Näringsutskottet? betänkande nr 46 år 1971

NU 1971:46

Nr 46

Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående de
statliga företagen.

Ärendet

I detta betänkande behandlas ett antal motioner vari framläggs förslag
rörande de statliga företagen med i huvudsak generell innebörd.
Dessa motioner är:

1971:103 av herr Helén m. fl. (fp), vari under hänvisning till motiveringen
i motionen 1971: 86 hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t skall anhålla att förslag framläggs till former
för vidgad insyn i de statliga bolagen,

1971: 439 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen skall

1) besluta att av Statsföretag AB:s till 478,5 miljoner kronor uppgående
innehav av aktier i LKAB aktier till ett nominellt belopp av
228 miljoner kronor skall erbjudas allmänheten i valör på 100 kronor
per aktie till en marknadsmässig emissionskurs, varvid särskilt tillses
att anställda i LKAB skall beredas tillfälle förvärva aktier, att köpare
av lägre antal aktier skall äga förtur vid överteckning och att en bred
spridning av aktieköpen bland allmänheten vinnes;

2) besluta att under budgetåret 1971/72 utbudet av aktier bestämmes
till nominellt 50 miljoner kronor; samt

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de förberedelser som emissionen
erfordrar, varvid särskilt bör beaktas vad i motionen anförts i
fråga om valordning för bolaget,

1971: 440 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall anhålla om en parlamentarisk
utredning rörande lämpliga former för försäljning av aktier i de i vinstsyfte
drivna statliga företagen, varvid särskilt beaktas att sådana former
för aktieförsäljning ordnas, som dels särskilt beaktar möjligheterna att
bereda de anställda i respektive statliga företag tillfälle att förvärva
aktier, dels garanterar en bred spridning av aktierna bland allmänheten
och som kan vara ägnade att främja det långsiktiga sparandet,

1971:1086 av herr Olsson i Kil m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära att försök inom statliga
aktiebolag med lika styrelserepresentation för de anställda och staten
såsom kapitalägaren snarast igångsätts,

1971:1089 av herr Pettersson i Kvänum m. fl. (c), vari hemställs

2 Riksdagen 1971. 17 sami. Nr 44—48

NU 1971: 46

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa om utredning
och förslag syftande till en utvidgning av systemet med representation
från riksdagen vid bolagsstämmor i statsföretag i enlighet med vad som
anförts i motionen,

1971:1097 av herr Wikström m. fl. (fp), vari hemställs, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära utredning
beträffande skillnaden i finansieringsförutsättningar för statliga, enskilda
och kooperativa företag och möjligheterna att minska dessa skillnader.

Yrkandet i motionen 1971: 103 avser också former för vidgad insyn
i de kommunala bolagen och stiftelseföretagen. I denna del har motionen
överlämnats till konstitutionsutskottet, som behandlat den i sitt
betänkande 1971: 41.

Motionen 1971: 1097 innehåller också ett yrkande som avser en
deklaration beträffande målen för de statliga företagens verksamhet. I
denna del behandlas motionen i näringsutskottets betänkande 1971:44.

Frågan om vidgad insyn i statliga företag

Motionerna 1971:86 och 1971:103

I motionen 1971: 86, som innehåller motiveringen till hemställan i
motionen 1971: 103, anförs (s. 18) att den flitiga användningen av bolagsformen
inom offentlig verksamhet måste uppmärksammas från närdemokratiska
utgångspunkter. Fördelarna måste vägas mot riskerna för
försvagad offentlig insyn och minskad medborgerlig kontroll. Motionärerna
säger sig inte utesluta att bolagsformen används i större utsträckning
än vad som är motiverat. Det är enligt deras mening viktigt att
samhällsbolagen så långt möjligt får en öppnare karaktär. Genom 1969
års riksdagsbeslut löstes, säger motionärerna, en del aktuella frågor beträffande
de statliga bolagens ställning, främst de som gälide kraven
på affärsmässig effektivitet. Man borde emellertid ha gått längre för
att också tillmötesgå önskemålen om en vidgad insyn för riksdagens
ledamöter och för allmänheten. Varje riksdagsledamot bör, anser motionärerna,
få möjlighet att besöka alla statliga företags bolagsstämmor
och därvid ställa frågor. Kraven på den öppna redovisningen bör ytterligare
skärpas. Det bör vidare undersökas i vad mån offentlighetsprincipen
inom den offentliga förvaltningen också kan göras tillämplig på
bolagen.

