år att behandla ett antal motioner rörande
energipolitik och frågor med anknytning därtill. 1 samband med sitt nu
redovisade ställningstagande till statens vattenfallsverks anslagsfrågor tar
utskottet följaktligen inte upp de mera långsiktiga problem rörande
energiförsörjningen som i och för sig skulle kunna aktualiseras i
sammanhanget.
NU 1972:15
18
Investeringsanslaget till Kraftstationer m. m. ökas enligt Kungl. Maj:ts
förslag i förhållande till anslaget för innevarande budgetår med 215 milj.
kr. till totalt 1 190 milj. kr. Härvid räknas med en investeringsram av
1 146 milj. kr. och därutöver en marginal för att möjliggöra en sådan
ökning av vattenfallsverkets investeringar under löpande budgetår som
kan påkallas från kraftförsörjningssynpunkt eller av konjunkturmässiga
skäl. Kungl. Maj:t har genom beslut av riksdagen tidigare i år (prop.
1972:2 bilaga 8 s. 21 f., NU 1972:1) fått bemyndigande att i viss
utsträckning utöka vattenfallsverkets utbyggnadsprogram under löpande
budgetår. En förutsättning för att detta skall bli möjligt är att verkets
planering innefattar en projektreserv som snabbt kan tas i anspråk.
Vattenfallsverkets utbyggnadsprogram behandlas i några motioner.
Den nedgång i sysselsättningen för anläggningsarbetare som ett
fullföljande av verkets nuvarande program medför under åren
1972-1974 bör enligt motionen 1972:1364 om möjligt motverkas.
Motionärerna hemställer om utredning och förslag i fråga om sådana
tillkommande utbyggnader av redan reglerade älvar i Norrland som kan
igångsättas under perioden 1972—1981. De begär också att vissa
uppräknade projekt skall få förtur i planeringsarbetet för igångsättning.
Till grund för motionen ligger en av vattenfallsverket år 1970 framlagd
utredning rörande möjliga vattenkraftutbyggnader i Norrland under
1970-talet. Av de däri angivna projekten har två igångsatts med stöd av
riksdagens beslut förra året angående investeringsanslag till Kraftstationer
m. m. under budgetåret 1971 /72.
Ett av dessa projekt, utbyggnaden av Rebnis kraftstation i Skellefte
älv, finns upptaget på motionärernas lista över projekt som bör få förtur.
Såsom redovisades för riksdagen hösten 1971 (prop. 1971:145 s. 50) har
det planerats att de anläggningsarbeten som avser detta projekt efter start
i början av år 1972 skall bedrivas så att kraftstationen kan tas i drift
hösten 1974.
Vad beträffar motionärernas förslag till utbyggnader i Kalix älv bör
noteras dels att chefen för industridepartementet förra året (prop.
1971:1 bilaga 15 s. 155) uttalade att en utbyggnad i denna älv inte var
aktuell och att riksdagen lämnade detta uttalande utan erinran (NU
1971:26), dels att det råder delade meningar om huruvida en exploatering
av älven är lämplig från miljövårdssynpunkt. Det kan tilläggas att de
två tilltänkta utbyggnaderna i Kalix älv enligt vattenfallsverkets förslag
skulle påbörjas 1977 respektive 1983 och att enligt vad verket meddelat
utskottet en tidigare byggstart — t. ex., såsom motionärerna önskar, 1974
respektive 1978 — inte är möjlig. I fråga om utbyggnaden av Juktans
kraftstation i Ume älv gäller att planeringen redan från början är inriktad
på att arbetet skall kunna sättas i gång det i motionen angivna året, 1973.
Björkfors kraftstation i samma älv planeras bli utbyggd till år 1982.
