KU 1971:28

Nr 28

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om kommunalt
partistöd.

Ärendet

1 detta betänkande behandlas motionerna

1971:541 av herr Molin (fp) m. fl. och

1971:549 av herrar Strindberg (m) och Brundin (m).

Hemställan avser

i motionen 1971:541: ”att riksdagen för sin del beslutar om ändring av
lagen om kommunalt partistöd i enlighet med vad som anförts i denna
motion samt att vederbörande utskott utarbetar erforderlig lagtext”;
samt

i motionen 1971:549: ”att riksdagen måtte antaga följande förslag till
Lag om ändring i Lag om kommunalt partistöd: ”Härigenom förordnas

till varje sådant parti och att 50 % av anslaget skall fördelas lika

mellan partierna och återstoden fördelas mellan dessa i förhållande till

deras antal platser i fullmäktige under nämnda tid. Vad som och

landsting.”

Frågor om statligt partistöd behandlas i utskottets betänkande nr 27.

Gällande regler

1 kommunallagen (1953:753) stadgas i 1 kap. 3 § följande:

Kommunen äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes,
vårda sina angelägenheter, såvitt icke handhavandet därav enligt gällande
författningar tillkommer annan.

Angående vissa kommunala angelägenheter är särskilt stadgat.

Lagen (1969:596) om kommunalt partistöd stadgar följande:

Kommun får lämna ekonomiskt bidrag till politiskt parti, som under
den tid beslut om bidrag avser är representerat i kommunens fullmäktige.
Beslutet skall innehålla att bidrag utgår till varje sådant parti med samma
belopp för varje plats som partiet under nämnda tid har i fullmäktige.

Vad som sagts nu äger motsvarande tillämpning på landstingskommun
och landsting.

Frågans tidigare behandling

Vid 1968 års riksdag väcktes motioner (1:451 av herrar Torsten
Andersson, Ernst Olsson och Johan Olsson samt 11:561 av herrar Boo och
Larsson i Borrby) med hemställan att riksdagen skulle uttala att beviljande
av anslag till politiskt parti för bedrivande av kommunal information
och opinionsbildning är en angelägenhet för kommunerna.

KU 1971:28

Motionerna behandlades av konstitutionsutskottet (KU 1968:33) som
efter redogörelse för gällande regler och tidigare behandling av frågor om
kommunal information uttalade följande:

I förevarande motioner fästs uppmärksamheten på frågan om formerna
för spridning av information om den kommunala verksamheten. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att detta är en fråga av stor
betydelse. Den fortgående utvecklingen mot större kommunala enheter
medför att de direkta kontakterna mellan kommunmedlemmarna och de
kommunala förtroendemännen minskar. Även andra vägar att sprida
kännedom om de kommunala organens verksamhet måste därför övervägas.
Som motionärerna påpekar kan de politiska partierna spela en viktig
roll i detta sammanhang. En ökad informationsverksamhet från partiernas
sida i fråga om de kommunala förhållandena torde emellertid
förutsätta att partierna får ökade ekonomiska resurser. Detta kan ske
inom ramen för det statliga partistödet. En annan väg är att partierna
beviljas anslag av kommunerna för informationsändamål. Gällande lagstiftning
medger emellertid i princip inte att kommunerna lämnar anslag
till politiska partier. En uppmjukning av principen har dock skett så till
vida att anslag numera — efter ett tillägg till barnavårdslagen — kan
lämnas till de politiska ungdomsorganisationerna för deras samhällsfostrande
verksamhet. En vidgning av kommunernas rätt att bevilja partierna
anslag skulle ligga i linje med den utveckling som sålunda redan inletts.
Frågan om en vidgning av den kommunala kompetensen i förevarande
hänseende bör enligt utskottets mening närmare utredas.

Tre ledamöter (alla h) reserverade sig och yrkade avslag på motionerna.
Riksdagen följde utskottet.

Frågan övervägdes inom kommunikationsdepartementet som i april
1969 redovisade övervägandena i en PM om kommunalt partistöd
(Stencil K 1969:7). Häri föreslogs en lagstiftning som skulle ge kommun
och landstingskommun befogenhet att enligt vissa grunder lämna ekonomiskt
stöd åt politiska partier.