Motionen 1971:1089

I motionen 1971: 1089 uttalas att den möjlighet som öppnats för representanter
för riksdagen att deltaga i bolagsstämma i Statsföretag AB
bör kunna bli av stort värde för den medborgerliga insynen i den statliga
företagsamheten. Systemet bör enligt motionärernas mening utsträckas
i första hand till bolag som inte tillhör Statsföretag AB och

NU 1971: 46

inte heller är fiskala bolag där riksdagsledamöter deltar i revisionen.
Som exempel på företag som hemställan avser nämns Sveriges kreditbank,
Sveriges investeringsbank AB, Svenska penninglotteriet AB och
AB Tipstjänst.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

Motioner med samma syfte som motionen 1971: 1089 väcktes vid
1970 års riksdag. Bankoutskottet (uti. 1970: 12) tillstyrkte en utredning
rörande en utvidgning av systemet med representation för riksdagen
vid de statliga företagens bolagsstämmor. Riksdagen följde emellertid
en reservation vari yrkades avslag på motionerna. Reservanterna hänvisade
till de väsentligt ökade möjligheter till insyn som riksdagen
fått bl. a. genom de reformer som beslutats i samband med inrättandet
av Statsföretag AB och fann det omotiverat att i förhandenvarande läge
aktualisera frågan om ytterligare åtgärder i samma syfte. I reservationen
anfördes också att en ordning innebärande rätt för alla riksdagsledamöter
som så önskar att närvara vid bolagsstämmorna i statliga företag
skulle medföra praktiska svårigheter som inte skulle uppvägas av några
påtagliga fördelar.

Frågan om försök med lika representation för staten och de anställda
i statliga aktiebolagsstyrelser

Motionen 1971:1086

För flertalet aktieinnehavare får deras kapitalplacering betraktas som
en sparform med obetydligt risktagande, säger motionärerna, och det
ter sig då stötande att kapitalägarna har hela den centrala beslutanderätten.
Förstatligande har, anser de vidare, hittills inte lett till ökat inflytande
för löntagarna utan blott inneburit en maktöverflyttning till
den statliga byråkratin. Arbetsdemokrati måste, hävdar motionärerna,
innebära att de anställda får medbestämmanderätt också i de centrala
beslutsorganen. Den försöksverksamhet med olika former av arbetsdemokrati
som bedrivs inom såväl den statliga som den privata sektorn
innefattar i inget fall försök med modeller som ger de anställda reell
medbestämmanderätt. Efter mönster från Västtyskland borde enligt
motionärernas mening också prövas det system där kapitalägarna och
de anställda delar styrelseposterna lika. Som den enklaste vägen att
åstadkomma detta anges att staten tar initiativ till en försöksverksamhet
i några av de statliga företagen, särskilt LKAB och NJA.

Uppgifter i anslutning till motionen

En delegation för försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
i de statliga aktiebolagen (ordförande: sekreterare Olle Gunnarsson)
tillkallades av statsrådet Wickman hösten 1968. Delegationen är

NU 1971:46

sammansatt av företrädare för Kungl. Maj:ts kansli och de statliga
aktiebolagen samt för de anställdas organisationer. Delegationen skall
främst ta initiativ till sådana försöks- och utvecklingsprojekt som kan
ge vägledning för en fördjupad företagsdemokrati inom det svenska
näringslivet i dess helhet. Företagsdemokratin bör i princip innebära
medverkan av de anställda på alla beslutsnivåer inom företaget.

Företagsdemokratidelegationen och Statsföretag AB har bildat en
kontaktgrupp. I november 1971 har Statsföretag AB framlagt en promemoria
rörande Statsföretags inriktning inom det företagsdemokratiska
området. Enligt de angivna riktlinjerna skall i företagens styrelser
ingå personer som bedöms ha goda förutsättningar att företräda de anställdas
synpunkter och intressen. Dessa personer skall utses med personalorganisationernas
hjälp enligt en form för samråd varom överenskommes
med dessa. I styrelserna för 13 företag inom Statsföretagsgruppen
finns f. n. sammanlagt 21 personalrepresentanter.

