KU 1971:49
7
Nr 49
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om
vidgad rätt för utlandssvenskar att deltaga i allmänna val.
Motionerna
I detta betänkande behandlas följande motioner, vilka alla avser att
en vidgad krets av utomlands bosatta svenska medborgare (utlandssvenskar)
skall få rätt att delta i allmänna val:
1971: 7 av herr Wemer i Malmö m. fl. (m);
1971: 526 av herrar Boo (c) och Larsson i Luttra (c);
1971: 538 av fröken Ljungberg (m); samt
1971: 554 av fru Thorsson m. fl. (s).
Hemställan avser
i motionen 1971: 7, som rör utlandssvenska sjömäns rösträtt:
»att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa att Kungl. Maj:t måtte
överlämna förevarande motion till 1965 års valtekniska utredning»;
i motionen 1971: 52 6: »att riksdagen beslutar att utomlands
bosatta svenska medborgare, som är myndiga och innehar giltigt svenskt
pass, äger delta i riksdagsval och folkomröstningar i Sverige, om de
någon gång varit kyrkobokförda här i landet»;
i motionen 1971: 53 8: »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte hemställa att valtekniska utredningen får i uppdrag att undersöka
möjligheten att senarelägga tidpunkten för ingivande av ansökan
om att bli upptagen i den särskilda röstlängden för utlandssvenskar»;
samt
i motionen 1971: 55 4: »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte hemställa om åtgärder för att bereda svenska tjänstemän
i officiella internationella organisationer varav Sverige är medlem rösträtt
på samma grunder som utlandsplacerade tjänstemän i utrikesförvaltningen».
Av dessa motioner framför endast den förstnämnda, motionen 1971: 7,
synpunkter som inte behandlats under de senaste åren. Motionären anför
bl. a. att åtskilliga medborgare i den speciella grupp av utlandssvenskar
som svenska handelsflottans folk utgör, vilka inte själva tagit initiativet
till sin utvandring, trots att de betalar sin sjömansskatt till den
svenska staten efter fem år förlorar sin rösträtt. Med tanke på att vårt
i utlandet bosatta sjöfolk går miste om en rad sociala och andra förmåner
vore det, enligt motionären, en akt av enklaste rättfärdighet att
dessa svenskar oberoende av femårsgränsen finge behålla sin rösträtt.
Vidare kan nämnas att i motionen 1971: 538 tas upp den tidigare
KU 1971: 49
8
inte närmare diskuterade frågan om tidpunkten för ingivande av
ansökan om att upptas i den särskilda röstlängden för utlandssvenskar.
Som framgår av ovan redovisade hemställan föreslår motionären att
valtekniska utredningen skall undersöka möjligheten att senarelägga
denna tidpunkt, därest skyldigheten att inlämna dylik särskild ansökan
anses böra bibehållas.
Gällande ordning och tidigare riksdagsärenden
Regler om rösträtt för utlandssvenskar infördes 1967 i lagen (1920:
796) om val till riksdagen och tillämpades första gången vid 1968 års
val. De grundläggande bestämmelserna finns i 53 a, b och c §§. De innebär
att vid sidan av den vanliga röstlängden skall upprättas särskild
röstlängd för personer som ej är mantalsskrivna i riket. I denna kan,
efter skriftlig ansökan före viss tidpunkt, utomlands bosatta svenska
medborgare bli upptagna, om de varit kyrkobokförda i Sverige någon
gång under de fem kalenderår som närmast föregått det år då röstlängden
upprättas. Reglernas innehåll i övrigt, som ingående redovisats
i tidigare riksdagsärenden, förbigås här. Härvid kan hänvisas främst till
propositionen 1967: 145 och till utskottets utlåtande 1967: 55 över denna
samt till utskottets utlåtande 1968: 8 över ett flertal motioner som
väcktes det året om ändringar i de ifrågavarande reglerna. Sistnämnda
motioner avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen. Nio ledamöter
(4 fp, 3 h och 2 c) reserverade sig till förmån för en regel, enligt
vilken en utlandssvensk skulle få bli upptagen i särskild röstlängd, om
han någon gång varit kyrkobokförd i riket. Då frågan även 1969 upptogs
i ett flertal motioner förklarade utskottet i sitt utlåtande (KU 1969:
27) att ytterligare erfarenhet borde vinnas av reglernas tillämpning före
ett initiativ till ändring av dessa regler. Tio ledamöter (4 fp, 3 c och 3 m)
reserverade sig till förmån för en ändring i vallagen, varigenom envar
som »någon gång varit här kyrkobokförd» skulle få rätt att bli upptagen
i särskild röstlängd. Kamrarna följde utskottet. Då frågan återkom vid
1970 års riksdag uttalade utskottet (KU 1970: 10) att då valtekniska
utredningen arbetade på ett förslag till ny vallagstiftning, vilket förväntades
bli framlagt under 1971, borde en förutsättningslös prövning av
möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar, som kan delta i val
till riksdagen, ske i detta sammanhang. Fem ledamöter (4 fp och 1 m)
reserverade sig till förmån för samma ändringsförslag som tidigare framförts.
I enlighet med utskottets förslag beslöt riksdagen (rskr 1970: 79)
att dels avslå de då aktuella motionerna, dels tillkännage för Kungl.
Maj:t som sin mening vad utskottet anfört om en förutsättningslös
prövning av möjligheterna att vidga kretsen av utlandssvenskar som kan
delta i val till riksdagen.
KU 1971: 49
Valtekniska utredningen
1965 års valtekniska utredning arbetar f. n. på ett förslag till helt ny
vallagstiftning. Ett förslag till ny lag om val till riksdagen avgavs redan
1969 i betänkandet »Ny valteknik» (SOU 1969: 19). Detta förslag blev
dock inte framlagt för riksdagen. Orsaken härtill var att för förslagets
genomförande erforderlig maskinell utrustning inte med säkerhet kunde
påräknas bli färdig till 1970 års val. Förslaget innebar emellertid inte
någon ändring i gällande regler för utlandssvenskarnas rösträtt. Utredningen
har nyligen lagt fram ännu ett betänkande »Maskinell teknik vid
de allmänna valen» (SOU 1971:72). Sedan Kungl. Maj:t i mars 1970 till
utredningen överlämnat riksdagens ovan berörda skrivelse (1970: 79)
rörande prövningen av möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar
som kan delta i val till riksdagen avser utredningen att i den
närmast förestående utredningsetappen behandla denna fråga. Betänkande
i den delen väntas bli framlagt i början av nästa år.
Utskottet
Genom lagändringar år 1967 erhöll vissa utomlands bosatta svenska
medborgare möjlighet att utöva rösträtt i val till riksdagen. Som framgår
av den ovan lämnade redogörelsen har 1965 års valtekniska utredning att
förutsättningslöst pröva möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar
som kan delta i dylika val. Det kan förutsättas att valtekniska
utredningen kommer att överväga även de frågor som aktualiserats i
motionsyrkandena utan att något särskilt initiativ från riksdagens sida
behöver tas. I detta läge finner utskottet ej skäl till någon riksdagens
åtgärd i anledning av förevarande motioner.
Utskottet hemställer
att riksdagen förklarar motionerna 1971:7, 1971:526, 1971:538
och 1971: 554 besvarade med vad utskottet anfört.
Stockholm den 2 november 1971
På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Adamsson* (s), Nelander (fp),
Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Mossberg (s), Wemer i
Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Norrby
i Åkersberga (fp), Olsson i Sundsvall (c) och Wictorsson* (s).
* Ej närvarande vid justeringen.