Inrikesutskottets betänkande nr 6 år 1971

InU 1971:6

Nr 6

Inrikesutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
inom inrikesdepartementets verksamhetsomräde gjorda
framställningar rörande invandringspolitiken jämte motioner.

Inledning

De två senaste åren har såväl bruttoinvandringen som nettoinvandringen
ökat markant. Detta har medfört problem av olika slag. Arbetsbelastningen
på statens invandrarverk, som är central förvaltningsmyndighet
för invandrar- och medborgarskapsfrågor, har ökat. Detta gäller inte
minst ärenden rörande tillstånd m. m. Den ökade invandringen ställer
också krav på stora insatser i fråga om undervisningen i svenska och andra
särskilda anpassningsåtgärder. Ansvaret i sistnämnda hänseende ligger i
första hand på statliga och kommunala myndigheter inom olika samhällsområden.
Invandrarverkets roll i detta avseende är av informativ, samordnande
och stimulerande natur.

Invandringens omfattning de senaste åren framgår av nedanstående
tabell, som invandrarverket nyligen upprättat och som grundar sig på
statistiska centralbyråns befolkningsstatistik.

År Bruttoinvandring Utvandring Nettoinvandring

	Totalt	Nordbor	Icke- nordbor	Totalt	Nordbor	Icke- nordbor	Totalt	Nordbor	Icke- nordboi
1962	22 165	13 860	8 305	10 861	7 503	3 356	11 304	6 355	4 949
1963	23 791	14 933	8 858	10813	6 836	3 977	12 978	8 097	4 881
1964	34 933	24 018	10 915	11 074	6 988	4 086	23 859	17 030	6 829
1965	46 528	27 680	18 848	11 349	7 489	3 860	35 179	20 191	14 988
1966	43 874	21 751	22 123	14 445	9 976	4 469	29 429	11 775	17 654
1967	27 075	14 098	12 977	14 529	9 470	5 059	12 546	4 628	7 918
1968	32 697	21 738	10 959	16618	9 882	6 736	16 079	11 856	4 223
1969	59 604	44 022	15 582	14 057	9 152	4 905	45 547	34 870	10 677
19701	73 560	47 972	25 588	21 463	15 600	5 863	52 097	32 372	19 725

preliminära siffror

Riksdagen 1971. 18 sami. Nr 6

InU 1971:6

2

Invandringens betydelse för arbetsmarknaden illustreras av följande
tabell över antalet arbetsanmälda utlänningar vid ingången av åren
1964-1971.

Är	Totalt	Nordbor	Icke- nordbor
1964	133 168	87 068	46 100
1965	145 403	96 577	48 826
1966	162 232	102 463	59 769
1967	175 993	106 733	69 260
1968	171 692	103 925	67 767
1969	172 496	107 052	65 444
1970	203 987	130 114	73 873
1971	229 117	146 704	82 413

DRIFTBUDGETEN Elfte huvudtiteln

Arbetsmarknad m. m.

1. Statens invandrarverk

Kungl. Maj:t har i prop. 1971:1, bilaga 13, punkt B 13 (s. 92-94)
föreslagit riksdagen att till Statens invandrarverk förbudgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 10 855 000 kr.

Motion

I motionen 1971:1144 av fru Söder och fröken Eliasson yrkas, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen anvisar ett anslag på 400 000 kr. till statens
invandrarverk för inrättande av en informationsbyrå inom verket.

Utskottet

Kungl. Maj:ts förslag innebär att anslaget till invandarverket ökar med
1 055 000 kr. Härigenom skapas utrymme för bl. a. tio nya tjänster. En
av dessa är avsedd för informations- och kontaktverksamhet beträffande
organisationer på arbetsmarknaden och en annan för information till
vissa målgrupper såsom socialvårdstjänstemän m. fl.

Motionsyrkandet knyter an till ett förslag av invandrarverket om
inrättande av en särskild informationsbyrå om inalles 17 nya tjänster till
en beräknad personalkostnad om 1 030 600 kr.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
förbättra informationen såväl till invandrarna om förhållandena här i
landet som till svenskarna om invandrarnas betydelse för landet men
också om deras problem. Mot bakgrund av de ökade insatser som är
nödvändiga på andra sektorer av invandringspolitiken anser sig utskottet
dock inte kunna tillstyrka någon ökning utöver Kungl. Maj:ts förslag.