Frågan om försäljning av aktier i statliga företag

Motionen 1971:440

En grundläggande förutsättning för att den enskilde individen skall
äga trygghet är, hävdar motionärerna, att det finns goda möjligheter
till ett direkt personligt ägande. Ett allt större enskilt ägande, som är
väl fördelat, anser de också krävas som en motvikt till det kollektiva
ägandet. Som ett önskvärt led i strävandena att förbättra medborgarnas
sparandemöjligheter och inflytande anges att medborgarna får tillfälle
att personligen äga aktier i statliga företag. En icke obetydlig
minoritet av aktierna i de av Statsföretag AB ägda företagen borde utbjudas
till försäljning till allmänheten och de vid dessa företag anställda.
De senare skulle härigenom få insyn i företagen och en ytterligare möjlighet
att utöva inflytande på företagens skötsel. Som ett särskilt skäl
för aktieförsäljning nämns att ett stort antal av de statliga företagen
arbetar i uttalat vinstsyfte parallellt med privata företag.

Motionen 1971:439
Under hänvisning till de motiv som anförs i motionen 1971: 440
yrkas här på en omedelbar åtgärd. Motionärerna anser det angeläget
att åtminstone i någon utsträckning söka återknyta banden mellan
LKAB och ett större antal människor. En breddning av basen för ägandet
skulle, anför de, vara till gagn såväl för företaget självt och de
anställda som för strävandena att sprida ägandet och stimulera sparandet.
För att kursen på aktierna inte skall tryckas ned förordas att försäljningen
sker över ett antal år. Vidare föreslås, att en spridning av
aktierna på många händer skall främjas genom begränsning av inköpsrätten
till 40 aktier per person samt att inflytande skall tillförsäkras
minoriteten av aktieägare vid tillsättningen av styrelse och revisorer.

NU 1971:46

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

Motioner om försäljning till allmänheten av en viss andel av aktierna
i LKAB har väckts årligen alltsedan 1956, första gången i anledning
av den proposition vari föreslogs att staten skulle inlösa huvudparten
av de aktier i LKAB som dittills ägdes av Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.
Motionerna har genomgående avstyrkts av statsutskottet
utan närmare motivering (SU 1956: 155, 1957: 112, 1958 B: 95,
1959:66, 1960:34, 1961:35, 1962:36, 1963:53, 1964:39, 1965:35,
1966: 109, 1967: 95, 1968: 45, 1969: 39, 1970: 38). Reservationer till förmån
för tillstyrkande av hemställan i motionerna avgavs åren 1956—
1968 av högerpartiets (moderata samlingspartiets) representanter i utskottet,
åren 1960—1963 med instämmande av folkpartiets representanter.
De senare förordade 1957 och 1958 tillsammans med centerpartiets
representanter att uppslaget skulle undersökas närmare. Riksdagen avslog
motionerna i samtliga fall.

Alltsedan 1959 har riksdagen också årligen fått ta ställning till och
därvid avslagit motioner med förslag om utredning rörande försäljning
till allmänheten av aktier i statliga aktiebolag mera generellt. Motionerna
avstyrktes av statsutskottet utan närmare motivering (SU 1959:66,
1960: 34, 1961: 35, 1962: 36, 1963: 53, 1964: 39, 1965: 34, 1966: 108,
1967:94, 1968:46, 1969:39, 1970:39). Till förmån för utredning i
ämnet reserverade sig folkpartiets företrädare vid samtliga tillfällen,
centerpartiets varje år utom 1966 och högerpartiets (moderata samlingspartiets)
varje år fr. o. m. 1960.

Frågan om skillnader mellan statliga och andra företag i fråga
om finansieringsförutsättningar

Motionen 1971:1097

I motionen — som mera utförligt refereras i näringsutskottets betänkande
1971: 44 — anförs att konkurrensen mellan statliga och andra
företag bör bedrivas på så lika villkor som möjligt. I detta sammanhang
bör, säger motionärerna, uppmärksammas bl. a. tillgången till
forskningsresultat, villkoren för lokal- och markförvärv och statlig upphandling
samt i synnerhet finansieringsvillkoren.

Pågående utredning

1968 års kapitalmarknadsutredning (ordförande: riksbankschefen Per
Åsbrink) har till uppgift att göra en översyn av kapitalmarknadens
struktur och funktionssätt. Härmed åsyftas i första hand obligationsmarknaden
och till denna anknutna institut. En central fråga för utredningen
att behandla gäller reglerna för allmänna pensionsfondens förvaltning.

