KrU 1971:20

10

Nr 20

Kulturutskottets betänkande i anledning av motion om gudstjänstgemenskap
mellan svenska kyrkan och andra kristna samfund, m. m.

1 motionen 1971:808 av fru Jonäng (c) har hemställts

1. att riksdagen för sin del antar följande förslag till
Lag om viss gudstjänstgemenskap.

§ 1.

Utan hinder av vad som eljest gäller får präst i svenska kyrkan
medverka vid nattvardsgudstjänst inom annat kristet samfund i
landet. Såsom villkor härför gäller, att gudstjänsten hålles i
samfundets gudstjänstrum, att nattvardens instiftelseord ingår i
gudstjänsten och att gudstjänsten särskilt utlysts såsom ekumenisk.
- Innan präst sålunda medverkar skall han samråda med
biskopen i det stift han tillhör. Församlingspräst skall därjämte
samråda med övriga präster i församlingen samt med kyrkorådet.

§ 2.

Utan hinder av vad som eljest gäller får den, som i annat kristet
samfund är behörig att leda nattvardsgudstjänst, på inbjudan av
pastor i församling inom svenska kyrkan medverka vid nattvardsgudstjänst,
som hålles enligt svenska kyrkans gudstjänstordning
och som särskilt utlysts såsom ekumenisk.

Innan sådan inbjudan beslutas skall pastor samråda med församlingens
övriga präster samt med kyrkorådet.

Beslut om inbjudan underställes domkapitlets prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972 och gäller till
utgången av år 1975.

2. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställer att erforderliga
medel ställes till ärkebiskopens förfogande för utredning
om möjligheterna till gemensam nattvardsutdelning för
präster från svenska kyrkan och pastorer i frikyrkliga samfund.

Det förslag till lag om viss gudstjänstgemenskap som enligt punkt
1 i motionens hemställan nu bör antas av riksdagen avser att för
svenska kyrkans del i viss utsträckning och för begränsad tid möjliggöra
att nattvardsgudstjänst firas gemensamt med annat kristet samfund i
landet. Lagförslaget har tidigare antagits av 1970 års kyrkomöte (se

KrU 1971:20

11

kyrkolagutskottets betänkande 1970:19 med därtill hörande reservationer
och kyrkomötets skrivelse 1970:50). Samtidigt med att kyrkomötet
fattade beslut i frågan beslöt mötet också att hos Kungl. Maj:t anhålla att
erforderliga medel måtte ställas till ärkebiskopens förfogande för en
utredning i enlighet med närmare angivna riktlinjer.

Efter remissbehandling av kyrkomötesskrivelsen 1970:50 har Kungl.
Maj:t i beslut den 4 juni 1971 förklarat att vad i ärendet förekommit inte
föranleder annan åtgärd från Kungl. Maj:ts sida än att Kungl. Maj:t dels
förordnar att handlingarna i ärendet skall överlämnas till ärkebiskopen
för eventuell utredning i enlighet med kyrkomötets hemställan, dels
meddelar föreskrifter om bestridande av kostnaderna för en dylik
utredning.

Utskottet

Det beslut av Kungl. Maj:t som redovisats i det föregående innebär att
Kungl. Maj:t inte ansett sig böra föreslå riksdagen att för sin del anta den
av kyrkomötet antagna lagen om viss gudstjänstgemenskap. Däremot har
Kungl. Maj:t förutsatt att ärkebiskopen, i den mån han finner det
lämpligt, föranstaltar om den av kyrkomötet angivna utredningen, som i
så fall i vissa delar får förskottsvis bekostas av kyrkofonden.

Utskottet får erinra om att 1968 års kyrkomöte uttalat sig för att
kyrkans inre verksamhet i framtiden skall regleras genom bestämmelser
som kyrkomötet själv utfärdar (se särskilda utskottets betänkande
1968:1 och kyrkomötets skrivelse 1968:31). Mot den bakgrunden och
med hänsyn dels till Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut, dels till att 1968
års beredning om stat och kyrka i sitt nästa år väntade betänkande kommer
att lägga fram förslag i frågan om regleringen av kyrkans inre verksamhet
anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att göra det ställningstagande
i lagfrågan som motionären önskat.

Vad därnäst gäller utredningen finner utskottet att syftet med motionen
i denna del är tillgodosett genom det beslut som Kungl. Maj:t numera
meddelat. Någon åtgärd erfordras därför inte av riksdagen och motionsyrkandet
avstyrkes därför.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1971:808 i vad den avser antagande
av Lag om viss gudstjänstgemenskap,

2. att riksdagen avslår motionen 1971:808 i vad den avser viss utredning.

Stockholm den 26 oktober 1971
På kulturutskottets vägnar

KAJ BJÖRK

KrU 1971:20

12

Närvarande: se under betänkandet nr 19.

Särskilt yttrande

av herr Källstad, som anfört följande:

”Under senare år har de mellankyrkliga förhållandena förbättrats i
alltmer ekumenisk riktning, vilket lett till större förståelse och samverkan
trossamfunden emellan. Detta gäller på det internationella planet, men
även det hemmaekumeniska klimatet har förbättrats. Inom kyrkornas
världsråd samverkar svenska kyrkan och flera av de inom Sverige
verkande fria kristna trossamfunden.

När 1970 års kyrkomöte antagit ett lagförslag som uttrycker viljan till
vidgad gudstjänst- och nattvardsgemenskap mellan svenska kyrkan och
andra kristna trossamfund i vårt land, innebärande möjlighet för olika
trossamfunds sakramentsförvaltare att tjäna tillsammans vid samma
nattvardsgudstjänst, måste detta ses som ett gott uttryck för en växande
ekumenisk vilja och förståelse. Kyrkomötet har sålunda självt uttalat sig
för en reglering av förhållandena enligt en ekumenisk linje, så att svenska
kyrkan i viss utsträckning och för begränsad tid får möjlighet till
nattvardsfirande gemensamt med annat trossamfund. Det hade då varit
ytterst önskvärt, att utskottet, även om förslaget till lag om viss gudstjänstgemenskap
icke förelägges riksdagen och oberoende av stat-kyrkaberedningens
arbete, hade uttalat, att det med stor tillfredsställelse ser
den vilja till samverkan mellan svenska kyrkan och de fria kristna
trossamfunden som kommit till uttryck i kyrkomötets beslut.”