Konstitutionsutskottets betänkanden nr 47—49 år 1971

Nr 47

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om utökade
politiska rättigheter för invandrare.

Motionen

I detta betänkande behandlas motionen 1971: 227 av herr Boo m. fl.
(c) om utökade politiska rättigheter för invandrare.

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en
utredning med uppdrag att utreda frågan om utökade politiska rättigheter,
i första hand kommunal rösträtt, för invandrare».

I motionen anförs bl. a. att den svenska lagstiftningen efter hand
ändrats så att invandrarna i huvudsak tillerkänts samma rättigheter som
svenska medborgare, dock ej rätten att delta i allmänna val. Motionärerna
gör gällande att utökade politiska rättigheter för invandrare, i första
hand kommunal rösträtt, skulle vara ett viktigt steg på vägen mot ökad
demokrati och jämlikhet i samhället.

Gällande ordning

I Kungl. Maj:ts proposition 1968: 142 angående riktlinjer för utlänningspolitiken
m. m. anförs (s. 10—11) bl. a. följande om utlännings
rättsställning här i landet:

Utlännings rättsställning skiljer sig från svensk medborgares inte bara
däri att han inte har en ovillkorlig rätt att resa in, vistas och arbeta i
landet. Även i andra avseenden föreligger skillnader. Utlänning får sålunda
inte utan särskilt tillstånd driva näring eller förvärva fast egendom
här och med vissa undantag inte heller inneha statstjänst. Vidare åtnjuter
utlänning inte några politiska rättigheter. Han har inte rösträtt vid allmänna
val och får inte delta i samhällets styrelse.

Bortsett från dessa inskränkningar kan utlänning sägas vara i huvudsak
likställd med svensk medborgare i fråga om fri- och rättigheter. Han
åtnjuter samma skydd för sin person och sin egendom som svensk medborgare,
och han äger i samma utsträckning som svensk medborgare föra
talan inför domstol eller annan myndighet för att tillvarata sina intressen.
Vissa utlänningar är dock skyldiga att ställa borgen för kostnad och skada.
Misstänks han för brott, har han rätt till biträde av offentlig försvarare
på samma villkor och enligt samma regler som gäller för svensk
medborgare.

Utlänning åtnjuter vidare yttrandefrihet, religionsfrihet samt förenings-
och församlingsfrihet i samma mån som svensk medborgare.
Dessa fri- och rättigheter är numera folkrättsligt tryggade genom Sveriges
anslutning till Europarådets konvention angående skydd för de

KU 1971

47—49

1 Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 47—49

KU 1971: 47

2

mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Särskilt intresse
tilldrar sig frågan om utlänning får bedriva politisk verksamhet
här i landet, speciellt sådan verksamhet som tar sikte på de politiska förhållandena
i utlänningens hemland. Europarådets konvention förpliktar
inte konventionsstat att garantera utlänning ovillkorlig rätt att vara politiskt
verksam. Enligt artikel 16 i konventionen utgör nämligen dess
föreskrifter om yttrandefrihet samt förenings- och församlingsfrihet inte
hinder för konventionsstat att föreskriva inskränkningar i utlännings
politiska verksamhet. Svensk lag innehåller inte något förbud för utlänning
att bedriva sådan verksamhet här. De fri- och rättigheter som
svenska medborgare åtnjuter härvidlag tillkommer följaktligen i princip
också utlänning som vistas här. Bedriver utlänning politisk verksamhet
som inte är förenlig med svenska intressen kan han emellertid förmås
att lämna landet, eftersom han i motsats till svenska medborgare saknar
ovillkorlig rätt att vistas här. Liksom i andra fall då utlänning inte anses
böra få stanna i landet kan nytt uppehållstillstånd vägras, när giltighetstiden
för meddelat tillstånd löper ut. Därmed inträder skyldighet för utlänningen
att lämna landet. Med stöd av särskild bestämmelse i UtlL
kan också Kungl. Maj:t när som helst utvisa utlänning, om det är påkallat
med hänsyn till rikets säkerhet eller eljest i statens inresse. I stället
för utvisning kan Kungl. Maj:t i dylikt fall föreskriva inskränkningar
och villkor för utlänningens fortsatta vistelse här.

Utlänning är likställd med svensk medborgare i fråga om rätt till undervisning
och utbildning. Utlänning, som är bosatt här i landet, har sålunda
samma rätt och skyldighet som svensk medborgare att delta i undervisningen
i grundskolan, och han äger i mån av tillgång på plats få
undervisning vid yrkesskola, fackskola eller gymnasium. Vidare är utlänning
i princip jämställd med svensk medborgare i fråga om rätt till
undervisning vid landets universitet och högskolor.

Även i fråga om rätt till hälso- och sjukvård är utlänning likställd med
svensk medborgare. I regel föreligger jämställdhet också i fråga om rätt
till sociala förmåner.

Mot de fri- och rättigheter som utlänning åtnjuter i Sverige svarar en
rad skyldigheter. Utlänning är sålunda liksom svensk medborgare skyldig
att rätta sig efter landets lagar och dess myndigheters beslut. Om han
begår brott här i landet, har han att svara därför enligt svensk lag och
inför svensk domstol, och detsamma gäller om han begår brott utom
riket och har hemvist i Sverige. Utlänning är dessutom skyldig att iaktta
de särskilda villkor som gäller för hans rätt att vistas och arbeta i Sverige.
Underlåter han att söka tillstånd som krävs, kan han dömas till
böter, om det inte finns skäl att på denna grund avlägsna honom härifrån.