NU 1971:46

Utskottet

Samtidigt med att utskottet i sitt betänkande 1971: 44 på grundval
av årsredovisningen för Statsföretag AB och ett par motioner behandlar
vissa principfrågor rörande de statliga företagen tar utskottet här upp
ett antal motionsyrkanden med i huvudsak generellt inriktade förslag
på samma område.

En del av dessa förslag syftar till att skapa vidgad insyn i de statliga
aktiebolagen. I motionen 1971: 103 begärs att riksdagen skall anhålla
att Kungl. Maj:t lägger fram förslag till former för en sådan vidgad
insyn. Vissa konkreta önskemål, bl. a. om rätt för varje riksdagsledamot
att deltaga i alla statliga aktiebolags bolagsstämmor, framförs i motiveringen,
vilken präglas av en delvis kritisk inställning till aktiebolagsformens
användning inom den statliga sektorn, ökad representation
för riksdagen vid bolagsstämmor i statliga företag påyrkas även i motionen
1971: 1089. Vad som här föreslås är att den ordning som gäller
för Statsföretag AB — med särskilt utsedda företrädare för riksdagen
som har rätt att närvara och ställa frågor vid bolagsstämmorna — skall
införas också vid icke-fiskala statliga aktiebolag som inte tillhör denna
koncern.

Att den statliga företagsgruppen har skyldighet att på ett föredömligt
sätt informera om sin verksamhet är en grundsats som slogs fast
i samband med beslutet att inrätta ett statligt förvaltningsbolag (prop.
1969: 121, SU 1969: 168). Vad som därvid uttalades med avseende
närmast på förvaltningsbolaget och dess dotterbolag bör anses tillämpligt
på den statliga företagssektorn i dess helhet.

Stor öppenhet visas också i fråga om de statliga bolagens förhållanden.
Som exempel kan nämnas att Sveriges investeringsbank AB i sin
årsredovisning lämnar specificerade upplysningar om sina kreditutfästelser.
En publikation som ger en samlad, lättöverskådlig presentation
av den statliga företagsgruppen och dess verksamhet publiceras årligen.
I riksdagen kan frågor rörande statliga bolag bli belysta bl. a. genom
interpellationer och enkla frågor. Man bör vidare inte underskatta betydelsen
av den kontakt med den statliga företagssektorn som riksdagens
ledamöter direkt eller indirekt får genom att åtskilliga styrelseledamöter
och revisorer i statliga bolag utses ur deras krets.

När statsmakterna beslutat bedriva viss statlig verksamhet i bolagsform
har ett väsentligt motiv i regel varit att företaget borde få verka
under förhållanden motsvarande dem som gäller för företag i samma
bransch utanför den statliga sektorn. Önskvärdheten av att statliga och
icke-statliga företag får konkurrera på i möjligaste mån lika villkor
framhålls också ofta; i detta sammanhang kan hänvisas till motionen
1971: 1097. Den i motionen 1971: 86 framförda tanken att offentlighetsprincipen
skulle göras tillämplig på de statliga bolagen är inte förenlig
med en sådan konkurrenslikställighet. Starka skäl kan anföras för

NU 1971:46

att en vidgad insyn i särskilt större företag bör åstadkommas. En reform
i den riktningen, vilken delvis torde få genomföras lagstiftningsvägen,
bör emellertid vara av generell natur och sålunda avse icke-statliga
bolag lika väl som statliga. Vad gäller förslaget om en utvidgning av
systemet med representation för riksdagen vid stadiga företags bolagsstämmor
bör framhållas att detta system just börjat prövas inom Statsföretag
AB och att dess verkningar alltså ännu knappast kan bedömas.
Att i det läget aktualisera frågan om en mera omfattande riksdagsrepresentation
är enligt utskottets mening inte motiverat.

En speciell aspekt på insynsfrågan tas upp i motionen 1971: 1086,
vari begärs att den försöksverksamhet på företagsdemokratins område
som pågår vid de statliga företagen skall omfatta även modellen med
hälftenrepresentation för de anställda i styrelser för statliga aktiebolag.

