Näringsutskottets betänkande nr 14 år 1972

NU 1972:14

Nr 14

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om förbud i vissa
fall mot utländskt förvärv av svenska företag.

Ärendet

I motionen 1972:1323 av herrar Hugosson (s) och Göransson (s)
hemställs att riksdagen skall besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
att förslag till lagstiftning som gör det möjligt att förhindra utländskt
förvärv av svenskt företag som bedöms vara av vitalt intresse att behålla i
svensk ägo snarast föreläggs riksdagen.

Motionen

Näringslivets under 1960-talet alltmer ökade internationalisering,
vilken för Sveriges del inneburit såväl en växande utländsk företagssektor
som en expansion av svenska företag utomlands, har enligt motionärerna
i stort sett varit till fördel för Sveriges ekonomiska utveckling. En alltför
stor utländsk företagssektor sägs dock kunna medföra vissa problem.
Bl. a. skulle en fortsatt utjämnings- och jämlikhetspolitik och en
fördjupad företagsdemokrati kunna komma att försvåras.

Motionärerna anser att det finns anledning att ställa sig mera positiv
till utländska nyetableringar än till utländska uppköp av expanderande
svenska företag. I det förra fallet tillförs det svenska näringslivet
produktionsresurser och nytt kunnande, medan i det senare fallet svenska
expansionsresurser förs över i utländsk ägo.

Nuvarande lagstiftning gör det möjligt att kontrollera och faktiskt
pröva uppköp av svenska företag i stort sett endast beträffande banker,
gruvföretag och skogsföretag med vidsträckt fast egendom, framhåller
motionärerna. Den föreslagna förstärkningen av lagstiftningen på området
skulle inte vara förenlig med fullt svenskt medlemskap i EEC men
bedöms vara genomförbar då ett sådant medlemskap är uteslutet.

Tidigare riksdagsbehandling av liknande förslag

En motion med samma syfte som den nu föreliggande väcktes vid
1971 års riksdag. Näringsutskottet (NU 1971:43) uttalade förståelse för
motionärernas synpunkt att en okontrollerad expansion av främmande
företag i Sverige skulle kunna komma att medföra en rad ekonomiska
och politiska problem. Utskottet ansåg sig ha anledning att räkna med att
Kungl. Maj:t fortlöpande följde utvecklingen och i den mån internationella
åtaganden möjliggjorde det skulle vidta de åtgärder som kunde vara
befogade. Med denna motivering avstyrkte utskottet motionen, som

1 Riksdagen 1972. 17sami. Nr 14

NU 1972:14

2

avslogs av riksdagen. I en reservation till utskottets betänkande förordade
vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet att motionen
skulle bifallas.

Upplysningar i anslutning till motionen

1 näringsutskottets betänkande 1971:43 lämnas vissa uppgifter om
etableringsrestriktioner samt om utländsk företagsetablering i Sverige och
svensk etablering i utlandet. Till detta betänkande hänvisas för utförligare
uppgifter än som ges här. I betänkandet lämnas också en översikt över
metoder som i vissa andra länder — Canada, Storbritannien, Belgien och
Frankrike — utnyttjas för att kontrollera utländska investeringar.

Utländska företags etablering i Sverige sker vanligen genom att de
bildar dotterbolag eller genom att de helt eller delvis köper aktierna i
svenskägda aktiebolag. Enligt aktiebolagslagen får utlänningar inte vara
stiftare av aktiebolag eller utöva vissa funktioner såsom att vara
styrelseledamot, verkställande eller vice verkställande direktör, firmatecknare
och revisor. I flertalet fall kan dock kommerskollegium ge
dispens från dessa förbud.

Utländskt företags näringsverksamhet i Sverige genom filial regleras
genom lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att
idka näring här i riket. Verksamhet genom filial får drivas endast efter
särskilt tillstånd. Filialer skall registreras hos patent- och registreringsverket.
Från det generella kravet på näringstillstånd kan Kungl. Maj:t
medge undantag bl. a. om det är påkallat av hänsyn till överenskommelse
med främmande stat eller till det nordiska ekonomiska samarbetet.

Enligt lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva
fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag får utländska
medborgare eller utländska juridiska personer inte utan särskilt tillstånd
förvärva fast egendom, inmuta mineralfyndighet, förvärva eller bearbeta
inmutad fyndighet eller idka gruvdrift i Sverige. Lagens huvudsyfte är att
hindra att svenska naturtillgångar okontrollerat övergår i utländsk ägo.
Om svenskt aktiebolag med namnaktier har genom s. k. utlänningsklausul
i bolagsordningen på visst sätt inskränkt möjligheten för utlänningar och
för rättssubjekt där det kan finnas utländskt inflytande att förvärva
aktier i bolaget, får bolaget förvärva fast egendom eller gruva utan krav
på tillstånd enligt inskränkningslagen.

Under perioden efter 1945 är enligt föreliggande uppgifter antalet fall
då svenska företag förvärvat företag utomlands större än antalet fall då
utländska företag övertagit svenska företag. Företag i Sverige som ägs
eller kontrolleras av utländska intressen torde f. n. sysselsätta omkring
70 000 personer, medan svenska företag utomlands sysselsätter cirka
200 000 personer. Antalet registrerade filialer till utländska företag är
f. n. 29.

Koncentrationsutredningen (Fi 1962:37; ordförande: professor Guy
Arvidsson) skall enligt tilläggsdirektiv, som utfärdats 1971, göra en

NU 1972:14

3

undersökning av konsekvenserna för svensk ekonomi och ekonomisk
politik av de internationella företagens växande betydelse. Avsikten är att
undersökningen skall ge en översikt över olika typer av internationella
företag och deras andelar av produktion och marknader på olika
områden, i första hand i Sverige, samt omfatta en analys av orsakerna till
de internationella företagens framväxt och belysa den roll som bl. a.
stordriftsfördelar, produktsammansättning och monopolsträvanden kan
spela därvidlag. Den centrala problemställningen för utredningen anges
vara vilka effekter utvecklingen mot allt flera och större internationella
företag har och kan komma att få på den svenska ekonomin. Analysen
härav bör omfatta frågan om vilken inverkan denna utveckling kan få på
möjligheterna att uppnå nationella ekonomisk-politiska och näringspolitiska
mål i fråga om bl. a. ekonomisk stabilitet och tillväxt samt inkomstoch
förmögenhetsfördelning.

Utskottet

Med hänvisning till vad utskottet förra året (NU 1971:43) anförde i
anledning av en motion med i huvudsak samma motivering och yrkande
som den nu föreliggande motionen avstyrker utskottet denna. Utskottet
hemställer alltså

att riksdagen avslår motionen 1972:1323.

Stockholm den 7 mars 1972
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s),
Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Ericsson i
Åtvidaberg (fp), Blomkvist (s), Sjönell (c), Wååg (s) och Clarkson (m).

Göteborgs Offsettrycken AB 72 1196 S