Inrikesutskottets betänkande nr 32 år 1971

InU 1971:32

Nr 32

Betänkande i anledning av motion om avveckling av ortsgrupperingen av
de statsanställdas löner.

Motionen

I motionen 1971:106 av herr Hedlund m. fl. (c) hemställs att riksdagen
måtte uttala sig för att dyrortsgrupperingen av de statsanställdas löner
avvecklas i enlighet med vad i motionen anförts samt att därvid de
särskilda förhållandena beträffande övre Norrland beaktas.

I motionen anförs bl. a.

Även om frågan om lönegrupperingen hör till de frågor som de
statsanställda kan förhandla om, bör det stå riksdagen fritt att uttala sin
mening angående ett system som en gång införts genom riksdagsbeslut.
Intresse för en lösning av frågan torde finnas hos organisationerna, och
riksdagen bör som sin mening uttala att lönegrupperingen bör avvecklas.
Avvecklingen bör ske så snart som möjligt i samband med avtalsförhandlingar.
Om riksdagen omgående gjorde ett sådant uttalande, skulle det
finnas goda möjligheter att från den statliga sidan skyndsamt i förhandlingar
aktualisera frågan om en avveckling av lönegrupperingen.

Nuvarande ordning m. m.

Lönerna enligt det allmänna avlöningsavtalet för statliga och vissa
andra anställda är graderade med hänsyn till tjänstemännens stationeringsorter.
Löneplanen A räknar med två ortsgrupper, 4 och 5, medan
däremot lönerna enligt löneplan B och C, vilka omfattar högre tjänstemän,
inte är ortsgrupperade.

Till ortsgrupp 5 hänförs Stockholm och dess grannkommuner, Norrbottens
län, större delen av Jämtlands län, de inre delarna av Västerbottens
län samt en kommun i Västernorrlands län. Löneskillnaden mellan
ortsgrupp 4 och 5 är 61 kr. i löneklass A 1, 103 kr. i löneklass A 15 och
36 kr. i löneklass A 33.

Tjänstgöring i större delen av Norrland är förenad med särskilda
kallortstillägg som varierar mellan 1 och 8 % av lönen beroende på ortens
läge.

Den första enhetliga ortsgrupperingen av statstjänstemännens löner
infördes genom beslut av 1919 års riksdag och avsåg då endast kommunikationsverkens
personal. Från och med år 1922 vidgades gruppindelningen
att omfatta samtliga tjänstemän inom civilförvaltningen, indelade
i sju ortsgrupper A—G. Under första hälften av 1930-talet tillkom
ytterligare provisoriskt två grupper. På basis av en år 1935 verkställd
dyrortsundersökning fastställdes vid 1939 års lönegruppering systemet
med nio ortsgrupper, A-I.

Riksdagen 1971. 18 sami. Nr 32

InU 1971:32

2

Syftet med att differentiera lönerna var från början att kompensera
statstjänstemän på orter med högt prisläge (och skatteuttag). Sedan en
viss utjämning beträffande allmänna levnadskostnader successivt skett
minskades antalet ortsgrupper under slutet av 1940-talet från nio till fem,
med beteckningarna 1—5. År 1954 respektive 1962 minskades de
ytterligare då ortsgruppema 1—2 avvecklades. Efter 1968 års förhandlingar
minskades ortsgruppsspännvidden (skillnaden mellan lönerna för lägsta
och högsta ortsgrupp i procent av sistnämnda lön) med 25 % och vid
1971 års förhandlingar införlivades ortsgrupp 3 helt med ortsgrupp 4. I
den nuvarande grupperingen är antalet ortsgrupper således endast två,
4-5.

Metoden med ortsgruppering har även använts inom skattesystemet.
Mellanåren 1919 och 1961 tillämpades skattefria ortsavdrag som bestämdes
med hänsyn till skilda orters dyrhet. Ortsgrupperingen var fr. o. m. år
1948 densamma som inom det statliga lönesystemet.