Förslag till lag om kommunalt partistöd framlades i proposition vid
1969 års riksdag (prop. 1969:126). Där föreslogs att kommuner och
landstingskommuner genom en särskild lag skulle tilläggas befogenhet att
lämna ekonomiskt bidrag till politiskt parti, som under den tid beslut om
bidrag avsåg var representerat i kommunens fullmäktige resp. landstinget.
Beslutet skulle enligt lagförslaget innehålla att bidrag utgår till varje
sådant parti med samma belopp för varje plats som partiet under nämnda
tid hade i fullmäktige resp. landstinget. I motioner yrkades dels avslag på
propositionen, dels att bidrag skulle kunna utgå retroaktivt till parti som
inte varit men blir representerat efter kommunval, dels att bidrag skulle
utgå med visst grundbelopp lika för alla partier och med visst belopp i
förhållande till antalet mandat. Som grundbelopp föreslogs både 25 och
50 % av totala bidragssumman.

Utskottet (KU 1969:36) ansåg sig i huvudsak kunna godta det
framlagda förslaget men yttrade beträffande fördelningen av partistödet
följande:

Olika meningar har framkommit om de grunder, som här gäller för
fördelningen av ett kommunalt partistöd. Propositionen föreslår en mot

KU 1971:28

mandatantalet proportionell fördelning. I tre par motioner har i stället
föreslagits, att viss del av stödet skall utgå som ett för alla partier lika
stort grundbidrag. Utskottet finner starka skäl tala för den senare
lösningen. Åtskilliga av de kostnader partierna har för sin informationsverksamhet
inom kommunerna är oberoende av partiernas storlek. Som
skäl mot en konstruktion med lika grundbidrag samt tilläggsbidrag i
förhållande till mandatantalet har i propositionen anförts att den kan
främja partisplittring. Denna synpunkt är emellertid knappast bärkraftig,
när det gäller den kommunala verksamheten. En konstruktion med
grundbidrag är enligt utskottets mening bättre ägnad än propositionens
förslag att åstadkomma en aktiv informationsverksamhet och därmed
vidareutveckla den kommunala demokratin. Grundbidragen bör lämpligen,
som föreslagits i motionerna 1:1076 och 11:1245, utgöra en fjärdedel
av det totala bidragsbeloppet.

I en reservation yrkades helt bifall till propositionen av tio ledamöter
(alla s), vilka uttalade följande:

Det förslag, som framlagts genom förevarande proposition, har utarbetats
i anledning av en framställning av riksdagen förra året, vilken
tillkommit på utskottets förslag. Bakgrunden är de politiska partiernas
betydelse och ansvar för information och debatt om de kommunala
frågorna.

Utskottet tillstyrker att kommunerna ges rätt att lämna bidrag till
politiska partier på sätt föreslås i propositionen och avstyrker sålunda
motionen 11:1231, i vilken yrkats avslag på propositionen. Då det gäller
den närmare utformningen av regler om kommunalt partistöd är det
angeläget att fasthålla utgångspunkten, att syftet är att öka medborgarnas
möjligheter till information, inte att gagna partierna i och för sig. Det är
också naturligt att inte utan starka skäl, som direkt anknyter till de
kommunala förhållandena, görs avvikelser från vad som gäller i fråga om
det statliga partistödet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna
1:1064 och 11:1227, i vilka föreslagits att bidrag skall kunna utgå även
för valår till parti som då inte är men genom valet blir representerat i den
kommunala församlingen. Utskottet finner också att en fördelning av
bidragen i direkt proportion till antalet mandat är bestämt att föredraga
från den angivna utgångspunkten. De förslag om att en viss del av
anslagen skall fördelas lika mellan partierna som grundbelopp, vilka
framförts i övriga motioner, bör sålunda avvisas. Utskottet vill särskilt
erinra om att det som skäl mot en sådan konstruktion av det statliga
partistödet anfördes, att den skulle gynna partisplittring. Denna synpunkt
är giltig även i detta sammanhang.

Riksdagen biföll reservationen.

