Konstitutionsutskottets betänkande!! nr 27—28 år 1971
KU 1971
27-28
Nr 27
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
inom justitiedepartementets verksamhetsområde gjorda
framställning rörande utgifter för statligt partistöd för budgetåret
1971/72 jämte motioner.
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels statsverkspropositionen i den del
(bilaga 4, justitiedepartementet, G 4 s. 69) som avser statligt partistöd,
dels motionerna
1971:46 av herr Björck i Nässjö (m), såvitt avser hemställan angående
partistöd;
1971:229 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk); samt
197 1:523 av herr Ahlmark m. fl. (fp, c, m).
Hemställan avser
i statsverkspropositionen att riksdagen till Bidrag till politiska partier
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 24 500 000 kr.;
i motionen 1971:46 såvitt nu är i fråga: ”att ändrade regler för
fördelningen av partistödet införs enligt ovan angiven modell”;
i motionen 1971:229: ”att riksdagen uttalar sig för en översyn av
gällande regler för det statliga partistödet, innebärande ett genomförande
av principen om ett grundbidrag för varje parti plus ett belopp i
förhållande till partiernas styrka, att en uppräkning av den totala ramen
för anslagsgivningen sker, att riksdagen dessutom uttalar sig för utformning
av regler enligt vilka även politiska riksorganisationer, vilka icke
erhållit mandat i riksdagen, får möjlighet att erhålla partistöd; samt att
riksdagen hemställer till regeringen att förslag rörande enligt i denna
motion angivna regler för fördelning av det statliga partistödet skall
föreläggas innevarande års höstriksdag för ställningstagande”; samt
i motionen 1971:523: ”att riksdagen beslutar komplettera de nuvarande
statsbidragen till politiska partier med ett grundanslag på 1 miljon
kronor för varje partigrupp i riksdagen som erhållit utjämningsmandat;
att bidraget till politiska partier för nästkommande budgetår uppräknas
med 5 miljoner kronor”.
Motioner angående det kommunala partistödet behandlas i utskottets
betänkande nr 28.
Statsverkspropositionen
Medelsfördelningen föreslås ske i enlighet med de riktlinjer som angavs
i 1970 års statsverksproposition (bil. 4 s. 79) angående bidrag till
politiska partier och som godtogs av riksdagen (SU 1970:2, KU 1970:14).
Anslaget föreslås utgå med oförändrat belopp.
1 —Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 27-28
KU 1971:27
2
Motionerna
I motionen 1971:46 anförs att en ny typ av partistöd bör införas och
så utformas att det kompenserar oppositionspartierna för alla automatiska
fördelar som regeringsinnehavet innebär. Varje i riksdagen representerat
parti som passerat fyraprocentspärren bör erhålla ett grundbidrag
sammanlagt uppgående till 25 % av hela partistödsbeloppet, medan resten
av beloppet fördelas mellan de berättigade partierna på så sätt, att parti
som ej är representerat i regeringen erhåller 50 % högre bidragsbelopp än
regeringsparti. Om en uppräkning sker av partistödsbeloppet kan kanslistödet
till riksdagspartierna upphöra att utgå.
Vägledande vid omarbetningen av reglerna för det statliga partistödet
bör enligt motionen 1971:229 vara att ingen väsentlig reducering av nu
utgående anslag till partierna bör äga rum under valperioden.
I motionen 1971:523 framhålles att väsentliga kostnader för partierna
är i stort sett oberoende av antalet riksdagsplatser, varför det nuvarande
mandatbidraget bör kompletteras med ett grundbidrag till partigrupper
som nått över 4 procent av rösterna i hela landet och erhållit utjämningsmandat.
Grundbidraget föreslås uppgå till 1 miljon kr. per parti, vilket
innebär ungefär en sjättedel av hela det statliga partistödet. Vidare bör
det övervägas om en del av grundbidraget bör utgå för parti^om inte nått
utjämningsmandat.
Frågans tidigare behandling
Vid 1965 års höstriksdag framlades i proposition 1965:174 förslag att
statsbidrag skulle utgå till politiskt parti som är representerat i riksdagen
och fortlöpande bedriver opinionsbildande verksamhet bland sina medlemmar
och bland allmänheten.
