Utbildningsutskottets betänkanden nr 5—9 år 1971

UbU 1971

5—9

Nr 5

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående musikutbildning m. m. jämte motioner.

Propositionen

Sedan Kungl. Majit i propositionen 1971: 1 (bilaga 10, punkt B 58)
beräknat medel för nedannämnda ändamål, har Kungl. Majit i propositionen
1971: 31 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 26 februari 1971 föreslagit riksdagen
att

1. bemyndiga Kungl. Majit att inrätta en tjänst som rektor i lönegrad
Up 27 vid musikhögskolan i Stockholm,

2. för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa

a. till Musikhögskolorna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag av
10 769 000 kr.,

b. till Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag
av 314 000 kr.,

c. till Musikaliska akademien ett förslagsanslag av 1 332 000 kr.

Som ett led i den pågående reformverksamheten på den högre musikutbildningens
område föreslås i propositionen vissa åtgärder beträffande
musiklärarutbildningen. Bl. a. förordas att utbildning av lärare i musik
och annat ämne skall anordnas i Göteborg i huvudsaklig överensstämmelse
med förslag av organisationskommittén för högre musikutbildning
(OMUS) och lärarutbildningskommittén (LUK).

I propositionen behandlas vidare vissa av organisationskommittén
planerade eller vidtagna åtgärder beträffande bl. a. kyrkomusikerutbildningen.

De förändringar av den högre musikutbildningens yttre organisation
som föreslås genomförda nästa budgetår följer de av statsmakterna förra
året beslutade riktlinjerna. Häri ingår bl.a. att Musikaliska akademiens
styrelse skall upphöra att vara högsta ledningsorgan för musikhögskolan
i Stockholm och att statliga musikhögskolor skall inrättas i Göteborg
och Malmö genom att staten övertar ansvaret för den utbildningsverksamhet
som nu bedrivs vid musikkonservatorierna i dessa kommuner.

Musikaliska akademien kommer efter förändringen att ha till huvuduppgift
att bedriva allmän musikfrämjande verksamhet och att leda
akademiens bibliotek.

1 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 5—9

UbU 1971: 5

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 1247 av fru Ryding m. fl. (vpk) vari hemställts
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 31 måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad som anförts
i motionen,

dels motionen 1971: 1248 av herr Stålhammar (fp) och fm Söder (c)
vari hemställts att riksdagen beslutar att uppdra åt Kungl. Maj:t att
inrätta tjänst som studierektor vid musikhögskolorna i Göteborg och
Malmö,

dels motionen 1971: 1249 av herr Ångström m. fl. (fp, s, c, m) vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa
om förslag till förläggning av provisorisk musiklärarutbildning i Umeå
fr.o.m. budgetåret 1972/73.

Utskottet

Våren 1970 tog statsmakterna ställning till vissa allmänna riktlinjer
för den framtida musikutbildningen (prop. 1970:25, SU 1970: 108,
rskr. 1970: 274). Besluten innebar bl. a. att en reform av den högre
musikutbildningen skulle genomföras successivt med början budgetåret
1971/72. Planeringsarbetet för denna reform bedrivs i huvudsak inom
en särskild av chefen för utbildningsdepartementet tillsatt organisationskommitté
(OMUS), vilken också svarat för anslagsframställningen
för den högre musikutbildningen för budgetåret 1971/72.

Som framgår av direktiven för denna kommitté är förberedelsearbetet
för en reform av den högre musikutbildningen mycket omfattande.
Kommittén har därför inte haft möjlighet bedriva detta arbete i den
snabba takt som förutsattes i propositionen 1970: 25. I en preliminär
tidsplan har kommittén redovisat sin syn på det fortsatta reformarbetet.
Enligt planen räknar kommittén med att lägga fram förslag som möjliggör
reform av kyrkomusikerutbildningen budgetåret 1972/73 och av
musikpedagog-, musiker- och ensembleledarutbildningen budgetåret
1973/74. Den slutliga utformningen av musiklärarutbildningen torde
enligt kommittén komma att dröja till budgetåret 1974/75. Återstående
arbetsuppgifter, vari ingår specialutbildning i komposition och dirigering,
olika former av påbyggnadsutbildning m. m., avser kommittén att
ta upp när dessa lämpligen kan passas in i arbetet med de nyss nämnda
reformförslagen. Kommittén räknar med att under arbetets gång föreslå
provisoriska åtgärder i avvaktan på mer definitiva förändringar av
utbildningen.

