Konstitutionsutskottets betänkande nr 58 år 1971 KU 1971:58

Nr 58

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående
fördelning inom parti av utjämningsmandat vid riksdagsval.

I detta betänkande behandlas motionen 1971: 544 av herr Norrby i
Åkersberga m. fl. (fp, m och c).

Hemställan avser: »att riksdagen hemställer att Kungl. Maj:t måtte ge
grundlagberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till ändring av riksdagsordningens
17 § 3 mom. i enlighet med vad som i motionen anförts
samt att förslag framlägges senast vid 1973 års riksdag».

Motionen syftar till att ändra reglerna för riksdagsval beträffande fördelningen
inom ett parti av utjämningsmandaten på sådant sätt att första
divisorn (1,4 enligt den jämkade uddatalsmetoden) inte skall användas
vid denna fördelning utan att jämförelsetalet skall vara lika med röstetalet
i de valkretsar där ett parti inte fått något fast valkretsmandat.
Härigenom skulle enligt motionärerna borttagas en förhöjd tröskeleffekt,
som kan försvåra tillfredsställande regional representation.

Gällande bestämmelser m. m.

Riksdagsordningen (RO) § 17 innehåller de närmare reglerna om
mandatfördelningen uppdelad på tre moment. 1 mom. innehåller regler
om fördelningen inom valkretsarna av de fasta valkretsmandaten, 2
mom. reglerna om fördelningen mellan partier av utjämningsmandaten
och 3 mom. reglerna om vilka valkretsar som skall tillföras partiernas
utjämningsmandat. RO § 17 mom. 3 har följande lydelse:

Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den
valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar
större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat
tillföras ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång
uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln
i 1 mom. på partiets röstetal i valkretsarna.

Vid fördelning av de fasta valkretsmandaten användes ej längre den
tidigare s. k. d’Hondtska metoden utan i stället den s. k. uddatalsmetoden,
vilken förbundits med en spärr för att motverka uppkomsten av
småpartier. Metoden uttrycks i lagtexten genom en definition av begreppet
jämförelsetal. Enligt RO § 17 mom. 1 erhålles jämförelsetalet, så
länge parti inte tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen
delas med 1,4 (kallad första divisor) och därefter genom att röste -

KU 1971: 58

19

talet för varje gång delas med det tal som motsvarar dubbla antalet mandat,
som partiet erhållit i valkretsen, ökat med ett. Vid fördelningen av
utjämningsmandat inom parti (§ 17 mom. 3) används jämförelsetal på
samma sätt som i 1 mom.

I grundlagberedningens förslag till författningsreform (SOU 1967: 26
s. 201) uttalas i specialmotiveringen beträffande § 17 mom. 3 RO följande: I

3 mom. bör vidare regleras hur utjämningsmandaten skall tillföras
valkretsarna. Detta skall ske för varje parti för sig. Partiet skall tillföras
sina utjämningsmandat i de valkretsar där partiet vid jämförelse valkretsarna
emellan ligger närmast till att ta ytterligare mandat sedan fördelningen
i första omgången har avslutats. Avgörande är härvid de
jämförelsetal som partiet har i de olika valkretsarna efter fördelningen i
första omgången, dvs. sedan nytt jämförelsetal i förekommande fall har
beräknats efter fördelningen av det sista fasta valkretsmandatet i varje
valkrets. Det första utjämningsmandatet skall tillföras partiet i den valkrets
där partiets jämförelsetal efter den första omgången är högre än i
övriga valkretsar. Därefter tillförs partiet sina övriga utjämningsmandat
ett efter ett i den valkrets där partiet för varje gång har högst jämförelsetal.
För varje mandat som tillförs partiet i en valkrets beräknas
nytt jämförelsetal i valkretsen med hänsyn till det totala antalet mandat
som partiet har fått i valkretsen.

Någon närmare motivering i denna del återfinns inte i propositionen
med förslag till grundlagsändringar (1968: 27). Där anförs bara att reglerna
bör utformas i överensstämmelse med grundlagberedningens förslag.

Utskottet (KU 1968: 20 s. 23) uttalade i denna del:

Vid den närmare utformningen av valsystemet har grundlagberedningen
strävat efter att så långt som möjligt tillgodose regionala intressen.
Även utjämningsmandaten föreslås sålunda bli tillförda valkretsarna
och besatta med kandidater som nominerats där. Sådana mandat skall
partierna få i valkretsar efter storleken av de jämförelsetal som de har i
dessa efter fördelningen av de fasta mandaten. Liksom departementschefen
finner utskottet tillfredsställande att det på detta sätt blir möjligt
att inom ramen för ett riksproportionellt valsystem beakta de regionala
aspekterna och tillstyrker därför förslaget även i denna del.

Avgivna reservationer mot utskottets betänkande avsåg ej fördelningen
av utjämningsmandat. Riksdagen antog i enlighet med utskottets
hemställan propositionens förslag.

Utskottet

Motionen syftar till en ändring av reglerna vid riksdagsval för fördelningen
inom parti av utjämningsmandat. Härigenom skulle enligt motionärernas
mening uppnås en bättre regional representation.

KU 1971: 58

20

Vid den överenskommelse mellan de politiska partierna som föregick
genomförandet av den partiella författningsreformen fästes beträffande
riksdagens sammansättning det största avseendet vid två förhållanden.
Det ena var att mandatantalet skulle bestämmas så att en tillfredsställande
regional representation skulle ernås. Det andra var att proportionell
rättvisa skulle uppkomma partierna emellan. Mandatfördelningen
inom partierna kom däremot att ägnas mindre intresse.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer grundlagberedningen att i sitt
fortsatta arbete belysa även frågan om fördelning av utjämningsmandat
inom parti genom att med röstsiffrorna från 1970 års val som utgångspunkt
undersöka olika fördelningsreglers inverkan på riksdagens
sammansättning. Härigenom kan underlag skapas för överväganden om
en annan beräkningsmetod än den nuvarande bör användas för fördelningen
av utjämningsmandat inom parti.

Då grundlagberedningen sålunda kan förutsättas komma att redovisa
den av motionärerna aktualiserade frågan i sitt fortsatta arbete, finner
utskottet ytterligare åtgärd från riksdagens sida nu inte vara erforderlig.
Utskottet hemställer därför

att riksdagen förklarar motionen 1971: 544 besvarad med vad utskottet
anfört.

Stockholm den 9 november 1971

På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Henningsson
(s), Hernelius (m), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson
i Trollhättan (s), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Werner i Malmö
(m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Norrby i Åkersberga (fp),
Gustavsson i Ängelholm* (s) och Molin (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.