InU 1971:6

3

Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandet.

Utskottet har inte heller i övrigt någon erinran att göra mot medelsberäkningen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag på
motionen 1971:1144, såvitt nu är i fråga, till Statens invandrarverk
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
10 855 000 kr.

2. Omhändertagande av flyktingar

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten B 14 (s.
94—96) och hemställer

att riksdagen till Omhändertagande av flyktingar för budgetåret
197 1/72 anvisar ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.

3. Anpassningsåtgärder för invandrare

Kungl. Majit har under punkt B 15 (s. 96—98) föreslagit riksdagen att
till Anpassningsåtgärder för invandrare för budgetåret 1971/72 anvisa ett
reservationsanslag av 3 725 000 kr.

Motioner

1. Motionen 1971:37 av herr Zachrisson m. fl., i vilken yrkas dels att
riksdagen måtte besluta att under elfte huvudtiteln för budgetåret
1971/72 till Bidrag till invandrarkyrkor anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kronor, dels att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte ge
till känna de riktlinjer enligt vilka bidrag till invandrarkyrkor bör utgå.

2. Motionen 1971:285 av herr Wikström m. fl., i vilken yrkas att ett
anslag på 1 milj. kr. måtte ställas till statens invandrarverks förfogande
att fördelas mellan de romersk-katolska, grekisk-ortodoxa och mosaiska
församlingarna liksom andra religiösa invandrargrupper för deras kurativa
insatser bland invandrarna.

3. Motionen 1971:1144 av fru Söder och fröken Eliasson, i vilken,
såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen ökar anslaget till Stiftelsen
Invandrartidningen med 500 000 kr.

Utskottet

Från anpassningsanslaget utgår bidrag för att täcka underskott hos den
stiftelse som ger ut Invandrartidningen. Vidare bestrids kostnader för en
del anpassningsåtgärder för vilka medel inte står till förfogande i annan
ordning.

Invandrartidningen utkommer på fem språk med 46 nummer
per år. Prenumerationsavgiften utgör 10 kr. per år. Tidningen får
inte till någon del finansieras genom annonsintäkter. Upplagan ökade
under år 1970 med ca 9 000 exemplar till ca 37 000 exemplar.

InU 1971:6

4

Invandrarverket har begärt att bidraget till Invandrartidningen skall
ökas från 955 000 kr. till 2 005 000 kr. Härigenom skulle tidningen
kunna ges ut på ytterligare fem språk och få ett ökat antal sidor. I
motionen 1144 yrkas att bidraget till Invandrartidningen höjs med
500 000 kr. för att göra det möjligt att ge ut tidningen på flera språk än
f. n.

Departementschefen har inte velat godta en ökning av bidraget utöver
det belopp som motsvarar ökade översättnings- och tryckningskostnader,
125 000 kr. När det gäller finansieringen av tidningens expansion hänvisar
han till den positiva upplageutvecklingen och möjligheten att höja
prenumerationsavgiften.

Utskottet ansluter sig till departementschefens ståndpunkt. Utskottet
vill emellertid även i detta sammanhang betona betydelsen av effektiv
information. Det blir anledning att återkomma till frågan om inte förr så i
samband med prövning av det förslag i ämnet som kan väntas från
invandrarn tredningen.

Från anslaget till anpassningsåtgärder bestrids även kostnader för viss
försöksverksamhet, däribland bidrag till organisationer m. fl. för anpassningsåtgärder.
Med hjälp av sådana bidrag driver KFUM och KFUK viss
kuratorsverksamhet bland invandrare. Vidare ges bidrag för att möjliggöra
anställning av en präst för arbete bland ortodoxa trosbekännare i
södra Sverige.

Motionerna 37 och 285 syftar till ett ökat stöd till religiösa
organisationer som verkar bland invandrarna. I motionen
37 begärs ett särskilt anslag på 500 000 kr. som skall disponeras av
invandrarverket. Bidrag skall utgå till sådana församlingar inom kristna
och icke-kristna trossamfund, som till betydande del består av invandrare.
Motionärerna anger att syftet med bidraget skall vara att öka
förutsättningarna för ekonomiskt svaga församlingar att hålla lokaler,
erbjuda kurativ verksamhet och religiös service. Som riktpunkt föreslås
att de betjänar minst 1 000 invandrare. I motionen 285 yrkas att 1 milj.
kr. skall ställas till invandrarverkets förfogande för att fördelas mellan
olika religiösa samfund för deras kura tiva insatser bland invandrarna.

