Inrikesutskottets betänkande nr 38 år 1971
InU 1971: 38
Nr 38
Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om byggnadstillstånd m. m. jämte motioner.
Kungl. Majit har i propositionen 1971: 177 (inrikesdepartementet)
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om
byggnadstillstånd m. m.
I anledning av propositionen har väckts följande till inrikesutskottet
hänvisade motioner
1) 1971: 1633 av fröken Ljungberg (m) och herr Turesson (m),
2) 1971: 1634 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c).
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att lagen (1963: 268) om igångsättningstillstånd
för byggnadsarbete skall ersättas med en lag om byggnadstillstånd
m. m. Enligt den nuvarande lagen har Kungl. Majit fullmakt att förordna
att byggnadsarbete av visst slag inte får påbörjas utan tillstånd, om
det råder allvarlig brist på arbetskraft inom byggnadsindustrin eller det
föreligger annat avsevärt hinder för byggnadsverksamheten. Kungl. Majit
har begagnat sig av fullmakten för att kräva tillstånd för uppförande av
bl. a. bensinstationer, bilverkstäder, parkeringshus, butiks-, kontors- och
banklokaler, vissa kommunala byggnader, däribland sjukhus och ålderdomshem,
bostadshus som uppförs utan statliga lån, vissa fritidshus, samlingslokaler,
sporthallar och idrottsanläggningar. Fullmakten utlöper vid
årsskiftet 1971-72. Enligt det nya förslaget skall Kungl. Majit få fullmakt
att förordna om byggnadstillstånd, om det behövs för att begränsa
byggnadsverksamheten med hänsyn till samhällsekonomiska förhållanden
eller läget på arbetsmarknaden eller andra väsentliga allmänna intressen.
Förordnandet skall kunna begränsas till att avse viss tid, visst slag av
byggnadsarbete eller viss del av landet. Det föreslås att fullmakten inte
görs tidsbegränsad.
Den nuvarande lagen ger Kungl. Majit möjlighet att fordra igångsättningstillstånd
för visst byggnadsarbete även för säsongutjämning av
sysselsättningen. Denna fullmakt utnyttjas inte f. n. men den föreslås
bibehållen i den nya lagstiftningen.
Riksdagen 1971. 18 sami. Nr 38
InU 1971:38
2
Lagförslaget har följande lydelse:
Förslag till
Lag om byggnadstillstånd m. m.
Härigenom förordnas som följer.
1 §
Konungen kan förordna, att byggnadsarbete ej får påbörjas utan särskilt
tillstånd (byggnadstillstånd), om sådant förordnande behövs med
hänsyn till samhällsekonomiska förhållanden eller läget på arbetsmarknaden
eller andra väsentliga allmänna intressen. Förordnande får begränsas
till att avse viss tid, visst slag av byggnadsarbete eller viss del av
landet.
Konungen kan vidare i fråga om visst område förordna, att byggnadsarbete
ej får påbörjas utan särskilt tillstånd (igångsättningstillstånd),
om det visat sig att jämn sysselsättning under olika delar av året icke kan
upprätthållas på annat sätt för byggnadsindustrins arbetskraft inom området.
Förordnande får begränsas till att avse viss tid eller visst slag av
byggnadsarbete.
2 §
Med byggnadsarbete förstås i denna lag
1. uppförande av eller schaktning för byggnader av alla slag,
2. anläggande av väg, järnväg, spårväg eller annan större fast transportanordning
eller av bro, hamn, farled, flottled, flygplats, bergrum,
kraft-, vatten- eller avloppsledning, gata, park, djurpark, parkeringsplats,
idrotts-, motions-, frilufts- eller nöjesplats,
3. utförande av vattenbyggnads- eller torrläggningsföretag eller annat
liknande anläggningsarbete,
4. om- eller tillbyggnad, reparation eller underhållsarbete på byggnad
eller anläggning som avses under 1-3,
5. rivning av byggnad.
3 §
Fråga om tillstånd prövas av Konungen eller myndighet som Konungen
bestämmer.
Tillstånd får förenas med villkor i fråga om den arbetsstyrka som
skall utföra byggnadsarbetet och om tidpunkten för arbetets påbörjande.
4 §
Behöver byggnadsarbete utföras utan dröjsmål på grund av att byggnad
eller annan egendom skadats eller för att förebygga sådan skada
InU 1971:38
3
eller av annan liknande anledning, får arbetet utan hinder av vad som
föreskrivits med stöd av 1 § eller 3 § andra stycket bedrivas i nödvändig
omfattning under högst åtta dagar.