Utskottet anförde i sitt utlåtande över förslaget bl. a. följande:
I propositionen har angetts fyra principer, som böra ligga till grund vid
utformningen av ett system för statsstöd åt politiska partier, nämligen
att bidrag utgår endast till partier som har ett inte obetydligt stöd i
väljaropinionen, manifesterat i allmänna val, att bidragen beräknas
schematiskt och fördelas enligt fasta regler som inte tillåter någon
skönsmässig prövning, att bidragens storlek sätts i relation till partiernas
styrka, och att någon statlig kontroll av hur medlen används inte skall
förekomma. Utskottet ansluter sig till vad sålunda anförts i propositionen.
Det anförda innebär inte, att det i propositionen framlagda förslaget
enligt utskottets mening skulle kunna nu fastställas som en i alla delar för
framtiden orubblig ordning. Väl kan de förut angivna fyra grundprinciperna
inte överges, men systemets närmare detaljutformning torde böra
bli föremål för översyn, sedan erfarenhet vunnits av dess praktiska
tillämpning. Med anknytning till propositionens förslag om årlig omprövning
av bidragens storlek och till motionerna 1:816 och 11:970 vill
utskottet därför förorda, att fördelningsreglerna underkastas en förutsättningslös
översyn, sedan nödvändig erfarenhet erhållits av deras tillämpning.
KU 1971:27
3
I en reservation av sex ledamöter (3 fp + 3 h) hemställdes om avslag på
propositionen. I en annan reservation av en ledamot (fp) hemställdes om
avslag i förening med begäran om en skyndsam utredning om utformningen
av ett statligt partistöd. Riksdagen följde utskottet.
I en motion 1966 (11:442 av herr Wedén) hemställdes att riksdagen
måtte besluta om en parlamentarisk utredning för undersökning av de
principiella och praktiska frågor som bör inverka på utformningen av ett
partistöd och av de konsekvenser som olika former för ett sådant stöd
kan väntas medföra. Utskottet (KU 1966:14) hänvisade till sitt utlåtande
föregående år, särskilt till vad som anförts om översyn av systemets
närmare utformning, och avstyrkte motionen, vilken avslogs av riksdagen.
Sex ledamöter i utskottet (3 h + 3 fp), vilka tog avstånd från partistödet
som sådant, avgav ett särskilt yttrande till utlåtandet i ärendet.
Även 1967 väcktes motion (11:232 av herrar Rubin och Sjöholm) i
ämnet, med samma syfte som 1966 års motion. Utskottet (KU 1967:8)
hänvisade till sina tidigare utlåtanden och avstyrkte motionen. Blank
reservation avgavs av fyra ledamöter (3 h 4- 1 fp). Motionen avslogs av
riksdagen.
År 1968 uttalade utskottet (KU 1968:14) i anledning av motion
(11:649 av herr Rubin) med samma syfte att tiden ännu inte kunde anses
vara inne för den översyn av systemets närmare utformning, som
riksdagen beslöt 1965. Motionen avstyrktes av utskottet. Blank reservation
avgavs av fem ledamöter (2 fp + 3 h). Riksdagen avslog motionen.
Samma yrkande återkom i motioner (1:97 av herr Virgin m. fl. och
11:115 av herr Holmberg m. fl.) 1969 och avstyrktes av utskottet (KU
1969:23) med samma uttalande som föregående år. Tio ledamöter (4 fp,
3 c, 3 m) reserverade sig för en översyn av reglerna för det statliga
partistödet. Motionerna avslogs av riksdagen.
Vid 1970 års riksdag framlades i statsverkspropositionen (bil. 4,
justitiedep., G 4 s. 79) förslag angående ändring av grunderna för bidraget,
innebärande att fr. o. m. 1971 skulle för rätt till partistöd gälla, att
partiet deltagit i senaste val till riksdagen och därvid vunnit mandat.