Den av motionärerna åberopade försöksverksamheten är förankrad i
en särskild delegation, där de anställdas organisationer är företrädda.
Statsföretag AB har för sin del nyligen publicerat riktlinjer för verksamheten
på det företagsdemokratiska området inom koncernen. Företagsledningens
och de anställdas samverkan inom arbetsorganisationen skall
enligt dessa riktlinjer innefatta att de anställda blir företrädda i bolagsstyrelserna.
Sådan representation finns redan inom ett flertal statliga
bolag utanför Statsföretagskoncernen, bl. a. i Sveriges kreditbank (jfr
NU 1971: 28). Utskottet finner det mycket värdefullt att parterna i
samförstånd bedriver en mångsidig försöksverksamhet på företagsdemokratins
område och att denna får utvecklas fritt i den takt som överenskommes.
Då utskottet således anser att riksdagen inte nu bör ge närmare
direktiv för försöksverksamheten avstyrker utskottet motionen 1971:
1086.

Under en följd av år har vid varje riksdag väckts motioner om försäljning
till allmänheten av aktier i statliga bolag. Däri har yrkats dels
på omedelbar försäljning av en minoritetspost aktier i LKAB, dels på
utredning rörande former för försäljning av aktier i andra statliga bolag.
Dessa yrkanden, som aldrig vunnit gehör hos riksdagen, återkommer nu
i motionerna 1971: 439 och 1971: 440.

Utvecklingen inom den statliga företagssektorn under de senaste åren
har skapat ändrade förutsättningar för bedömning av motionärernas förslag.
De flesta av de företag som berörs av förslagen är nu dotterbolag
till Statsföretag AB. Särskilda åtgärder har, som redovisats ovan och i
utskottets betänkande 1971: 44, vidtagits för att bereda riksdagen, allmänheten
och de anställda insyn i dessa företag. Det finns därför ingen
anledning att tillgripa aktieförsäljning för att, som sägs i motionerna,
»återknyta banden mellan [LKAB] och ett större antal människor» och
möjliggöra att »en större del av landets medborgare följer [de statliga
företagens] utveckling, övervakar deras skötsel och värderar deras resultat».
Ett annat syfte med motionärernas förslag är att skapa underlag

NU 1971:46

för ett ökat aktiesparande. Ett vidare perspektiv är enligt utskottets mening
önskvärt när man skall ta ställning till aktiesparandets inriktning
och omfattning. På nu angivna grunder avstyrker utskottet motionerna
1971: 439 och 1971: 440.

I motionen 1971: 1097, som till väsentlig del behandlas i utskottets
betänkande 1971: 44, begärs en utredning rörande de skillnader i fråga
om finansieringsförutsättningar som råder mellan statliga, enskilda och
kooperativa företag. Dessa skillnader bör enligt motionärernas mening
såvitt möjligt minskas.

Skillnader av nu nämnt slag råder inte bara mellan de olika huvudkategorier
av företag som motionärerna berör utan också mellan olika
företag eller grupper av företag inom dessa kategorier. I det sammanhanget
kan särskilt erinras om de speciella problem som brukar påtalas
för de mindre och medelstora företagens del, problem som delegationen
för de mindre och medelstora företagen kan väntas uppmärksamma (jfr
NU 1971:9). Viktiga frågor rörande företagens finansieringsförutsättningar
behandlas av kapitalmarknadsutredningen.

Det torde emellertid vara ofrånkomligt att de offentligt ägda företagen,
och särskilt de statliga, i vissa hänseenden intar en särställning i
fråga om möjligheter att skaffa medel till investeringar och rörelsekapital.
I varje fall när det gäller företag som fullgör speciella samhälleliga
funktioner kan invändningar inte gärna riktas häremot. Det mest väsentliga
om man vill åstadkomma konkurrenslikställighet mellan statliga
och andra företag är, som motionärerna antyder, att de statliga företagen
inte erhåller med hänsyn till verksamhetens syfte omotiverade favörer
i form av lägre krav på förräntning av det satsade kapitalet. Den principen
har också följts när statsmakterna fastställt riktlinjer för de statliga
företagens verksamhet.

Utskottet vill här bl. a. erinra om de mål som angivits för Statsföretag
AB (jfr NU 1971:44). Med hänvisning till vad nu sagts avstyrker
utskottet det här aktuella yrkandet i motionen 1971: 1097.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 103, såvitt den gäller former
för insyn i statliga aktiebolag, och motionen 1971: 1089
om representation för riksdagen vid bolagsstämmor i sådana
bolag,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1086 om försök med lika
representation för staten och de anställda i statliga aktiebolags
styrelser,

3. att riksdagen avslår

a) motionen 1971: 439 om försäljning av aktier i LKAB,

b) motionen 1971: 440 om försäljning av aktier i statliga företag,

NU 1971:46

255

4. att riksdagen avslår motionen 1971: 1097 såvitt den gäller utredning
beträffande statliga och andra företags finansieringsförutsättningar.