5 §
Bedrives byggnadsarbete utan tillstånd, när sådant fordras enligt
denna lag, eller i strid mot villkor som föreskrivits med stöd av 3 § andra
stycket kan myndighet som Konungen bestämmer föreskriva förbud vid
vite att fortsätta arbetet. Förbud skall hävas, när det ej längre behövs.
Talan om utgivande av vite får ej väckas utan medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen
.
6 §
Konungen kan förordna om skyldighet för den som bedriver byggnadsarbete
att lämna de uppgifter som behövs för tillämpningen av
denna lag.
Den som utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag har tillträde
till arbetsplats och får där företaga undersökning som föranledes av tillsynen.
7 §
Vad som inhämtats med stöd av 6 § får ej obehörigen yppas.
8 §
Myndighets beslut enligt denna lag länder till efterrättelse utan hinder
av förd talan, om ej annat förordnas.
9 §
Till böter dömes den som
1. underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet som avses i 6 § eller
2. vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som avses i 6 § uppsåtligen
eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, om ej gärningen är belagd
med straff i brottsbalken.
Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet bryter mot 7 §, om ej gärningen är belagd med straff i
brottsbalken.
I fråga om brott som avses i första stycket får allmänt åtal väckas
endast efter anmälan av arbetsmarknadsstyrelsen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, då lagen (1963: 268)
om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete skall upphöra att gälla.
Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om igångsättningstillstånd
som beviljats före den 1 januari 1972.
InU 1971:38
4
Motionerna
I motionen 1971:1633 av fröken Ljungberg (m) och herr Turesson
(m) yrkas att riksdagen vid behandlingen av proposition 1971: 177 måtte
antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag om byggnadstillstånd
m. m. med den ändringen att 2 § och ikraftträdandebestämmelsen
erhåller följande lydelse:
§ 2
Med byggnadsarbete förstås i denna lag
1. uppförande av eller schaktning för byggnader av alla slag,
2. anläggande av väg, järnväg, spårväg eller annan större fast
transportanordning eller av bro, hamn, farled, flottled, flygplats,
bergrum, park, djurpark, parkeringsplats, idrotts-, motions-, frilufts-
eller nöjesplats,
3. om- eller tillbyggnad, reparation eller underhållsarbete på byggnad
eller anläggning som avses under 1-2,
4. rivning av byggnad.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, då lagen (1963: 268) om
igångsättningstillstånd för byggnadsarbete skall upphöra att gälla, och
gäller till och med den 31 december 1973.
Äldre bestämmelser 1 januari 1972.
I motionen 1971:1634 av herr Nilsson i Tvärålund (c) yrkas att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till känna vad som i motionen
anförts om byggnadsregleringens användande som regionalpolitisk!
medel.
Utskottet
Det framlagda förslaget till lag om byggnadstillstånd m. m. ansluter sig
i allt väsentligt till den reglering som i dag gäller enligt lagen (1963: 268)
om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete. Kungl. Maj:ts fullmakt
enligt den senare lagen att reglera byggnadsverksamheten upphör vid årsskiftet
1971-1972 utom beträffande styrning av säsongutjämnande skäl.
Enligt förslaget skall Kungl. Maj:t få fullmakt att förordna att byggnadstillstånd
skall krävas för påbörjande av byggnadsarbete, om det
behövs för att begränsa byggnadsverksamheten med hänsyn till samhällsekonomiska
förhållanden eller läget på arbetsmarknaden eller andra väsentliga
allmänna intressen. Förordnande skall kunna begränsas till att
avse viss tid, visst slag av arbete eller viss del av landet. I likhet med
vad som gäller enligt nuvarande reglering föreslås vidare att Kungl. Maj:t
får möjlighet att införa igångsättningstillstånd för visst byggande för att
InU 1971:38
5
därigenom främja en jämn sysselsättning olika årstider emellan. Någon
tidsbegränsning föreslås inte för den nya lagen.
I motionen 1971: 1633 riktas skarp kritik mot den föreslagna fullmaktslagstiftningen.
Motionärerna menar att byggreglering är en kristidsföreteelse
som inte hör hemma i normala samhällsekonomiska och
arbetsmarknadspolitiska situationer. De framhåller att byggnadsregleringen
påverkar endast en sektor av byggnadsverksamheten och ifrågasätter
om ett sådant instrument bör permanentas till tid och innehåll.
Med hänsyn till det rådande läget på arbetsmarknaden avstår motionärerna
från att yrka avslag på propositionen men föreslår att lagens giltighetstid
skall begränsas till den 1 januari 1974.
