Inrikesutskottets betänkande nr 4 år 1972
InU 1972: 4
Nr 4
Betänkande i anledning av vissa i prop. 1972:1 bil. 2 behandlade för
flera huvudtitlar gemensamma frågor.
I prop. 1972: 1 bil. 2 behandlas vissa för flera huvudtitlar gemensamma
frågor.
Punkterna 1—8 i bilagan har remitterats till inrikesutskottet och
punkterna 9—10 till finansutskottet.
I punkterna 1—5 samt 8 delges riksdagen vad föredraganden anfört
i följande frågor:
1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.
2. Lönegradsplacering för vissa tjänster m. m.
3. Handläggningsordning vid lönegradsplacering av tjänster i samband
med organisationsförändringar
4. Reglering av vissa arvoden
5. Kostnader för vissa personalvårdande åtgärder
8. Anställningsformen i statstjänst, m. m.
Utskottet
Utskottet har inte funnit anledning till något uttalande i förevarande
frågor och får därför hemställa
att riksdagen lägger till handlingarna punkterna 1—5 samt 8
i bilaga 2 till prop. 1972: 1.
6. Psykologiska undersökningar inom statsförvaltningen m. m.
Användningen av psykologiska undersökningsmetoder vid personurval
inom statsförvaltningen har behandlats tidigare i riksdagen, bl. a.
vid 1965 och 1967 års riksdagar (mot. 1965:1: 341 och II: 411, ABU
1965: 46, rskr 1965: 417 resp. mot. 1967:1: 120 och II: 158, ABU 1967:
35, rskr 1967: 299).
I propositionen behandlas frågan om psykologiska undersökningar
inom statsförvaltningen på grundval av ett av testutredningen framlagt
betänkande med bihang (SOU 1971:47 och 48).
Enligt utredningen har psykologiska urvalsmetoder använts inom
statsförvaltningen sedan slutet av 1920-talet. Verksamhetens omfattning
har varit tämligen konstant under senare delen av 1960-talet då årli
1
Riksdagen 1972. 18 sami. Nr 4
InU 1972:4
2
gen 3 000—3 650 personer har testats. Utredningen utgår från att urvalsmetoder
av detta slag framdeles kommer att användas i personaladministrationen
i nya sammanhang och beträffande ett ökat antal kategorier
anställda.
Handlingar som upprättats vid psykologisk undersökning är sekretessbelagda
enligt 14 § lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar (1937: 249, jfr prop. 1968: 126, KU 1968: 23, rskr
1968: 343).
Utskottet
Utskottet kan i allt väsentligt biträda de synpunkter och förslag som
testutredningen och föredragande statsrådet har lågt fram rörande psykologiska
urvalsmetoder i samband med anställning och befordran
inom statsförvaltningen. Utskottet vill sålunda framhålla att endast sådana
den enskilde berörande förhållanden får undersökas som har ett
klart samband med beslut i en urvalssituation samt att resultatet av psykologiska
undersökningar får utgöra endast en del av underlaget för
sådant beslut, dvs. vara enbart ett komplement till mera konventionella
urvalsmetoder. Utskottet vill vidare, liksom sker i propositionen, kraftigt
understryka att förfaranden av det slag det nu gäller måste utföras
med största grannlagenhet och hänsyn till individens personliga integritet.
Med angivna synsätt finner utskottet det tillfredsställande att en särskild
nämnd föreslås inrättad för rådgivning till i första hand statliga
myndigheter i frågor rörande psykologiska undersökningar. I nämnden
skall ingå förutom fackexperter även företrädare för samhället. Enligt
utskottets bedömning kan en sådan nämnd komma att främja den noggranna
prövning av myndigheternas behov av psykologiska undersökningar
som förutsatts av utredningen.
Utskottet biträder sålunda förslaget att en fristående nämnd för psykologiska
undersökningar inrättas. Nämndens verksamhet avses pågå
under en försökstid av tre år. Under denna tid gjorda erfarenheter förutsätts
ligga till grund för senare beslut om den fortsatta verksamheten.
Utskottet anser att detta kan vara en lämplig ordning.
Vad i övrigt anförts om nämndens administrativa anknytning till statens
personalnämnd, verksamhetens finansiering m. m. föranleder ingen
erinran från utskottets sida. Frågor rörande medelsanvisningen för
nämndens verksamhet kommer utskottet att behandla i betänkandet
InU 1972: 5.
Utskottet hemställer
att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om psykologiska
undersökningar inom statsförvaltningen.
InU 1972:4
3
7. Bemyndigande för Kungl. Maj:t att inrätta vissa tjänster i samband
med omlokalisering
Enligt gällande ordning för inrättande av statliga tjänster måste i regel
riksdagens medgivande inhämtas för att Kungl. Maj:t skall kunna
inrätta ordinarie eller extra ordinarie tjänst i lägst lönegrad C 1.
I föregående års riksdagsbeslut angående omlokalisering av viss statlig
verksamhet har förutskickats att anställda vid omlokaliseringsmyndigheterna
som så önskar skall bistås med kraftfulla arbetsförmedlande
insatser för att bereda dem fortsatt arbete i Storstockholmsområdet.
Vid omplacering till annan statlig myndighet eller institution av anställd
som anfört vägande skäl mot flyttning skall eftersträvas att han
placeras på tjänst med samma anställningsform som den tjänst han
lämnar. Om endast tjänst med annan anställningsform finns tillgänglig
hos den myndighet eller institution där omplacering är aktuell, avses den
anställde få en personlig tjänst med bibehållen anställningsform. Det
förutsätts att tjänst i motsvarande lönegrad hos den mottagande myndigheten
eller institutionen hålls vakant så länge den personliga tjänsten
uppehålls.
Som framgått av vad som anförts inledningsvis krävs riksdagens medgivande
om personlig ordinarie eller extra ordinarie tjänst på löneplan
C skulle behöva inrättas. I propositionen föreslås att Kungl. Majit inhämtar
riksdagens bemyndigande att i nu avsedda fall inrätta personliga
ordinarie eller extra ordinarie tjänster på löneplan C.
Utskottet
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot propositionens
förslag utan hemställer
att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att i enlighet med vad i
propositionen förordats inrätta ordinarie eller extra ordinarie
tjänster på löneplan C i samband med omlokalisering.
Stockholm den 22 februari 1972
På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
östersund (s), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren (m), fru Hörnlund
(s), herrar Rimås (fp), Johansson i Simrishamn (s), Stridsman (c),
fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Mattsson i Skee (c), Gustafsson
i Säffle (c) och Hallgren (vpk).
MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720058
ämsåm