KU 1971:46

Nr 46

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående
den kommunala plansekretessen.

1 detta betänkande behandlas motionen 1971: 114 av herr Bohman
m. fl. (m) såvitt avser hemställan punkt 7 i den del den angår den kommunala
plansekretessen.

Hemställan avser i nu aktuell del: ”att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte hemställa att Kungl. Maj:t 7. överlämnar motio nen

till utredningen om den kommunala demokratin för bearbetande i
syfte att fördjupa den kommunala demokratin”.

Gällande bestämmelser

Enligt 8 § lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar får hos myndighet upprättade handlingar i ärende
angående uppgörande av ny eller ändrad stadsplan ej utan tillstånd av
myndighet som handlägger ärendet utlämnas, förrän förslag till stadsplan
blivit tillgängligt för granskning. Såvitt angår hos myndighet i
dylikt ärende upprättade handlingar med beräkningar av fastighetsvärden,
äger myndighet som handlägger ärendet besluta, att sådan
handling ej heller efter nämnda tidpunkt får utlämnas utan myndighetens
tillstånd. Sådan handling får dock inte hemlighållas längre än till
dess stadsplanen blivit genomförd eller 20 år förflutit från handlingens
datum. Motivet till de angivna sekretessbestämmelserna, som är tillämpliga
även beträffande bl. a. generalplan, var risken för att ett för tidigt
offentliggörande av handlingarna i ett planärende kunde uppmuntra till
spekulationer på kommunens bekostnad och omöjliggöra eller försvåra
planens genomförande.

Motionen

I motionen anförs följande:

Det finns många exempel på en alltför het önskan att hemligstämpla
stadsplanefrågor och därmed också förhindra den insyn och information
som skall lägga grunden för en levande kommunal debatt i planfrågor.
Möjligheten att på ett förberedande stadium hemligstämpla
stadsplanefrågor bör vara en möjlighet, inte en skyldighet. Skälet till
sekretess har varit att minska riskerna för markspekulation. Men i varje

KU 1971: 46

fall när det gäller att planera mark, som kommunen redan äger, bortfaller
detta motiv helt. På den punkten borde sekretessen hävas. Hemligstämpel
bör tillgripas endast när risk för markspekulation föreligger
— inte därför att experter och förtroendemän finner det bekvämare att
arbeta utan insyn.

Frågans tidigare behandling

Vid 1969 års riksdag förekom ett motionspar beträffande den kommunala
plansekretessen med i princip samma syfte som den vid årets
riksdag. Motionerna behandlades av konstitutionsutskottet (KU 1969:
37), som i sitt utlåtande lämnade en redogörelse för riksdagsbehandlingen
av likartade motioner till 1961 och 1967 års riksdagar. Vidare
redovisade utskottet offentlighetskommitténs (SOU 1966: 60) syn på
nämnda sekretessfråga samt redogjorde för direktiven för den år 1969
tillkallade offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén samt den
året innan tillsatta bygglagutredningen, vilka båda kommittéer kunde
förutsättas komma att behandla frågan om sekretess kring planärenden.

Utskottet uttalade för egen del bl. a., att frågan om ökad offentlighet i
planärenden hade stor aktualitet och att berättigade krav hade rests på
en ökad insyn i sådana ärenden och på en vidgad allmän debatt under
det kommunala planläggningsarbetets olika stadier. Utskottet erinrade
om att någon skyldighet för myndigheterna att hemlighålla handlingar i
planärenden inte förelåg. Det fanns således möjlighet att vidga offentligheten
i sådana ärenden, vilket enligt utskottet borde kunna utnyttjas
särskilt i de fall då planläggningen avsåg kommunalägd mark. På grund
härav och med hänsyn till det pågående utredningsarbetet beträffande
plansekretessen fann utskottet inte anledning till något initiativ från
riksdagens sida och avstyrkte motionerna. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Som utskottet uttalade vid behandlingen av två motioner till 1969 års
riksdag om ökad offentlighet i planärenden är det av stor betydelse att
allmänheten i största möjliga utsträckning får insyn i det kommunala
planläggningsarbetet. Härigenom främjas den allmänna debatten på
detta viktiga område av samhällslivet. Utskottet delar alltså i princip
motionärernas uppfattning i detta hänseende.

Gällande bestämmelser om sekretess i planärenden ger de kommunala
planmyndigheterna möjlighet att begränsa insynen i planarbetet.
Någon skyldighet att hemlighålla handlingar i planärenden föreligger
emellertid inte. Utvecklingen de senaste åren synes också ha gått mot
en allt större öppenhet i dessa frågor.

Frågan om sekretess i planärenden kommer att behandlas av såväl

KU 1971:46

offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén som bygglagutredningen.
Någon anledning att i detta läge överlämna frågan även till utredningen
om den kommunala demokratin, som motionärerna föreslår,
föreligger inte enligt utskottets mening.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1971: 114, såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 2 november 1971

På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Adamsson*
(s), Nelander (fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo
(c), Johansson i Trollhättan (s), Mossberg (s), Pettersson i Örebro
(c), Andersson i Stockholm* (s), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna
(s), Norrby i Åkersberga (fp) och Schött (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710024