Statens tjänstemän tillerkändes år 1965 förhandlingsrätt beträffande
bl. a. löneförmåner. Lönens storlek på olika orter blev således en av de
frågor som man kunde träffa avtal om. För att möjliggöra för riksdagen
att få ett reellt inflytande på lönekostnaderna i statsbudgeten tillskapades
år 1965 riksdagens lönedelegation med uppgift att på ett tidigt stadium
medverka i förhandlingarna och på riksdagens vägnar godkänna träffade
överenskommelser.

Vid samråd inför 1971 års avtalsrörelse mellan statsrådet Löfberg och
lönedelegationen framställdes på ett tidigt stadium yrkande att delegationen
skulle uttala sig för en snabb avveckling av ortsgrupperingen.
Yrkandet avslogs. Företrädarna för de borgerliga partierna reserverade
sig. 1 samband med att lönedelegationen godkände 1971 års avtal gjordes
ingen reservation i den aktuella frågan.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om den statliga dyrortsgrupperingens avskaffande har aktualiserats
under en följd av år under 1950- och 1960-talen liksom 1970.
Statsutskottet, som behandlat motionerna, har genomgående avstyrkt
dem. På senare tid har man därvid hänvisat till att frågan inte lämpligen
bör behandlas i annan ordning än att riksdagen genom lönedelegationen
ger sin mening till känna i samband med löneförhandlingar. Riksdagen
har godkänt statsutskottets inställning. Beträffande behandlingen vid
1970 års riksdag se SU 1970:45.

InU 197132

3

Utskottet

Lönerna för det stora flertalet statsanställda bestäms i förhandlingar
mellan statens avtalsverk, å ena sidan, samt Statsanställdas förbund,
Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation
och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion,
å andra sidan. I enlighet härmed tillhör frågan om lönenivån på olika
orter — ortsgrupperingen — de ämnen varom avtal träffas. Systemet med
ortsgruppering för statsanställdas löner har gammal hävd. Det har
emellertid successivt nedbringats. Efter årets förhandlingar återstår endast
ortsgrupperna 4 och 5.

I motionen yrkas att riksdagen skall uttala sig för att ortsgrupperingen
avvecklas varvid särskild hänsyn skall tas till förhållandena i Norrland.

Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen och senast föregående år avslagit
motioner med samma innebörd. Som motivering har anförts att riksdagen
inte lämpligen i annan ordning än genom riksdagens lönedelegation bör
ge uttryck för några med avseende på kommande löneförhandlingar
bindande ståndpunktstaganden.

Enligt utskottets mening bör riksdagen vidhålla sin tidigare inställning.
Det kan tilläggas att lönedelegationen i samband med de senaste avtalsförhandlingarna
behandlat frågan om avveckling av ortsgrupperingen.
Utskottet avstyrker sålunda motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1971:106.

Stockholm den 16 november 1971

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren (m), Fridolfsson (s),
Johansson i Simrishamn (s), Oskarson (m), fru Ludvigsson (s), herrar
Nilsson i Kalmar (s), Mattsson i Skee (c), Fransson (c), Ekinge (fp),
Olsson i Asarum (s) och Hallgren (vpk).

Reservation

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Oskarson (m),
Mattsson i Skee (c) och Fransson (c) som anser

dels att utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt på s. 3 som börjar med
”Riksdagen har” bort erhålla följande lydelse:

”Den omständigheten att ortsgrupperingen numera är en förhandlingsfråga
bör inte hindra att riksdagen i den ordning som motionärerna
föreslår ger till känna sin uppfattning om systemet. Enligt utskottets
mening finns det inga bärande skäl för att behålla ortsgrupperingen. I
enlighet med motionärernas yrkande bör därför riksdagen uttala att

InU 1971:32

4

statens avtalsverk i kommande förhandlingar verkar för en avveckling av
ortsgrupperingen. Utskottet förutsätter att de speciella problem beträffande
Norrland som kan vara förknippade med avvecklingen kommer att
beaktas.”

dels att utskottet bort hemställa

”att riksdagen med bifall till motionen 1971:106 som sin mening
ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört”.

Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.570 S