Utlänning är vidare i princip skattskyldig i Sverige enligt samma regler
som gäller för svensk medborgare.

I fråga om skyldigheter intar utlänning i ett viktigt avseende en särställning
i förhållande till svensk medborgare. Rätt och skyldighet att
delta i rikets försvar gäller enligt värnplikts- och civilförsvarslagarna
endast svensk medborgare. Kungl. Majit äger dock förordna om civilförsvarsplikt
även för utlänning som vistas här.

Av denna redovisning framgår, vilket även framhålls i den aktuella
motionen, att invandrare i de flesta avseenden tillerkänts samma rättig -

KU 1971: 47

3

heter som svenska medborgare. De politiska rättigheterna att delta i allmänna
val och i samhällets — statens liksom kommunernas styrelse
är däremot förbehållna svenska medborgare. Bland de stadganden som
berör denna fråga kan främst nämnas riksdagsordningen § 14 (rösträtt
vid val till riksdagen) och § 26 (valbarhet till riksdagsledamot) samt
kommunallagen (1953: 753) 6 § (rösträtt vid val av kommunfullmäktige),
7 § (valbarhet till kommunfullmäktige), 32 § (valbarhet till kommunstyrelsen)
och 45 § (valbarhet till vissa kommunala nämnder). Lagen
(1950: 382) om svenskt medborgarskap innehåller de regler som avgör vilka
personer som är svenska medborgare. Lagen reglerar också med stöd
av § 33 regeringsformen ordningen och villkoren för invandrares naturalisation,
dvs. upptagande till svensk medborgare. Sålunda naturaliserad
utlänning åtnjuter enligt nämnda grundlagsstadgande samma rättigheter
och förmåner som infödd svensk medborgare, dock utan att kunna utnämnas
till ledamot av statsrådet.

De närmare bestämmelserna om villkoren för naturalisation ges i 6 §
medborgarskapslagen. Huvudregeln är att utlänning, som fyllt aderton
åx, sedan sju år har hemvist här i riket, fört en hederlig vandel samt
har möjlighet att försörja sig och sin familj, efter ansökan kan upptagas
till svensk medborgare. Om vissa särskilda skäl föreligger — såsom att
det medför gagn för riket att sökanden upptages till svensk medborgare,
att denne förut ägt svensk medborgarskap eller är gift med svensk medborgare,
eller det eljest med hänsyn till sökandens förhållanden föreligger
särskilda skäl för dennes upptagande till svensk medborgare — kan
dispens ges från de nyssnämnda naturalisationsvillkoren. Medborgarskap
i nordiskt land är vidare ett särskilt skäl i och för sig för dispens
från kravet på sjuårig hemvist.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

I ett motionspar (/: 94 och II: 139) vid 1968 års riksdag hemställdes
om tilläggsdirektiv till grundlagberedningen med uppdrag att överväga
och utreda frågan om rätt för i Sverige bosatta utländska medborgare
att delta i allmänna val, i första hand i landstings- och kommunalval, i
andra hand även i riksdagsval. Utskottet (KU 1968: 10) fann att motionärerna
anfört flera beaktansvärda synpunkter. Då vallagstiftningens
utformning ändock var föremål för en allmän översyn genom grundlagberedningen
borde enligt utskottets mening även denna fråga kunna
upptas till överväganden, som emellertid borde vara helt förutsättningslösa.
Utskottet framhöll vidare att det inte var berett att då inta någon
ståndpunkt i sakfrågan och att prövningen borde begränsas till att gälla
kommunalval. Utskottet hemställde att riksdagen skulle anhålla hos
Kungl. Maj:t att ifrågavarande motioner överlämnades till grundlag -

1* Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 47—49

KU 1971: 47

4

beredningen. En ledamot (h) avgav blank reservation. Riksdagen följde
utskottet.

Ytterligare motioner vid årets riksdag

I detta sammanhang kan nämnas att vid årets riksdag väckts och till
höstsessionen uppskjutits även andra motioner rörande bl. a. den i detta
betänkande behandlade frågan om politiska rättigheter för utlänningar
i Sverige. Sålunda behandlas motionen 1971: 158 av herr Helén m. fl.
(fp) angående utlännings förvärv av svenskt medborgarskap av inrikesutskottet
(InU 1971: 26) och motionen 1971: 134 av herr Helén m. fl. (fp)
angående invandrarnas situation av utbildningsutskottet (UbU 1971: 28).

Utskottet

Grundlagberedningen, som bl. a. har att behandla frågan om kommunal
rösträtt för här i riket bosatta utlänningar, avser enligt vad utskottet
inhämtat att i stället rekommendera att väntetiden för erhållande av
svenskt medborgarskap förkortas. Utskottet biträder denna ståndpunkt
och understryker önskvärdheten av att åtgärder övervägs för en väsentlig
förkortning av den erforderliga väntetiden för invandrare, som genom
naturalisation önskar bli svensk medborgare. Med hänsyn till det
förslag i saken som kan väntas från grundlagberedningen under första
delen av år 1972 torde något riksdagsinitiativ inte vara erforderligt.

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motionen 1971: 227 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 2 november 1971
På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Adamsson* (s), Nelander (fp),
Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Mossberg (s), Wemer i
Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Norrby
i Åkersberga (fp), Olsson i Sundsvall (c) och Wictorsson* (s).

* Ej närvarande vid justeringen.