Utskottet vill till en böljan framhålla att den allmänna frågan om
statligt ekonomiskt stöd till religiösa samfund faller utanför utskottets
verksamhetsområde. Spörsmål av denna art kommer i anledning av
motioner till årets riksdag att prövas av kulturutskottet. De mer långsiktiga
övervägandena i sammanhanget torde ankomma på 1968 års beredning
om stat och kyrka.

Utskottet har bedömt de förevarande motionerna med utgångspunkt i
att olika religiösa samfund genom sin verksamhet underlättar invandrarnas
omställning till svenska förhållanden. De insatser av kurativt slag som
det här är fråga om ankommer i första hand på kommunernas sociala
myndigheter. Den sociala omvårdnad som omfattar svenska medborgare
skall självfallet inbegripa även invandrarna. Även om samhället sålunda i
princip bör svara för åtgärder för invandrarnas anpassning bör det inte
hindra att bland invandrarna verksamma organisationer - både religiösa

InU 1971:6

5

och andra ideella sammanslutningar - får stöd av det allmänna. Organisationerna
har ofta lätt att få kontakt med olika invandrargrupper. De
kan verka smidigt och slussa över hjälpbehövande invandrare till aktuella
samhällsorgan. Enligt utskottets mening bör motionernas syfte kunna
tillgodoses på det sättet att invandrarverket får disponera ytterligare
medel för utbyggnad av försöksverksamheten på det aktuella området.
Utskottet föreslår med hänvisning härtill att anslaget till anpassningsåtgärder
räknas upp med 325 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot medelsberäkningen
under förevarande anslagspunkt.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande ökat stöd till Invandrartidningen avslår motionen
1971:1144, såvitt nu är i fråga,

2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1971:37 och
1971:285 till Anpassningsåtgärder för invandrare för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 4 050 000 kr.,

3. avslår motionerna 1971:37 och 1971:285 i den mån de inte behandlats
genom vad utskottet ovan anfört och hemställt.

4. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

Kungl. Maj:t har under punkten B lo (s. 98—100) föreslagit riksdagen
att till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 41 000 000 kr.

Motioner

1. Motionen 1971:111 av herr Wikström, vari yrkas att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att frågan om arbetslivsorientering
för invandrare utreds och förslag framläggs enligt i motionen angivna
riktlinjer.

2. Motionen 1971:518 av fru Söder m. fl., vari yrkas att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att försöksverksamhet avseende
träning i svenska språket för invandrarbarn må bedrivas inom barnstugeverksamhetens
ram snarast möjligt samt medge att kostnaderna för
försöksverksamheten bestrids med medel ur anslaget till undervisning för
invandrare i svenska språket m. m.

3. Motionen 1971:1128 av herr Lindberg m. fl., vari yrkas att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad sorn i motionen anförts
beträffande utbildning i svenska språket m. m. för invandrare.

Utskottet

Såsom den viktigaste anpassningsåtgärden för invandrare måste anses
vara att bibringa dem vissa grundkunskaper i svenska språket och om
svenska förhållanden. Från förevarande anslag bestrids utgifter för den

InU 1971:6

6

avgiftsfria undervisning i svenska som studieförbunden ordnar för
invandrare. Omfattningen av språkundervisningen har ökat mycket kraftigt
Ue senaste åren. Från budgetåret 1967/68 till budgetåret 1969/70
har kostnaderna ökat från ca 8,3 till ca 40 milj. kr. För budgetåret
1971/72 har Kungl. Maj:t under förevarande anslag beräknat 41 milj. kr.
Satsningen på undervisningen för vuxna invandrare är f. ö. ännu större
eftersom en betydande del av undervisningen också finansieras över
anslaget till arbetsmarknadsutbildning. Vid en jämförelse mellan anslaget
för nästa budgetår och kostnaden på 40 milj. kr. för budgetåret 1969/70
bör observeras att sistnämnda siffra inkluderar kostnaderna för såväl
språkundervisning i samband med arbetsmarknadsutbildning som studieförbudens
i förhållande härtill fristående undervisning.