Samtidigt föreslogs en höjning av beloppet per mandat från 60 000 till
70 000 kronor. Motioner med förslag till annan fördelning väcktes. Enligt
ett motionsförslag (c) borde reglerna utformas så att partier som
uppnådde minst 2 % av samtliga avgivna röster i landet erhåller stöd som
svarar mot bidraget för ett riksdagsmandat (70 000 kronor) oberoende av
om partiet blev representerat i riksdagen eller inte och partier som
uppnådde 2 1/2 %, 3 % resp. 3 1/2 % fick bidrag svarande mot två, tre
resp. fyra riksdagsmandat. Till partier som uppnådde mer än 4 % borde
utbetalas ett grundbidrag motsvarande bidraget för fyra riksdagsmandat
och därjämte bidrag per mandat i enlighet med de i statsverkspropositionen
angivna grunderna. Enligt ett annat motionsförslag (m) borde 50
procent fördelas lika mellan de i riksdagen representerade partierna och
resterande belopp i enlighet med dittills gällande regler. Utskottet anslöt
sig till propositionens förslag och avstyrkte motionerna. Två reservationer
avgavs, dels av sju ledamöter (4 fp + 3 c), vilka anslöt sig till de
1 *-Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 27-28
KU 1971:27
4
synpunkter sorn anförts i det första motionsförslaget (c), dels av tre
ledamöter (alla m) vilka anslöt sig till det andra motionsförslaget (m)
med den ändringen att de hemställde att en fjärdedel av bidraget skulle
fördelas lika mellan i riksdagen representerade partier och återstoden
efter antalet mandat i riksdagen. Riksdagen avslog motionerna.
1 detta sammanhang kan också erinras om att vid 1966 års riksdag
väcktes motioner (1:145 av herrar Adolfsson och Werner, 11:198 av herr
Hermansson m. fl. samt 11:325 av herrar Haglund och Hammarberg) med
begäran om utredning om partiernas inkomster och utgifter i den del som
inte täcks av statsbidraget samt om lagstiftning om redovisningsskyldiginte
täcks av statsbidraget samt om lagstiftning om redovisningsskyldighet
för penningbidrag till partierna. Motionerna avslogs på hemställan av
utskottet (KU 1966:15) som bl. a. hänvisade till den i samband med
1965 års beslut fastlagda principen att statlig kontroll av medelsanvändningen
inte skall förekomma. Utskottet hänvisar till detta utlåtande med
avseende på vad som tidigare förekommit i denna fråga.
Genom en särskild lag (SFS 1969:596) gavs kommuner och landsting
1969 möjlighet att bevilja bidrag till politiska partier.
Utskottet
1 1965 års proposition angående statsbidrag till politiska partier (prop.
1965:174) angavs fyra principer, som borde ligga till grund för utformningen
av ett system för statsstöd åt politiska partier, nämligen att bidrag
skulle utgå endast till partier som har ett inte obetydligt stöd i
väljaropinionen, manifesterat i allmänna val, att bidragen skulle beräknas
schematiskt och fördelas enligt fasta regler som inte tillåter någon
skönsmässig bedömning, att bidragens storlek skulle sättas i relation till
partiernas styrka och att någon statlig kontroll av hur medlen användes
inte skulle förekomma.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande anslöt sig utskottet (KU
1965:44) till vad som anförts i propositionen men uttalade att detaljutformningen
av det i propositionen framlagda förslaget inte då kunde
fastställas som en i alla delar för framtiden orubblig ordning. Utskottet
förordade, att fördelningsreglerna skulle underkastas en förutsättningslös
översyn sedan nödvändig erfarenhet erhållits av deras tillämpning.
Utskottet anser att det nuvarande systemet i stort sett fungerat
tillfredsställande. Sedan det statliga partistödet infördes har emellertid
många förhållanden som har betydelse för systemets utformning ändrats.
Sålunda har kommunerna genom en särskild lag fått möjlighet att anslå
medel till de politiska partierna. Genom den partiella författningsreformen
har övergång skett till enkammarriksdag, och ett nytt valsystem
införts. Vidare har förslag framlagts till ett särskilt stöd till dagspressen,
vilket kommer att behandlas senare vid årets riksdag. Utskottet finner
tiden nu vara mogen för den översyn av fördelningsreglerna, som
förutsattes vid det statliga partistödets tillkomst.
Denna översyn bör ske med skyndsamhet. Som förutsattes 1965 bör
den vara förutsättningslös men ha som utgångspunkt de ovan nämnda
KU 1971:27
5
fyra grundprinciperna. För en allsidig bedömning av partistödets storlek
och fördelning är det av vikt att i görligaste mån få kunskap om hur
partistödet hittills använts och hur partierna nått allmänheten med sin
information.