Som ett led i den pågående reformverksamheten föreslås i propositionen
att utbildning för lärare i musik och annat ämne skall anordnas
i provisorisk form med början nästa läsår i Göteborg. Den nuvarande

UbU 1971: 5

musiklärarutbildningen är en ettämnesutbildning som i sin helhet är
förlagd till musikhögskolan samt till de nuvarande musikkonservatoriema
i Göteborg och Malmö. Den framtida musiklärarutbildningen
skall enligt de år 1970 fastställda riktlinjerna omfatta såväl utbildning
av lärare i musik och annat ämne (tvåämnesmusiklärare) som utbildning
av lärare med musik som enda ämne (ettämnesmusiklärare). Planeringsarbetet
i fråga om musiklärarutbildningen bedrivs i samråd mellan
OMUS och den år 1968 tillsatta lärarutbildningskommittén (LUK).
Sistnämnda kommitté fick samtidigt med att OMUS tillkallades Kungl.
Maj:ts uppdrag att utreda och avge förslag om dels ämneskombinationer
för tjänst som lärare i musik och annat ämne samt anordnandet
av utbildningslinjer för sådana lärare, dels den praktisk-pedagogiska utbildningen
för såväl lärare i enbart musik som för lärare i musik och
annat ämne.

Den provisoriska utbildningen bör enligt propositionen ingå i en tvåämneslärarutbildning
anordnad i huvudsak enligt de förslag som lagts
fram av LUK. Utbildningen bör således avse ämneskombinationerna
musik-svenska, musik-engelska, musik-matematik och musik-historia
med möjlighet för dispens i fråga om andra kombinationer. Vad avser
ämnesutbildningen i musik föreslås i propositionen att denna skall omfatta
kompetenskurs i musik motsvarande studiekurs om 60 poäng vid
filosofisk fakultet och därutöver i förekommande fall påbyggnadskurs
motsvarande 20 poäng. Enligt vad utskottet inhämtat skall utbildningen
av tvåämnesmusiklärare omfatta studiekurser motsvarande sammanlagt
120 poäng vid filosofisk fakultet i två ämnen enligt vad som redovisats
i det föregående men med möjlighet att utöka antalet ämnen
till tre och medföra behörighet till lärartjänst i såväl gymnasieskola som
på grundskolans högstadium. Den provisoriska musiklärarutbildningen
förutsätter bl. a. att vissa befintliga utbildningslinjer vid filosofisk fakultet
kompletteras med musik 60 poäng i andra avdelningen samt att
en ny utbildningslinje med musik 60 poäng i första avdelningen inrättas.

I motionen 1971: 1247 uttalas att förslaget om utbildning av tvåämnesmusiklärare
bör närmare utredas, innan denna utbildning fastlägges.
Genom att enligt förslaget de framtida musiklärarna förutsättes
komma att undervisa i — utöver musik — ytterligare ett ämne anser
motionärerna att detta medför negativa verkningar för musikundervisningen
i skolorna. Musikämnet kräver nämligen sådan specialisering
och fördjupning att det svårligen kan kombineras med annat ämne.
I studieplanen för musiklärarutbildningen bör dock enligt motionärerna
ingå moment av ämnena samhällskunskap, sociologi och konsthistoria.
Större vikt måste också läggas på den instrumentala skickligheten hos
lärarna.

Utskottet får framhålla att den föreslagna utbildningen av tvåämnesmusiklärare
fram till dess musiklärarutbildningen får sin slutliga form

1* Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 5—9

UbU 1971: 5

skall vara av provisorisk karaktär. Organisationskommittén förutsättes
under försökstiden svara för utbildningen, varigenom kommittén får
möjligheter att noggrant följa och påverka densamma. Enligt den i
det föregående redovisade tidsplanen torde den slutliga utformningen
av musiklärarutbildningen komma att dröja till budgetåret 1974/75.
Utskottet vill även erinra om att den hittillsvarande utbildningen av
lärare med musik som enda ämne kommer att bibehållas enligt de år
1970 fastställda riktlinjerna för den framtida musikutbildningen. För
nästkommande budgetår kommer för denna utbildnings del endast vissa
smärre förändringar att ske inom oförändrad kostnadsram. Slutligen
får utskottet hänvisa till att vissa sociologiska moment och inslag av
samhällelig orientering nu ingår i de blivande lärarnas utbildning vid
lärarhögskola. Utskottet förutsätter att motsvarande kommer att gälla
för den del av de blivande musiklärarnas utbildning som skall förläggas
till lärarhögskola.

Med åberopande av vad utskottet sålunda anfört avstyrker utskottet
motionen 1971: 1247 och tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.

Med hänvisning till det stora utbildningsbehovet inom musikområdet
i Norrland — inte minst av musiklärare för skolan — föreslås i motionen
1971: 1249 att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om
förslag om provisorisk musiklärarutbildning i Umeå från och med budgetåret
1972/73.

