Näringsutskottets betänkande nr 48 år 1971

NU 1971:48

Nr 48

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om ombildande
av förenade fabriksverken till ett aktiebolag.

Ärendet

I motionen 1971: 1068 av herrar Ericsson i Åtvidaberg (fp) och Carlström
(fp) hemställs att förenade fabriksverken skall ombildas till aktiebolag.

Nuvarande organisation m. m.

Förenade fabriksverken är ett affärsdrivande verk som har till uppgift
att tillverka, försälja och underhålla krigsmateriel, tillverka och
försälja civila verkstadsprodukter samt bedriva tvätterirörelse och försäljning
av överskottsmateriel från statliga myndigheter m. m. Fabriksverken
förvaltar under fabriksverkens fond redovisade fabriker, verkstäder
och tvätterier samt andra under fabriksverkens fond upptagna
kapitaltillgångar. Hit hör aktier och andra ägarandelar i vissa bolag,
bl. a. Telub AB. Fabriksverken uppför anläggningar och byggnader
som erfordras för verket, uppbär och redovisar verkets inkomster samt
bestrider verkets utgifter med inkomsterna och andra medel som står
till dess förfogande. Förutom huvudkontor och överskottsförsäljning
omfattar organisationen åtta ny tillverkande fabriker, som producerar
bl. a. vapen, ammunition, kylkompressorer, pyroteknisk materiel, uniformer
och sjukhuspersedlar, två centralverkstäder med filialer, vilkas
verksamhet omfattar reparation och översyn av försvarsmateriel, samt
femton tvätterier, vilkas största kunder är landstingsägda sjukhus och försvaret.
Verket fick sin nuvarande organisation efter beslut av riksdagen
1965 (prop. 1965:119, SU 1965:163, rskr 1965:398; instruktion SFS
1965: 840, ändrad 1969: 411, 1969: 762).

Fabriksverken skall enligt gällande bestämmelser till statsverket inleverera
dels ränta på det i fabriksverkens fond investerade nettokapitalet,
dels avskrivningsmedel. Den totala fakturerade omsättningen uppgick
budgetåret 1970/71 till 558 milj. kr.

Affärsverksutredningen

Affärsverksutredningen framlade 1968 i betänkandet »Affärsverken.
Ekonomi, konkurrens och effektivitet. Del 1» (SOU 1968:45) ett förslag
till riktlinjer för affärsverkens ekonomiska målsättning och hand -

NU 1971: 48

lande, vilket syftade till att likställa de ekonomiska utgångspunkterna
i affärsverken med dem som gäller för enskilda företag. Utredningen
konstaterade att vissa affärsverk på senare tid kommit att i högre grad
än tidigare konkurrera med enskilda företag. För att konkurrensinslaget,
som väntades bli ännu starkare i framtiden, skulle medföra önskvärd
effektivitetsstimulans krävdes enligt utredningen att affärsverken
skulle få konkurrera med enskilda företag på så lika villkor som möjligt
samt att deras redovisning och finansiering utformades med tanke på
att möjliggöra en meningsfylld effektivitetsjämförelse mellan affärsverken
och deras konkurrenter. En utgångspunkt för utredningens förslag
var att det skulle rymmas inom den konstitutionella formen för affärsverken.
Utredningen sade sig emellertid rent allmänt vilja tillkännage
den uppfattningen att det föreligger anledning överväga en övergång
från verksform till aktiebolagsform för de affärsverk som från marknadssynpunkt
är lämpade att arbeta i bolagsform.

Motionen

Motionärerna anser det vara en viktig uppgift att åstadkomma konkurrenslikhet
mellan statliga företag å ena sidan samt enskilda och
kooperativa företag å den andra. Det saknas enligt deras uppfattning
inte fog för påståenden om att statliga företag har vissa konkurrensfördelar.
Särskilt antas detta gälla de affärsverk som bedriver sin verksamhet
i konkurrens med enskilda företag. Motionärerna refererar ett uttalande
av affärsverksutredningen om att det finns anledning att överväga
en övergång till bolagsform för sådana affärsverk. De erinrar om
den granskning av förenade fabriksverken som riksrevisionsverket nyligen
genomfört och anför att de brister i redovisningssystem, organisation,
struktur, marknadsföring och särskilt tillgångsvärdering som härvid
uppmärksammats gör det ytterligare angeläget att förenade fabriksverken
snarast ombildas till aktiebolag och underkastas aktiebolagslagens
bestämmelser.