Utskottet har en annan syn än motionärerna på byggnadsregleringens
roll i samhällsekonomin. Även om regleringen har sitt upphov i kristidsförhållanden
har utvecklingen visat att det finns behov av detta medel
i den ekonomiska politiken. Byggnadsregleringen har stor betydelse både
som allmänt konjunkturpolitiskt och som arbetsmarknadspolitisk! medel.
Den är en säsongutjämnande faktor och har regionalpolitisk betydelse.
Med hänsyn till det anförda och då samtliga remissinstanser biträtt förslaget
att inte tidsbegränsa lagstiftningen tillstyrker utskottet propositionen
i denna del. Yrkandet i motionen 1971: 1633 avstyrks således.
I motionen 1971: 1633 görs även invändningar mot omfattningen av
den föreslagna fullmaktslagstiftningen. 2 § i lagförslaget anger vilka slag
av byggnadsarbeten som lagstiftningen avses omfatta. Bland uppräknade
arbeten återfinns anläggande av kraft-, vatten- eller avloppsledning samt
gata ävensom utförande av vattenbyggnads- eller torrläggningsföretag
eller annat liknande anläggningsarbete. Motionärerna yrkar ändring i 2 §
så att fullmakten inte kommer att omfatta de ovan angivna arbetena.
Motionärerna anser en reglering av sådana arbeten inte påkallad bl. a.
med hänsyn till att arbeten i form av gatubyggnad samt framdragande
av ledningar är nödvändiga följdinvesteringar till bostadsbyggande.
Utskottet konstaterar att omfattningen av den föreslagna fullmaktslagstiftningen
i de hänseenden som påtalats i motionen överensstämmer
med den nuvarande byggnadsregleringen. Vidare kan det noteras att
Kungl. Maj:t inte utnyttjar fullmakten i fråga om de aktuella ledningarna
eller vattenbyggnads- eller torrläggningsföretag m. m. När det gäller
gator utnyttjas fullmakten inte för anläggningsarbeten som behövs för
nya bostadsområden.
Byggplaneringsutredningen, vars arbete ligger till grund för propositionen,
föreslog i sitt betänkande (SOU 1970: 33) en ökad styrning av
kommunala byggnadsarbeten genom fastställande av ramar för igångsättning
av byggande av bl. a. vatten- och avloppsanläggningar samt vägar
och gator. I propositionen upptas inte detta förslag utan föredragande
departementschefen konstaterar med hänvisning till Svenska kommunförbundets
inställning att frågan kräver ytterligare överväganden.
InU 1971:38
6
Med hänsyn till vad sålunda anförts om de i motionen påtalade slagen
av byggnads- och anläggningsarbeten anser sig utskottet kunna godta
propositionens förslag i fråga om utformningen av 2 § i lagen. Utskottet
avstyrker således motionen i motsvarande del.
I motionen 1971: 1634 behandlas byggnadsregleringens roll som regionalpolitisk!
medel. Motionärerna anser det vara synnerligen väsentligt
att samhället i sin strävan att styra byggnadsverksamheten för att dämpa
konjunktursvängningarna tar hänsyn till dessa åtgärders regionalpolitiska
effekt. Det framhålls att inriktningen av åtgärderna måste ske med hänsyn
till regionalpolitiska mål och att inriktningen måste bibehållas oavsett
konjunkturläge. I motionen yrkas att de anförda synpunkterna skall
bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.
Den nuvarande byggnadsregleringen har i praktiken verkat som ett
regionalpolitisk! medel. 1 propositionen förstärks regleringens roll i detta
hänseende. Föredragande departementschefen säger uttryckligen att regional
styrning skall vara ett av målen för byggnadsregleringen. Utskottet
vill gärna understryka detta uttalande samtidigt som det måste konstateras
att byggnadsregleringen har även andra mål, nämligen inom konjunktur-
och arbetsmarknadspolitiken. I vissa lägen kan de skilda målen
ge upphov till olika åsikter om hur regleringen bäst bör utnyttjas. I
sådana fall får en sammanvägning göras av olika faktorer i syfte att nå
det bästa resultatet ur samhällsekonomisk synpunkt. Förutom regleringen
via byggnadstillstånd förekommer annan styrning av byggandet
med regionalpolitiska effekter. Utskottet syftar på bostadbyggandet som
fördelas regionalt och lokalt genom särskilda ramar. Det bör också noteras
att propositionen innebär att länsstyrelserna i framtiden skall fördela
ramarna för både statsbelånat och icke statsbelånat bostadsbyggande.
Med hänsyn till länsstyrelsernas förstärkta roll inom regionalpolitiken
har även detta sin betydelse i sammanhanget.