Härigenom åstadkoms enligt vattenfallsverkets bedömning en jämnare
avtrappning av utbyggnadsverksamheten i Norrland, något som synes
överensstämma med motionärernas önskemål. Vad slutligen beträffar
utbyggnaden av Stenkullaforsens kraftstation i Ångermanälven, har
NU 1972:15
19
denna anläggning enligt de ursprungliga planerna beräknats bli påbörjad
1973, såsom motionärerna också önskar. Mellankommande omständigheter,
som vattenfallsverket redovisat för utskottet, medför att igångsättningen
nu beräknas kunna äga rum först år 1974.
Sammanfattningsvis anser sig utskottet kunna konstatera att motionärernas
önskemål beträffande särskilda utbyggnadsprojekt så långt möjligt
redan är tillgodosedda. Att vattenfallsverkets framtidsplaner innefattar
ianspråktagande av hittills outnyttjade vattenkraftresurser i de reglerade
älvarna är väl dokumenterat. Med hänsyn till den fortlöpande planering
som verket bedriver finns det enligt utskottets mening inte skäl för
riksdagen att begära en särskild utredning om ytterligare utbyggnader i
reglerade Norrlandsälvar. Utskottet avstyrker alltså motionen 1972:1364 i
dess helhet.
I motionen 1972:1343 kritiseras vattenfallsverkets planer i fråga om
Juktans pumpkraftstation såvitt gäller Blaiksjöns ianspråktagande som
magasin. Ett fullföljande av planerna medför, framhålls det, att fisket i
Blaiksjön förstörs och att domänverkets jakt- och fiskecamp vid sjön
spolieras. En konsekvens blir också, säger motionären, negativa verkningar
på längre sikt för sysselsättningen i bygden. Motionären önskar ett
uttalande från riksdagens sida om att utbyggnaden för fritidsverksamhet
vid Blaiksjön bör fortsätta och att planerna på en pumpkraftstation vid
sjön inte bör förverkligas.
Enligt vad utskottet inhämtat har överläggningar upptagits mellan
statens naturvårdsverk, domänverket och vattenfallsverket rörande de
följder som den planerade utbyggnaden av Juktans pumpkraftstation får
för Blaiksjön. Utskottet förutsätter att naturvårdssynpunkterna och de av
motionären i övrigt åberopade omständigheterna blir beaktade i detta
sammanhang. Ett sådant uttalande från riksdagens sida som föreslås i
motionen är utskottet inte berett att tillstyrka.
Vattenfallsverket har föreslagit att Marvikens kraftverk, sedan det
gjorts om till ett oljeeldat kondenskraftverk, skall byggas ut med
ytterligare två aggregat, vartdera med en effekt av 320 MW. De risker för
miljöskador som en sådan utbyggnad kan medföra påtalas i motionerna
1972:1317 och 1972:275. I den förstnämnda hemställs att konsekvenserna
för miljön av en fortsatt utbyggnad av oljekraftproduktionen i
Marviken skall utredas och att möjligheterna att anlägga ett kärnkraftverk
i Marviken skall prövas på nytt. I den senare motionen begärs ett
uttalande av riksdagen att Marvikens kraftverk endast bör omfatta den
redan beslutade etappen och att någon ytterligare utbyggnad sålunda inte
bör komma till stånd. Som ett alternativ till en utbyggnad i Marviken
framförs en tidigareläggning av ett atomkraftverksbygge i Norrköping
som vattenfallsverket och Norrköpings stad planerar att sätta i gång vid
mitten av 1980-talet.
I propositionen tas inte ställning till vattenfallsverkets förslag till
utbyggnad i Marviken. Departementschefen uttalar att bl. a. remissbehandlingen
av rapporten (SOU 1971:75) angående fysisk riksplanering
bör avvaktas. I denna rapport redovisas bl. a. förutsättningarna för och
NU 1972:15
20
konsekvenserna av lokalisering av verksamheter med särskilda krav på
främst mark- och vattenresurser eller med betydande miljöstörande
inverkan på sin omgivning. Vidare lämnas i rapporten förslag till riktlinjer
för hushållningen i stort med i första hand landets kustområden.