I motioner har yrkats att det nuvarande, efter mandatantal utgående
bidraget bör kompletteras med ett grundbidrag för varje parti. Som
motivering härför har anförts att informations- och administrationskostnder
till stor del är oberoende av partiets storlek. Vidare har yrkanden
framförts att även politiskt parti som fått ett stort antal röster utan att
uppnå mandat i riksdagen skall få ett visst reducerat belopp i partistöd.
Den av utskottet förordade utredningen bör vara oförhindrad att ta
upp dessa och andra frågor rörande partistödet. Utskottet vill härvid
framhålla att frågan om grundbidrag måste ses mot bakgrund av att
utgifterna för partiernas verksamhet bl. a. är beroende av deras möjligheter
att sprida information, exempelvis genom pressen.
Vid översynen bör övervägas den totala kostnadsramen för partistödet,
varjämte bör beaktas de kostnadsmässiga konsekvenserna av ifrågasatta
ändringar i gällande regler.
I avvaktan på resultatet av den allsidiga översynen av det statliga
partistödet bör anslaget utgå med oförändrat belopp i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag.
På grund av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1) i anledning av motionerna 1971:46, såvitt avser partistöd,
1971:229 och 1971:523, den sistnämnda motionen såvitt nu är i
fråga, hos Kungl. Maj:t anhåller om en allsidig översyn av gällande
regler för det statliga partistödet i enlighet med vad utskottet
anfort,
2) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971:523 i vad den ej behandlats under 1) till Bidrag till politiska
partier för budgetåret 1971/72 på driftbudgeten under andra
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 24 500 000 kr.
Stockholm den 30 mars 1971
På konstitutionsutskottets vägnar
GUNNAR LARSSON
Närvarande: herrar Larsson i Luttra (c), Adamsson (s), fru Thunvall (s),
herrar Boo* (c), Johansson i Trollhättan (s), Ahlmark (fp), Mossberg (s),
Pettersson i Örebro (c), Andersson i Stockholm (s), Werner i Malmö (m),
Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Schött (m), Gustavsson i
Ängelholm* (s) och Molin (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
KU 1971:27
6
Reservation
av herrar Larsson i Luttra (c), Boo (c), Ahlmark (fp), Pettersson i Örebro
(c), Werner i Malmö (m), Schött (m) och Molin (fp), vilka anfört:
Sorn framhålls bl. a. i motion 1971:523 är vissa grundläggande kostnader
för partierna i stort sett oberoende av hur många riksdagsplatser de
har. Hit hör t. ex. utgifter för informationsmaterial till väljarna och vissa
delar av personal- och administrationskostnaderna. Det är därför angeläget
att redan nu komplettera det nuvarande bidraget, som fördelas efter
antalet mandat i riksdagen, med ett grundbidrag.
Det är inte rimligt att ytterligare uppskjuta denna reform, som gör
fördelningen av det statliga partistödet mer rättvist än i dag. Av detta skäl
kan vi ansluta oss till kravet i motion 1971:523 att utöver bidraget per
mandat anslå 1 miljon kr. som grundbidrag till varje riksdagsparti som
erhållit utjämningsmandat.
Starka skäl talar vidare för att del av grundbidrag bör utgå för parti
som fått ett stort antal röster men inte nått den andel av valmanskåren
som ger utjämningsmandat. Ett avtrappat grundbidrag skulle kunna
minska den ekonomiska tröskeleffekten av 4-procentspärren. I god tid
före nästa val bör riksdagen besluta om en sådan regel. Därför bör Kungl.
Maj:t till nästa års riksdag lägga fram förslag till bestämmelser om
avtrappningsregler.
Vi anser därför att utskottet bort hemställa
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1971:46, såvitt avser partistöd, 1971:229 och 1971:523
1) beslutar att utöver det i statsverkspropositionen föreslagna
partistödet skall utgå ett grundbidrag på 1 miljon kr. till varje
riksdagsparti som erhållit utjämningsmandat,
2) till Bidrag till politiska partier för budgetåret 1971/72 på
driftbudgeten under andra huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 29 500 000 kr. och
3) anhåller hos Kungl. Maj:t om förslag till nästa års riksdag till
regler om avtrappat grundbidrag för partier som ej erhållit
utjämningsmandat enligt vad ovan anförts.