Motionerna

I motionen 1971:541 framhålles att vissa informationskostnader avseende
spridandet av partiernas kommunalpolitiska förslag är desamma
oberoende av partiets mandatantal i kommunens fullmäktige, varför det
kommunala partistödet till viss del bör bestå av ett till alla partier med
samma belopp utgående grundbidrag. Detta bör uppgå till en fjärdedel av
hela bidraget. Vidare ifrågasätts om alla i fullmäktige företrädda partier
skall ha rätt till grundbidrag och föreslås en spärregel knuten till partiets
andel av det totala antalet avgivna röster eller till det totala antalet

KU 1971:28

ledamöter i kommunfullmäktige eller landsting.

1 motionen 1971:549 anförs att den nuvarande bidragskonstruktionen
missgynnar de små partierna och bidrar till en från demokratisk synpunkt
icke önskvärd konservering av partistrukturen. Vid ändring av lagen bör
beaktas att grundbelopp rimligen inte bör utgå till tillfälliga grupperingar
av den art som lokalt kan förekomma främst vid de primärkommunala
valen samt att grupp som erhåller kommunalt bidrag bör tillhöra politisk
organisation med större förankring. Det framlagda förslaget till lagändring
innefattar dock inte någon spärregel i detta syfte.

Utskottet

1 sitt samtidigt härmed avgivna betänkande om det statliga partistödet
har utskottet förordat en förutsättningslös översyn av gällande regler om
fördelning av stödet.

Vid tillkomsten av lagen om kommunalt partistöd uttalades från
riksdagens sida att det var naturligt att inte utan starka skäl, som direkt
anknyter till de kommunala förhållandena, göra avvikelser från vad som
gäller i fråga om det statliga partistödet. Allmän enighet råder också
numera om att samma huvudprinciper bör gälla för det kommunala
partistödet som för det statliga. Utskottet anser det därför vara lämpligt
att frågan om reglerna för kommunalt partistöd upptas till övervägande
gemensamt med fördelningsreglerna för det statliga partistödet. I detta
läge bör riksdagen inte nu ta ställning till de i motionerna aktualiserade
frågorna om grundbidrag och spärregler.

På grund av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen i anledning av motionerna 1971:541 och 197 1:549 hos
Kungl. Maj:t hemställer om översyn av lagen om kommunalt
partistöd i enlighet med vad utskottet anfört.

Stockholm den 30 mars 1971

På konstitutionsutskottets vägnar
GUNNAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Luttra (c), Adamsson (s), fru Thunvall (s),
herrar Boo* (c), Johansson i Trollhättan (s), Ahlmark (fp), Mossberg (s),
Pettersson i Örebro (c), Andersson i Stockholm (s), Werner i Malmö (m),
Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Schött (m), Gustavsson i
Ängelholm* (s) och Molin (fp)

* Ej närvarande vid justeringen.

KU 1971: 28

Reservation

av herrar Larsson i Luttra (c), Boo (c), Ahlmark (fp), Pettersson i Örebro
(c), Werner i Malmö (m), Schött (m) och Molin (fp), vilka anfört:

I vår reservation om det statliga partistödet har vi framhållit att vissa
grundläggande kostnader för partierna i stort sett är oberoende av hur
stora partierna är. Vi förordade därför införande av ett grundbidrag lika
för alla partier som erhållit utjämningsmandat i riksdagen.

Då man bör sträva efter likartade huvudprinciper så långt möjligt för
det statliga och det kommunala partistödet bör därför reglerna för det
kommunala partistödet ändras därhän att ett grundbidrag utgår till i
fullmäktige företrädda partier.

Eftersom det vid val till kommunfullmäktige f. n. inte finns någon
regel motsvarande spärregeln om 4 procent av de röstande för representation
i riksdagen får eventuella avtrappningsregler ges en annan utformning
för det kommunala partistödet. Därvid kan en kompletterande
regel införas om att parti med mycket liten fullmäktigerepresentation
inte skall vara berättigat till helt grundbidrag.

Vi anser därför att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionerna 1971:541 och 1971:549
anhåller hos Kungl. Maj:t om förslag till nästa års riksdag om
ändrade regler för kommunalt partistöd i syfte att införa grundbidrag
i enlighet med vad ovan anförts.

Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.150 S