Riksdagen kommer senare i år att få ta ställning till frågan om
huvudlinjerna i en fysisk riksplanering. Mot bakgrund av vad här anförts
finns det enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att nu
överväga att göra framställningar till Kungl. Maj:t av den innebörd som
föreslås i motionerna 1972:275 och 1972:1317.
Den i hemställan under 2 berörda frågan om bemyndigande för Kungl.
Maj:t att i viss uträckning medge vattenfallsverket att teckna borgen för
lån kommer utskottet att behandla i ett senare betänkande. Mot vad som
i övrigt föreslås under denna punkt i propositionen har utskottet ingen
erinran.
Utskottet tillstyrker sålunda Kungl. Maj:ts förslag i ifrågavarande delar
och hemställer
1. att riksdagen bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att
fr. o. m. budgetåret 1972/73 tillhandahålla statens vattenfallsverk
en till 200 000 000 kr. utökad rörlig kredit,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens
vattenfallsverk inrätta två tjänster för överingenjör i Ce 1,
3. att riksdagen till Kraftstationer m. m. för budgetåret
1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 1 190 000 000 kr.,
4. att riksdagen avslår motionen 1972:1364 angående tidsplan
för utbyggnad av redan reglerade älvar i Norrland,
5. att riksdagen avslår motionen 1972:1343 om bevarande av
Blaiksjön och domänverkets fritidsanläggning där,
6. att riksdagen avslår motionerna 1972:275 och 1972:1317
angående den planerade fortsatta utbyggnaden av Marvikens
kraftverk.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETS FOND
25. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten 11:20, s. 128 f.) och hemställer
att riksdagen till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m.
för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag av
1 000 kr.
STATENS UTLÅNINGS FONDER
26. Kronotorparnas inventarielånefond. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkten IV. C, s. 130) och hemställer
att riksdagen medger att det för budgetåret 1962/63 anvisade
investeringsanslaget till Kronotorparnas inventarielånefond
under budgetåret 1972/73 får användas för det med anslaget
avsedda ändamålet.
NU 1972:15
21
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
27. Lån till Norrbottens järnverk AB. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkten V:11, s. 130 f.) och hemställer
att riksdagen till Lån till Norrbottens järnverk AB för budgetåret
1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 68 000 000 kr.
Stockholm den 23 mars 1972
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Ericsson i
Åtvidaberg (fp), Blomkvist (s), Wååg (s), Jonsson i Husum (s), Häll (s),
fru Hambraeus (c), fru Hansson (s) och herr Clarkson (m).
Reservationer
1. vid punkten 5 (Statens institut för företagsutveckling: Främjande
av företagsutveckling) beträffande medelsanvisningen av herrar Börjesson
i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c),
Ericsson i Åtvidaberg (fp) och fru Hambraeus (c), som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 3 som böljar med ”1 likhet
med” och slutar med ”höjning av anslaget” bort utbytas mot ett avsnitt
av följande lydelse:
”Förslaget i propositionen att en regional utbildningskonsulentorganisation
skall byggas upp är i och för sig tillfredsställande. Utskottet finner
dock att denna verksamhet i enlighet med vad institutet föreslagit bör bli
fullt utbyggd med åtta konsulenttjänster redan under budgetåret
1972/73. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1972:571 såvitt den gäller
anvisning av ytterligare medel för regional utbildningsservice.
Då det gäller att förmedla utbildning i synnerhet till de mindre och
medelstora företagen är stipendiegivningen i många fall en väsentlig
faktor. Liksom motionärerna finner utskottet det synnerligen angeläget
att institutet får ökade resurser för detta ändamål. Utskottet tillstyrker
därför en höjning av det för stipendiegivning avsedda beloppet med
200 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit.”