1 språkundervisningen ingår f. n. inslag av samhällsorientering i begränsad
omfattning. Vidare har försöksvis anordnats särskild undervisning i
samhällsorientering samt internatkurser i svenska språket med anlitande
av medel från anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare. I propositionen
tillstyrks förslag av skolöverstyrelsen som går ut på utvidgad
verksamhet med studiecirklar i samhällskunskap samt anordnande av
inackorderingskurser på folkhögskolor i svenska med samhällskunskap
för invandrare. Den sammanlagda kostnaden för denna utvidgade kursverksamhet
beräknas till 1,1 milj. kr. och förutsätts bli täckt av medel
från förevarande anslag.

Frågan om organisation och finansiering av språkundervisning till
invandrare har på senare tid tilldragit sig ökad uppmärksamhet.

I december 1970 gjorde Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och
Landsorganisationen i Sverige (LO) en gemensam framställning till
inrikesministern beträffande språkundervisningen. Organisationerna begär
att kommunerna åläggs ansvaret för den grundläggande språkundervisningen,
som föreslås omfatta ca 200 lektionstimmar. Företagen skall
verka för att anställda invandrare får tillfälle att delta i undervisningen
och betala ersättning i form av permitteringslön till kursdeltagare för de
första 60 lektionstimmarna. För återstående lektionstid föreslås att
staten ger ersättning till deltagare i form av en premie till den som varit
närvarande vid det ”stora flertalet av antalet lektioner och uppnått
rimligt studieresultat”.

Invandrarverket har den 11 februari i år lagt fram ett mera långtgående
förslag än SAF och LO. Verket anser att den elementära språkundervisningen
bör omfatta minst 250 timmar och innehålla inslag av samhällsoch
arbetsmarknadsorientering. Undervisningen bör ske på arbetstid och
omfatta också hemmavarande vuxna familjemedlemmar. Verket föreslår
att samhället svarar för anordnande och finansiering av undervisningen
medan arbetsgivarna betalar ersättning till kursdeltagarna för den tid som
åtgår för undervisningen.

Förutom dessa båda förslag till effektivisering av språkundervisningen
väntas inom de närmaste månaderna ett delbetänkande från invandrarutredningen
beträffande språkundervisningen och finansieringsfrågor i anslutning
därtill. I betänkandet torde komma att behandlas undervisningen

InU 1971:6

7

såväl till barn och ungdomar som till vuxna.

De i förevarande sammanhang upptagna motionerna går samtliga ut på
att reformera den nuvarande ordningen för undervisning i svenska m. m.
åt invandrare. I motionen 1128 behandlas förslaget från SAF och LO.
Motionärerna vill gå längre än de båda organisationerna i fråga om
arbetsgivarnas förpliktelser. De anser att arbetsgivarna bör betala arbetslön
under hela utbildningstiden av minst 200 timmar. I motionen 111
föreslås att invandrarna skall beredas möjlighet till anpassning till svenskt
arbetsliv genom några månaders utbildning vid skolor av den typ som de
centrala yrkesskolorna med tillhörande elevhem utgör. I motionen 518
vill man ha försöksverksamhet med undervisning i svenska för invandrarbarn
i förskoleåldern.

Mot bakgrund av det ovan redovisade utredningsarbetet m. m., som
innebär att statsmakterna inom kort får anledning av pröva hela frågan
om undervisning för invandrare i svenska språket, saknas anledning att i
dag ta ställning till detaljförslag av den art som aktualiserats i motionerna.
Beträffande önskemålet i motionen 518 om försöksundervisning
inom barnstugeverksamhetens ram kan tillfogas att en sådan försöksverksamhet
redan pågår och kan väntas bli ytterligare utbyggd. Frågan har för
övrigt även aktualiserats i motionen 1971:134 som hänvisats till utbildningsutskottet
och som berör anslaget till grundskolan.

Utskottet godtar för sin del vad Kungl. Maj:t anfört om användningen
av förevarande anslag och beräkningen av detta.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. avslår motionen 1971:518,

2. till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 41 000 000 kr.,

3. avslår motionen 1971:111,

4. avslår motionen 1971:1128.

Stockholm den 9 mars 1971
På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Östersund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Andersson i Billingsfors (s),
Nordgren (m), fru Hörnlund (s), herrar Fridolfsson (s), Johansson i
Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Stridsman (c), Lorentzon
(vpk), Mattsson i Skee (c), Carlström (fp) och Strindberg (m).

Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.119 S