I motionen 1971: 1634 konstateras att det är orter med god planerings-
och projekteringsberedskap som har största möjligheterna att
snabbt öka byggnadsverksamheten och att det har visat sig att det är
storstadsområdena som ligger bäst framme i detta avseende. I anslutning
härtill vill utskottet erinra om att kommuner med svag ekonomi från
anslaget Allmänna beredskapsarbeten m. m. har möjlighet att få statsbidrag
för projektering av anläggnings- och husbyggnadsarbeten, som
kan utföras för att motverka arbetslöshet.
Med de anförda synpunkterna får motionen 1971: 1634 anses besvarad.
Det kan inte anses erforderligt med ett särskilt tillkännagivande
i anledning av det framställda yrkandet.
Utöver vad ovan anförts har det i propositionen framlagda författningsförslaget
inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
InU 1971:38
7
Utskottet hemställer
A. att riksdagen, såvitt angår ikraftträdandebestämmelsen i det
genom propositionen 1971: 177 framlagda förslaget till lag om
byggnadstillstånd m. m., med avslag på motionen 1971: 1633
antar propositionens förslag,
B. att riksdagen - med avslag på motionen 1971: 1633 i övrigt
- antar lagförslaget i den mån det ej behandlats under A.
C. att motionen 1971: 1634 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 7 december 1971
På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON
Närvarande
herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c),
Nordgren (m), Fridolfsson (s), Rimås (fp), Johansson i Simrishamn (s),
Oskarson (m), fru Ludvigsson (s), herrar Stridsman (c), Lorentzon (vpk),
Nilsson i Kalmar (s) och Olsson i Asarum (s).
Reservation
vid A i utskottets hemställan av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m)
som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 5 med »Utskottet
har» och slutar på följande sida med »motsvarande del» bort
erhålla följande lydelse:
»Utskottet har samma inställning som motionärerna till den föreslagna
lagstiftningen. En reglering av det slag som nu föreslås bli permanentad
har betydande nackdelar. Den är administrativt ohanterlig och har visat
sig medföra diskutabla konsekvenser vid uppbyggandet av t. ex. nya
bostadsområden. Enligt utskottets uppfattning är systemet med individuella
byggnadstillstånd inte något lämpligt medel i den ekonomiska politiken.
Lagstiftning om byggnadstillstånd bygger på en form av regleringsekonomi
vars verkningar vi f. n. kan bevittna. Den styrning av byggnadsinvesteringar
som i vissa konjunkturlägen kan vara berättigad bör
ske med generellt verkande åtgärder och inte med en detaljerad fysisk
reglering. När det gäller säsongutjämning finns goda möjligheter att komma
till rätta med problemen genom byggarbetsnämndernas verksamhet.
Inte heller av säsongutjämningsskäl finns det alltså någon anledning att
ha en permanent lag om byggnadstillstånd.
Som framgår av det anförda delar utskottet motionärernas uppfattning
att det inte finns behov av en lagstiftning om tillståndstvång vid
vissa byggnadsarbeten. Den reglering som nu gäller kan emellertid inte
avvecklas i ett slag utan måste bibehållas under en övergångstid. Med
hänsyn härtill och då den föreslagna lagen i allt väsentligt överensstämmer
med den nuvarande anser sig utskottet kunna godta lagen under
förutsättning att giltighetstiden begränsas till två år. Utskottet utgår från
att tiden till den 1 januari 1974 unyttjas för att successivt avveckla
regleringen.
I motionen 1971: 1633 föreslås vidare vissa smärre begränsningar i
lagens tillämpningsområde. Utskottet sympatiserar i och för sig med dessa
yrkanden men anser sig kunna godta propositionens förslag med hänsyn
till den allmänna inställning utskottet redovisat i fråga om avvecklingen
av regleringen.»
dels att utskottet bort hemställa
»A. att riksdagen med förklaring att det genom propositionen
1971: 177 framlagda förslaget till lag om byggnadstillstånd
m. m. inte i oförändrat skick kunnat antagas och med bifall till
motionen 1971: 1633, såvitt angår ikraftträdandebestämmelsen,
antar nämnda bestämmelse i följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:
Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972, då lagen (1963: 268) januari 1972, då lagen (1963: 268)
om igångsättningstillstånd för om igångsättningstillstånd för
byggnadsarbete skall upphöra att byggnadsarbete skall upphöra att
gälla. gälla, och gäller till och med den
31 december 1973.
Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om igångsättningstillstånd
som beviljats före den 1 januari 1972.»
ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712258
I .