dels att utskottet under 1 bort hemställa
”1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna 1972:272 och 1972:571, den sistnämnda i vad
avser medelsanvisningen, till Statens institut för företagsutveckling:
Främjande av företagsutveckling för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 8 900 000 kr.”;
NU 1972:15
22
2. vid punkten 5 (Statens institut för företagsutveckling: Främjande
av företagsutveckling) beträffande självfinansieringsgrad för kursverksamheten
av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i
Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Ericsson i Åtvidaberg (fp), fru
Hambraeus (c) och herr Clarkson (m), som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Med
hänvisning till” och slutar på s. 4 med ”till Kungl. Maj:t” bort utbytas
mot ett stycke av följande lydelse:
”En omprövning av kravet på kostnadstäckning för institutets
kursverksamhet är enligt utskottets mening väl motiverad inte minst mot
bakgrund av de allmänna riktlinjer för institutets verksamhet som
departementschefen anger. De höga kursavgifterna utgör f. n. — som
riksrevisionsverket också påpekar i sin förvaltningsrevisionella studie av
institutet — ett hinder för institutet att tillgodose de avsedda målgrupperna,
dvs. mindre och medelstora industriföretag och hantverket. Utskottet
anser sig därför böra föreslå riksdagen att göra den i motionen 1972:57 1
begärda framställningen till Kungl. Maj:t.”
dels att utskottet under 2 bort hemställa
”2. att riksdagen med bifall till motionen 1972:571 i ifrågavarande
del hos Kungl. Maj:t begär att frågan om sänkt
självfinansieringsgrad för den av statens institut för företagsutveckling
bedrivna kursverksamheten närmare prövas”;
3. vid punkten 7 (Främjande av hemslöjden) av herrar Börjesson i
Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Ericsson
i Åtvidaberg (fp) och fru Hambraeus (c), som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med
”Utskottet, som” och slutar med ”motionen 1972:582” bort utbytas
mot ett stycke av följande lydelse:
”Utskottet finner motionärernas hemställan välgrundad. Ytterligare
insatser för att bevara sameslöjden, som är en unik form av konsthantverk,
och för att genomföra inventeringar av hemslöjd ute i bygderna är
nödvändiga. Att ett anslag kan ges åt Föreningen Svenska spetsar är också
angeläget. Utskottet tillstyrker motionärernas yrkande att anslaget skall
höjasmed 125 000 kr. utöver vad Kungl. Majit föreslagit.”
dels att utskottet bort hemställa
”att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1972:582 till Främjande av hemslöjden
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
1 085 000 kr.”;
4. vid punkten 8 (Medelstillskott till Norrlandsfonden) beträffande
branschforskningsinstitut i Skellefteå av herrar Börjesson i Glömminge
och Gustafsson i Byske samt fru Hambraeus (alla c), som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med
”Utskottet vill erinra” och slutar med ”till Kungl. Maj:t” bort utbytas
mot ett stycke av följande lydelse:
”lUC:s tillkomst inger stora förhoppningar om vidgade utvecklingsmöjligheter
för näringslivet i övre Norrland. En förutsättning för att 1UC
NU 1972:15
23
skall kunna spela den roll som man räknat med är emellertid att dess
nuvarande organisation kompletteras med specialinstitutioner som på ett
kvalificerat sätt kan biträda företagen inom de viktigaste industrigrenarna
i regionen. Att branschforskningsinstitut inom områdena finmekanik och
träteknik upprättas är, som motionären framhåller, ett primärt önskemål.
Utskottet tillstyrker motionärens förslag att riksdagen till Kungl. Maj:t
skall rikta ett uttalande av denna innebörd.”
dels att utskottet under 2 bort hemställa
”2. att riksdagen med bifall till motionen 1972:1463 hos
Kungl. Maj:t framhåller behovet av att branschforskningsinstitut
inom områdena finmekanik och träteknik inrättas i
anslutning till IUC i Skellefteå”;
5. vid punkten 17 (Styrelsen för teknisk utveckling) beträffande
återvinning av avfallsprodukter av herrar Regnéll (m) och Clarkson (m),
som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
”Såsom framgår av” och slutar med ”motionen 1972:754” bort utbytas
mot ett stycke av följande lydelse:
”Utskottet vill framhålla att motionärernas syfte att åstadkomma nya
metoder för avfallshantering är synnerligen angeläget. Det projekt som
motionärerna föreslår att STU skall stödja framstår som ett betydelsefullt
inslag i den forsknings- och utvecklingsverksamhet på miljövård steknikens
område för vilken en icke ringa del av STU:s resurser bör tas i
anspråk. Av det till STU anvisade anslaget till teknisk forskning och
utveckling bör, som motionärerna föreslår, 8 milj. kr. användas för detta
projekt. Utskottet ansluter sig helt till motionärernas synpunkter på
avfalls- och återvinningsproblemen och tillstyrker alltså motionen
1972:754 i alla delar.”