Tidigare behandling av frågan

I motioner vid 1970 års riksdag hemställdes om en utredning med
syfte att föreslå ombildande till aktiebolag av i första hand förenade
fabriksverken och domänverket (SU 1970: 163). Förenade fabriksverken
framhöll i ett remissyttrande att det samtidigt som den civila delen av
verkets utvecklings- och tillverkningsprogram successivt vuxit hade
blivit möjligt att i olika hänseenden modifiera driftsformen inom verksformens
ram men att det dock kvarstod besvärande hinder för ett affärsmässigt
handlande och för att fabriksverken på helt lika villkor skulle
kunna konkurrera med motsvarande enskilda företag. Verket ansåg
att frågan om ändring till aktiebolag sett på längre sikt måste tas upp

NU 1971:48

till prövning i ett större sammanhang. Statsföretag AB, som också yttrade
sig över motionerna, hävdade å andra sidan att den formella företagsformen
knappast kunde vara avgörande för de statliga företagens
möjligheter att arbeta under samma förutsättningar som det icke-statliga
näringslivets storföretag. Statsutskottet påpekade att affärsverksutredningen
i sitt betänkande hösten 1968 bl. a. uttalat att det fanns anledning
överväga en övergång till aktiebolagsform för de affärsverk som
från marknadssynpunkt är lämpade att arbeta i den formen. Utskottet
ansåg att det inte behövde råda någon tvekan om att frågan om lämpligaste
driftform för bl. a. förenade fabriksverken skulle noga penetreras
vid de fortsatta övervägandena inom Kungl. Maj:ts kansli. Att
göra det slutliga ställningstagandet beroende av resultatet av ytterligare
särskild utredning syntes inte böra eftersträvas, varför utskottet avstyrkte
motionerna. I en reservation anslöt sig folkpartiets och moderata
samlingspartiets företrädare till majoritetens resonemang; de föreslog
emellertid att riksdagen skulle ge Kungl. Maj:t till känna som sin
mening att övervägande skäl talade för att ombilda förenade fabriksverken
till aktiebolag. Riksdagen följde utskottet.

Riksrevisionsverkets granskning av förenade fabriksverken

Riksrevisionsverket (RRV) har som ett led i förvaltningsrevisionen
av förenade fabriksverken genomfört en översiktlig analys av dess verksamhet,
redovisad i en revisionsrapport den 8 januari 1971. Efter att ha
belyst den ogynnsamma resultatutvecklingen vid olika enheter under
senare år och därav följande lönsamhetsproblem rekommenderar RRV
en precisering av målen för fabriksverken, en anpassning av marknadsfunktionen
till de krav en satsning på civila produkter ställer, en målinriktning
av produktutvecklingen, en förbättring av det ekonomiska
styrsystemet och genomgripande rationaliseringsåtgärder. I yttrande
över revisionsrapporten den 10 mars 1971 understryker fabriksverkens
styrelse verkets begränsade handlingsfrihet, sammanhängande med att
verket är underkastat samma förvaltningsrättsliga föreskrifter som andra
ämbetsverk. Denna begränsade handlingsfrihet innebär, anförs i yttrandet,
att verksamheten ej kan bedrivas på ett från alla synpunkter
rationellt sätt. I yttrandet påpekas att för fabriksverkens anställda gäller
villkor, bl. a. lägre pensionsålder för den kollektivanställda personalen,
som innebär avsevärt högre lönebikostnader i jämförelse med
den konkurrerande privata industrin. Avslutningsvis anförs att fabriksverkens
utveckling under 1960-talet och den nuvarande situationen belyser
nackdelarna för verket att såsom ett konkurrerande industriföretag
arbeta under företagsformen affärsdrivande verk. Frågan om en
ändring eller modifiering av företagsformen bör enligt verkets uppfattning
tagas upp snarast.

NU 1971: 48

I en andra rapport, den 30 augusti 1971, har RRV granskat den interna
kontrollen vid fabriksverken i vad avser främst frågor som sammanhänger
med bolagsförvärv m. m. RRV anför bl. a.:

Enligt RRV mening är det ur allmänna synpunkter viktigt att den
offentliga verksamhet som bedrivs av affärsverk och andra myndigheter
kan väl kontrolleras av statsmakterna och att den i görligaste
mån är öppen för allmänhetens insyn. Därest affärsmässig verksamhet
i särskilda fall är av sådan natur att den inte lämpligen kan bedrivas i
affärsverksformen och om det heller inte är av allmänt intresse att utöva
den därmed förenade kontrollen, bör övervägas att överföra den i
aktiebolagsform.

Det finns emellertid då anledning understryka att ett sådant överförande
till bolagsform inte minskar kravet på en noggrann precisering
av målsättningen för verksamheten. Detta bör komma till uttryck i bolagsordningen
på ett sådant sätt att denna avspeglar regeringens och
riksdagens syften med verksamheten. Även det skälet att statlig verksamhet
inte bedrives i enbart vinstsyfte gör att det enligt RRV mening
finns anledning att ställa större krav på en precisering av målsättningen
i bolagsordningen för ett statligt bolag.