Enligt propositionen bör försöksverksamhet avseende utbildning av
tvåämnesmusiklärare läsåret 1971/72 anordnas endast på en ort. OMUS
har emellertid förutsatt att sådan utbildning läsåret 1972/73 skall komma
till stånd på ytterligare en ort. Utskottet anser att vissa erfarenheter
av den provisoriska utbildningen först bör vinnas, innan ställning tas
till den fortsatta utbyggnaden. Utskottet förutsätter att man under den
vidare planeringen av den högre musikutbildningen även överväger
möjligheterna att förlägga sådan utbildning till Norrland. Med hänsyn
härtill anser utskottet att motionen 1971: 1249 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Enligt 1970 års beslut av statsmakterna skall vissa yttre organisatoriska
förändringar av den högre musikutbildningen genomföras från
och med budgetåret 1971/72. I propositionen föreslås med hänvisning
till de förra året fattade principbesluten att Musikaliska akademiens styrelse
skall upphöra att vara högsta ledningsorgan för musikhögskolan
i Stockholm samt att statliga musikhögskolor skall inrättas i Göteborg
och Malmö genom att staten övertar ansvaret för den utbildningsverksamhet
som nu bedrivs vid musikkonservatorierna i dessa kommuner.
Vid de nya musikhögskolorna föreslås bli inrättade statliga tjänster för
rektor, lärare och övrig personal i huvudsak enligt det förslag som
lagts fram av organisationskommittén. Vid musikhögskolan i Stockholm
föreslås inte någon annan personalförändring än att tjänsten som

UbU 1971: 5

direktör i Up 27 vid Musikaliska akademien med musikhögskolan dräs
in och att en tjänst som rektor i samma lönegrad inrättas.

I motionen 1971: 1248 hemställs att riksdagen beslutar uppdra åt
Kungl. Maj:t att inrätta tjänst som studierektor vid envar av musikhögskolorna
i Göteborg och Malmö. Motionärerna anser i likhet med
organisationskommittén att dessa tjänster är nödvändiga för att ernå
en effektiv uppbyggnad av verksamheten vid musikhögskolorna, vilken
befinner sig i ett expansivt utvecklingsskede, och framhåller att motsvarande
tjänst redan finns inrättad vid musikhögskolan i Stockholm.
I motionen anförs vidare att studierektors vid musikhögskola arbetsuppgifter
delvis sammanfaller med motsvarande befattningshavares inom
annan postgymnasial utbildning. Förutom att allmänt biträda rektorn
skall studierektor sålunda ansvara för elevvårdande verksamhet och
organisatoriska uppgifter samt ha viss egen undervisning. Eftersom elevernas
studiegång vid musikhögskola till största delen är individuellt
upplagd och undervisningen endast till en mindre del sker i grupp eller
i föreläsnings- och seminarieform, framhåller motionärerna att det är
särskilt angeläget att skolans ledning är väl orienterad om den enskilde
elevens studiesituation. Eleverna behöver därför till sin hjälp ha en befattningshavare
med överblick över hela utbildningsfältet, vilken kan ge
individuell studierådgivning.

Organisationskommitténs ställningstagande liksom vad som anförts
i motionen har övertygat utskottet om att tjänster som studierektor är
motiverade vid musikhögskolorna i all synnerhet med hänsyn till de
successiva reformer av den högre musikutbildningen som statsmakterna
förutsatt. Utskottet räknar därför med att förslag om sådana tjänster vid
musikhögskolorna i Göteborg och Malmö kommer att föreläggas riksdagen.
Utskottet är alltså inte berett att för nästa budgetår föreslå den
anslagsuppräkning som är erforderlig för genomförandet av motionsförslaget.
Yrkandet i motionen 1971: 1248 torde därför avstyrkas.

Utöver vad som framgått av det föregående har utskottet inte funnit
anledning till särskilda uttalanden med anledning av vad som anförts
och föreslagits i propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1971: 1248 om inrättande av tjänster som studierektor
vid musikhögskolorna i Göteborg och Malmö,

2. bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst som rektor i lönegrad
Up 27 vid musikhögskolan i Stockholm,

3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 1248 såvitt nu är i fråga till Musikhögskolorna: Utbildningskostnader
för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 10 769 000 kr.,

4. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen

UbU 1971: 5

1971: 1248 såvitt nu är i fråga till Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 314 000 kr.,

5. till Musikaliska akademien för budgetåret 1971/72 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 332 000 kr.,

6. avslår motionen 1971: 1247,

7. avslår motionen 1971: 1249.

Stockholm den 15 april 1971
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s), Jönsson
i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c),
fru Gradin (s), fru Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad (c), Berndtson
i Linköping (vpk), Stålhammar (fp), Strindberg (m), fru Laag (s) och
fröken Andersson i Stockholm (c).