dels att utskottet under 7 bort hemställa
”7. att riksdagen med bifall till motionen 1972:754 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i
fråga om åtgärder för återvinning av avfallsprodukter”;
6. vid punkten 23 (Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning)
av herrar Regnéll (m) och Clarkson (m), som anser att utskottets
yttrande och hemställan under denna punkt bort ha följande lydelse:
”Hn betydande del av förenade fabriksverkens investeringsprogram för
det kommande budgetåret avser tvätterirörelsen. I viss utsträckning är det
härvid fråga om att fullfölja redan fattade beslut. Mot att så sker har
utskottet ingen erinran. Tungt vägande skäl talar emellertid, såsom anförs
i motionen 1972:1348, för att nya statliga engagemang på detta område
bör undvikas. Under hänvisning härtill avstyrker utskottet förslaget att
staten skall förvärva det av Östergötlands läns landsting ägda tvätteriet i
Ödeshög. I konsekvens med detta ställningstagande föreslår utskottet —
som i övrigt godtar Kungl. Maj:ts förslag — att anslagsbeloppet minskas
med 3 milj. kr.
NU 1972:15
24
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1972:1348 till Byggnader och utrustning för
budgetåret 1972/73 under förenade fabriksverkens fond
anvisar ett investeringsanslag av 40 900 000 kr.”;
7. vid punkten 24 (Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.)
beträffande utbyggnaden av Rebnis kraftstation av herr Gustafsson i
Byske (c), som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 18 med ”Ett
av dessa” och slutar på s. 19 med ”i dess helhet” bort ha följande lydelse:
”Ett av dessa projekt, utbyggnaden av Rebnis kraftstation i Skellefte
älv, finns upptaget på motionärernas lista över projekt som bör få förtur.
Enligt de planer som redovisades för riksdagen hösten 1971 (prop.
1971:145 s. 50) skulle de anläggningsarbeten som avser detta projekt
igångsättas i början av år 1972 och bedrivas så att kraftstationen kunde
tas i drift hösten 1974. Arbetena har emellertid ännu inte inletts, trots
att den angivna tidpunkten härför har passerats. Inte minst från
sysselsättningssynpunkt är detta mycket olyckligt. Motionärernas förslag
att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära att förtur ges åt detta projekt
ter sig med hänsyn till vad nu sagts välmotiverat och tillstyrks av
utskottet.
Vad beträffar motionärernas (= utskottet) först år 1974.
Sammanfattningsvis anser sig utskottet kunna konstatera att motionärernas
önskemål beträffande särskilda utbyggnader — utom i vad gäller
Rebnis kraftstation — i huvudsak redan är tillgodosedda. Att vattenfallsverkets
framtidsplaner innefattar ianspråktagande av hittills outnyttjade
vattenkraftresurser i de reglerade älvarna är väl dokumenterat. Med
hänsyn till den fortlöpande planering som verket bedriver finns det enligt
utskottets mening inte skäl för riksdagen att som motionärerna föreslagit
begära en särskild utredning om ytterligare utbyggnader i reglerade
Norrlandsälvar.”
dels att utskottet under 4 bort hemställa
”4. att riksdagen
a) i anledning av motionen 1972:1364 i ifrågavarande del
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört beträffande utbyggnaden av Rebnis kraftstation,
b) avslår motionen 1972:1364 i övrigt”.
Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1247 S Stockholm