KU 1971:15

Nr 15

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner
angående det framtida statsskicket.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna 1971: 1 av herr Hermansson
i Stockholm (vpk) m. fl. samt 1971: 117 av herr Sjöholm (fp).

Hemställan avser i motionen 1971: 1: »att riksdagen fattar ett principbeslut
om övergång till republik så att detta kan ikraftträda vid den
nuvarande troninnehavarens frånträde»; samt

i motionen 1971: 117: »att riksdagen måtte besluta att hos Kungl.
Maj:t begära förslag till lag om rådgivande folkomröstning i fråga om
det framtida statsskicket i vad det avser monarki eller republik».

Frågans tidigare behandling

Frågor rörande statsformen och statschefens ställning har vid ett flertal
tillfällen upptagits i motioner. Sålunda avslogs vid nio riksdagar
under åren 1912—1933 motioner, i vilka ifrågasatts övergång från monarkiskt
till republikanskt statsskick. Vid ettvart av dessa tillfällen hade
motionerna avstyrkts av konstitutionsutskottet (KU 1912: 38, 1914:
B 18, 1919: 48, 1920: 40, 1924: 17, 1925: 5, 1928: 1, 1932: 1 och 1933:
8). Någon närmare redogörelse för dessa äldre riksdagsärenden torde
inte vara påkallad i detta sammanhang.

Efter år 1933 aktualiserades frågan först vid 1958 års A-riksdag. I
motioner hemställdes då, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om att åt den år 1954 tillsatta författningsutredningen även skulle
uppdragas att genomföra en förutsättningslös utredning angående statschefens
ställning i en modern svensk parlamentarisk demokrati, omfattande
både de konstitutionella och de representativa sidorna av skilda
system. I sitt utlåtande (KU 1958: A 14) över motionerna återgav konstitutionsutskottet
vissa delar av författningsutredningens direktiv och
uttalade därefter, att det enligt dess bedömning föll under utredningens
redan givna uppdrag att i viktiga delar ompröva jämväl statschefens
ställning i en modern parlamentarisk demokrati. Med hänsyn härtill avstyrkte
utskottet, som inhämtat att författningsutredningens arbete kunde
beräknas bli slutfört under år 1959, en skrivelse till Kungl. Maj:t med
begäran om utredning i motionernas syfte. Utskottet hemställde, att
motionerna måtte anses besvarade med vad sålunda anförts, vilket bifölls

KU 1971:15

av riksdagen. Utskottets dåvarande ordförande uttalade i ett särskilt
yttrande, att han till alla delar biträdde utskottets motivering men i klarhetens
intresse hellre sett att i hemställan använts den sedvanliga formen
för avslag. Fem ledamöter reserverade sig för avslag, medan tre reserverade
sig för bifall till motionerna.

Författningsutredningen berörde statschefens ställning i motiven till
sitt förslag till ny regeringsform (SOU 1963: 17, s. 135 ff.). Utredningen
uttalade till en början, att den inte haft att pröva den principiella frågan
om statsformen. Direktiven förutsatte att den avsedda moderniseringen
av författningen, inbegripet grundlagfästandet av det parlamentariska
styrelsesättets grundläggande principer, skulle genomföras utan övergivande
av den monarkiska statsformen. Utredningens förslag framlades
därför utan diskussion av statsformen. Dock föreslogs att de grundlagsstadganden,
som nu ålägger riksdagen att välja nytt konungahus därest
det regerande utslocknar på manssidan, skall ersättas med en bestämmelse,
som endast föreskriver, att riksdagen i den angivna situationen
skall utse ny statschef. Utredningen framhöll, att ett sådant stadgande
inte skulle prejudicera i någon riktning utan endast ge frihet att välja
mellan monarkisk och republikansk statsform.

I motion vid 1966 års riksdag hemställdes om parlamentarisk utredning
om statschefens ställning i en parlamentarisk demokrati med uppgift
att även pröva principfrågan om statsformen. Utskottet fann i sitt
utlåtande (KU 1966: 10) inte anledning att upptaga frågan om monarkiskt
eller republikanskt statsskick till behandling, utan ansåg det i
stället angeläget, att de författningspolitiska frågor, som under lång tid
diskuterats, fick en snabb lösning. Att taga upp nya, hittills inte närmare
berörda spörsmål till utredning skulle försena genomförandet av de
angelägna reformer, som redan varit föremål för utredning och överläggningar,
varför utskottet avstyrkte motionerna. Tio ledamöter reserverade
sig och uttalade att någon prövning av frågan som utskottet förutsatte
år 1958, inte hade genomförts av författningsutredningen, vars
betänkande gav en helt otillräcklig belysning av den därmed förenade
problematiken. Med hänsyn härtill fann sig reservanterna böra i anledning
av förevarande motioner tillstyrka en skrivelse till Kungl. Maj:t
med anhållan att en sådan utredning nu kommer till stånd, som åsyftades
i motionerna. Riksdagen biföll reservationen.

1966 års riksdag behandlade även motioner angående folkomröstning
i frågan om statsformen. I sitt utlåtande (KU 1966: 11) över dessa
motioner ansåg sig utskottet med hänsyn till utgången inom utskottet
av motionsärendet om statschefens ställning sakna anledning att ingå
på en närmare prövning av motionsyrkandet. Utskottet avstyrkte enhälligt
motionerna och riksdagen följde utskottet.

I direktiven för den år 1966 tillkallade grundlagberedningen anförs
bl. a.: »Statschefens ställning i en sådan modem parlamentarisk demo -

KU 1971:15

krati bör, såsom riksdagen nyligen beslutat (rskr. 1966: 80), tas upp till
prövning vid en total författningsrevision.»

Som svar på en interpellation angående uppdrag för grundlagberedningen
att utreda statschefens ställning i en republik anförde dåvarande
statsministern den 31 oktober 1968 (1968 II 34: 12) att direktiven kvarstod
oförändrade samt att det inte ansetts vare sig lämpligt eller möjligt
att fastställa en detaljerad tidsplan för återstoden av grundlagberedningens
utredningsuppdrag.

Utskottet

Med anledning av motionen 1971: 1, vari hemställes om principbeslut
av riksdagen om övergång till republik, vill utskottet till en början
erinra om att riksdagen ej kan fatta sådant beslut, då ändring av statsskicket
endast kan ske i den ordning grundlagarna anger.

Frågan om statschefens ställning i en modem parlamentarisk demokrati
övervägs för närvarande inom grundlagberedningen, som enligt
vad utskottet erfarit avser att framlägga förslag härom under innevarande
mandatperiod.

Utskottet hemställer därför
att riksdagen avslår motionerna

1) 1971: 1 samt

2) 1971: 117.

Stockholm den 23 februari 1971
På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Nelander
(fp), Henningsson (s)*, fru Thunvall (s)*, herrar Boo (c), Johansson i
Trollhättan (s), Mossberg (s), Andersson i Stockholm (s), Wemer i
Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s)*, Fiskesjö (c), Norrby
i Åkersberga (fp) och Schött (m).

* Ej närvarande vid justeringen.