RRV gör också vissa kommentarer beträffande de statliga affärsverkens
organisationsform:

Det förhåller sig utan tvivel så att de villkor under vilka en statlig
myndighet har att arbeta i vissa hänseenden ställer strängare krav än
vad som gäller i enskild verksamhet. Tvånget att arbeta i offentlighetens
ljus kan ibland vara en nackdel ur affärssynpunkt. Den statliga
budgetprocessen är förhållandevis långsam. Bundenheten till det statliga
lönesystemet kan också innebära svårigheter att rekrytera t. ex. kvalificerad
personal på nyckelposter.

Å andra sidan vill RRV framhålla att det inte finns anledning att
överdriva svårigheter av denna art. Den statliga affärsverksformen erbjuder
också betydande fördelar. Ekonomi och likviditet är förhållandevis
säkra, förräntningskravet lågt.

I de fall då riksdagens medverkan erfordras, t. ex. för investeringsbeslut,
kan beslutsprocessen utgöra hinder för att fatta snabba beslut.
Inte heller enskilda företag har emellertid alltid medel omedelbart disponibla
för att tillfredsställa ett snabbt uppkommande behov som kräver
investeringar. Finansieringsproblemen kan utgöra minst lika stora hinder
i det enskilda företagandet.

Uttalande av förenade fabriksverkens styrelse 1971

I sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 anför förenade
fabriksverkens styrelse följande:

FFV nuvarande verksamhetsform som affärsdrivande verk har uppenbara
nackdelar i jämförelse med t ex bolagsformen. Nuvarande regler
ger ej samma möjlighet till resultatutjämning inom koncernen, finansiering
av dotterbolag etc, som andra företagsformer ger. En förändring
härvidlag ter sig nödvändig med tanke på FFV målsättning att täcka

NU 1971:48

in nya marknadsområden med bl a satsning på civila produkter. Nuvarande
verksamhetsform ger heller inte FFV samma möjligheter ifråga
om redovisningsregler, revisionsförhållanden och möjlighet till rimlig
kommersiell sekretess.

Dessutom ger gällande regler ej möjlighet till en eljest normal självfinansiering
av verksamheten, dvs möjlighet att använda en önskvärd
del av avskrivnings- och vinstmedel i rörelsen.

Den komplicerade och långsamt verkande modellen för beslutsfattande
i finansierings-, organisations- och personalfrågor på de nivåer där
FFV, enligt nu gällande regler, ej kan fatta egna interna beslut minskar
avsevärt verkets möjlighet att bedriva en lönsam verksamhet.

FFV räknar för sin del med att de problem som uppstår vid övergång
till annan företagsform är möjliga att lösa i samråd med berörda parter.
Inom verket pågår för närvarande utredningar angående dessa förhållanden.
Förslag till åtgärder kommer att i särskild ordning underställas
Kungl. Maj:t. FFV finner det angeläget att en ny företagsform snarast
kan börja tillämpas.

Utskottet

I motionen föreslås att förenade fabriksverken skall ombildas från
affärsverk till aktiebolag, önskemål om en sådan reform har tidigare
framförts i motioner vid 1970 års riksdag, varvid även domänverket inbegreps.
Statsutskottet uttalade då att det inte behövde råda något tvivel
om att frågan om lämpligaste driftform för bl. a. förenade fabriksverken
noga penetrerades vid överväganden inom Kungl. Maj:ts kansli.

Under det år som gått har nytt material tillkommit, bl. a. genom den
granskning av fabriksverken som riksrevisionsverket genomfört. Fabriksverken
har i sin anslagsframställning för nästa budgetår anmält att
utredningar angående annan företagsform pågår och att förslag till åtgärder
kommer att i särskild ordning underställas Kungl. Maj:t. Enligt
vad utskottet erfarit har arbetet med saken fortgått under innevarande
höst. Då frågan om lämplig organisationsform för fabriksverkens verksamhet
sålunda är under prövning och förslag i ämnet bör kunna föreligga
i en nära framtid synes riksdagen inte ha anledning att nu göra
något uttalande. Med hänsyn härtill hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1971:1068.

Stockholm den 30 november 1971

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson
i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Andersson i Storfors (s), Gustafsson
i Byske (c), Rask (s), Wååg (s), Jonsson i Husum (s), Gustafsson
i Säffle (c), Rydén (fp), Hovhammar (m), fru Hansson (s) och herr
Clarkson (m).