Stockholm den 30 november 1971

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson
i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Andersson i Storfors (s),
Rask (s), Wååg (s), Jonsson i Husum (s), Gustafsson i Säffle (c), Ryden
(fp), Hovhammar (m), fru Hansson (s), fru Hambraeus (c) och herr
Clarkson (m).

Reservationer

1. vid utskottets hemställan under 1 (insyn i statliga aktiebolag) av
herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson
i Säffle (c), Rydén (fp), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c) ochhferr
Clarkson (m), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande sorn börjar på s. 22 Imétk Stoor
öppenhet visas» och slutar på s. 23 med »mening inte motiverat» bort t
utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»De åtgärder som hittills vidtagits för att förverkliga den angivna
grundsatsen är emellertid otillräckliga. Utskottet finner det därför väl
motiverat att riksdagen, såsom begärs i motionen 1971: 103, anhåller
att Kungl. Maj:t lägger fram förslag till former för vidgad insyn ii de!
statliga bolagen. Ett önskemål som särskilt bör beaktas är att offentlig-,
hetsprincipen i möjligaste mån görs tillämplig på dessa bolag.

Ett antal riksdagsmän får nu deltaga i bolagsstämmorna i Statsföretag :
AB. Riksdagen uppnår härmed kontakt endast med en begränsad, ömaan
viktig, del av den statliga företagssektorn, och denna kontakt omfattar:
bara ett fåtal av riksdagens ledamöter. Starka skäl talar för att:en .-mati:
svarande möjlighet till mera direkt insyn från riksdagens sida bör skapas
även när det gäller övriga statliga aktiebolag, bland vilka befinner
sig så viktiga företag som Sveriges kreditbank och Sveriges investeringsbank
AB. Vidare bör riksdagens ledamöter få generell rätt att efter aor
mälan deltaga i de statliga företagens bolagsstämmor. En sådan komr iplettering
av den nu gällande ordningen kan knappast medföra några.i
nackdelar men skulle på ett påtagligt sätt öka riksdagens och därmed 1

3 Riksdagen 1971. 17 sami. Nr 44—48

NU 1971:46

allmänhetens insyn i de statliga företagen, på vilka självklart måste
ställas särskilda krav på öppen information om arbetsförhållanden, rörelseresultat
och framtidsplaner. Förslag därom bör alltså ingå i det
program för ökad insyn som skall framläggas för riksdagen.»
dels att utskottet under 1 bort hemställa

»1. att riksdagen med bifall till motionerna 1971: 103, såvitt nu
är i fråga, och 1971: 1089 hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag
till former för vidgad insyn i statliga aktiebolag i enlighet
med vad utskottet anfort,»

2. vid utskottets hemställan under 3 (försäljning av aktier i statliga
företag) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp),
Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp), Hovhammar (m), fru Hambraeus
(c) och herr Clarkson (m), som anser att det stycke i utskottets yttrande
som börjar på s. 23 med »Utvecklingen inom den» och slutar på s. 24
med »motionerna 1971:439 och 1971:440» bort utbytas mot ett stycke
av följande lydelse:

»Utskottet har nyligen i sitt betänkande 1971: 38 behandlat motioner
om delägarsparande m. m. I reservation till detta betänkande anfördes
att flera skäl talar för ett ökat företagssparande och att man bör söka
förebygga att det offentliga sparandet får en sådan dominans att makten
över kapitaltillgångarna koncentreras till samhälleliga instanser. Det
betecknades som önskvärt att i större utsträckning göra de anställda
delaktiga i förmögenhetsbildningen inom företagen. På bl. a. dessa
grunder tillstyrktes en förutsättningslös utredning rörande delägarsparande.

De förslag som framläggs i motionerna 1971:439 och 1971:440 ligger
i linje med dessa tankegångar. Frågan om ett utvidgat företagssparande
bör emellertid enligt utskottets uppfattning i första hand prövas
på det sätt som angavs i den nämnda reservationen. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet motionerna 1971:439 och 1971:440.»