Inrikesutskottets betänkande nr 30 år 1971

InU 1971:30

Nr 30

Betänkande i anledning av motion angående inrättande av kommunala
invandringsnämnder.

Motionen

I motionen 1971:449 av herr Richardson (fp) hemställs att riksdagen
måtte besluta att invandringsnämnd skall finnas i kommun, i vilken
andelen invandrare uppgår till minst tre procent av den totala befolkningen,
samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till lagtext.

Enligt motionären är den bristande samordningen av olika ansvariga
intressenter, t. ex. kommunala organ, arbetsgivare, fastighetsägare och
bildningsförbund, en uppenbar svaghet i beredskapen att ta emot invandrare
på ett sätt ”sorn anstår ett välfärdssamhälle”. Bättre samordning och
en effektivare uppsökande verksamhet bland invandrare kan säkert
komma till stånd genom frivilliga initiativ. Motionären hävdar att starka
skäl dock talar för att en särskild kommunal nämnd, vald av kommunfullmäktige
och med samma rättsliga ställning som övriga kommunala
nämnder och styrelser, regelmässigt inrättas i kommuner med en betydande
invandring. Den bör förslagsvis kallas invandringsnämnd.

Svenska kommunförbundets cirkulär angående kommunernas handläggning
av invandrarfrågor m. m.

Svenska kommunförbundet har sänt ut ett den 4.6.1971 dagtecknat
cirkulär (nr 51/1971) till kommunstyrelserna. Cirkuläret är rubricerat
”Kommunerna och invandrarna”.

Cirkuläret är föranlett av — som det sägs — att det i samband med
kommunernas utredningsarbete rörande invandrarfrågorna har framförts
önskemål om allmänna riktlinjer. Med anledning härav har förbundet
funnit det angeläget att i en promemoria som finns fogad till cirkuläret
bl. a. presentera synpunkter beträffande handläggningen av invandrarfrågor
samt redovisa förbundsstyrelsens ställningstagande i olika frågor.
Det tilläggs att det i promemorian endast varit möjligt att kortfattat
behandla viss problem, och det erinras om att uppgiften att ge en samlad
bild av invandrarnas situation och presentera förslag till lämpliga åtgärder
åvilar invandrarutredningen. ”Dess resultat kan därför bli av stor betydelse
även för de kommunala åtgärdernas uppläggning och inriktning.”

I den till cirkuläret fogade promemorian erinras om under rubrikerna
”Handläggningen av invandrarfrågor. Allmänna riktlinjer” att när nuvarande
riktlinjer för utlänningspolitiken fastställdes intogs den principiella
ståndpunkten att ansvaret för erforderliga åtgärder skall åvila de olika
centrala fackmyndigheter som har att bistå svenska medborgare i lik -

Riksdagen 1971. 18 sami. Nr 30

InU 197130

2

nande situationer. Speciella anpassningsfrågor utanför bestämd myndighets
område skall handläggas av den centrala utlänningsmyndigheten.
Enligt promemorian talar starka skäl för att detta betraktelsesätt bör
tillämpas även på det lokala planet. Inrättande av speciella organ för att
bistå enbart invandrare bör komma till stånd endast om detta anses
nödvändigt med hänsyn till t. ex. koncentrationen av invandrare på en
ort. Det erinras i promemorian om att en inställning av detta slag betonas
också i direktiven till invandrarutredningen.

Om särskilda förhållanden motiverar speciella åtgärder utöver fackförvaltningarnas
insatser kan det enligt promemorian vara berättigat att
upprätta en central servicefunktion. Denna kan anordnas på olika sätt.
Vilken lösning man än väljer framhålls som nödvändigt att invandrarfunktionen
fast förankras i såväl förtroendemannasom förvaltningsorganen i
kommunen. Det anses mest lämpligt att servicefunktionen placeras under
kommunstyrelsen.

Som ett sätt att ordna den centrala servicefunktionen pekar man i
promemorian på att — som skett på flera håll i landet — en särskild
invandrarbyrå upprättas.

1 promemorian betonas vidare att behovet av samordning och informationsutbyte
föreligger inte bara mellan kommunala organ. Insatserna för
invandrare bör göras i nära samarbete med representanter för olika
sektorer i samhället. Starka skäl anses därför tala för att en särskild
referensgrupp knyts till kommunstyrelsen. I denna bör ingå representanter
för invandrare, arbetsgivare, arbetstagarorganisationer och studieförbund.
Det anses önskvärt med kontakter även med landsting, länsarbetsnämnd,
försäkringskassa och polismyndighet. Invandrarnas möjligheter
att framföra synpunkter betonas dock särskilt.

Det kan tilläggas att promemorian tar upp också andra frågor,
exempelvis interkommunalt samarbete, information och förskolverksamhet
rörande invandrare.

Utskottet

I motionen tas upp behovet av bättre samordning av de insatser som på
lokalt håll kan göras för att förbättra invandrarnas situation.

Motionären anser att detta samordningsbehov bör tillgodoses genom
att ett särskilt kommunalt organ, förslagsvis benämnt invandringsnämnd,
tillskapas genom lagstiftning. En sådan nämnd skulle vara obligatorisk i
kommuner med viss koncentration av invandrare, av motionären preciserad
till 3 % av kommunens totala befolkning. Huruvida denna nämnd,
som förutsätts få samma rättsliga ställning som andra kommunala organ,
skall överta dessa organs beredande och beslutande funktioner i frågor
som rör invandrare framgår inte av motionen.

Utskottet vill erinra om att det är en fastslagen princip inom utlänningspolitiken
att säranordningar för invandrare i möjligaste mån bör
undvikas. Det ankommer i enlighet härmed på de statliga fackmyndig -

InU 1971:30

3

heterna att handlägga frågor rörande invandrare, exempelvis skolöverstyrelsen
när det gäller undervisningsfrågor, riksförsäkringsverket när det
gäller försäkringsfrågor och arbetsmarknadsverket när det gäller sysselsättningsfrågor
som rör invandrare. Endast anpassningsfrågor som faller
utanför viss myndighets speciella kompetens handhas på den statliga
sidan av statens invandrarverk trots dess egenskap av central utlänningsmyndighet.

Samma synsätt kommer till uttryck i det cirkulär med riktlinjer för
handläggningen av invandrarfrågor i kommunerna som Svenska kommunförbundet
har sänt ut till kommunstyrelserna i somras. I cirkuläret
och i en till denna fogad promemoria förordas i princip att handläggningen
av invandrarnas problem ombesörjs av de ordinarie kommunala
organen. För kommuner med många invandrare rekommenderas inrättande
av en central servicefunktion för samordning av insatserna m. m. I
promemorian skisseras olika sätt att anordna en sådan servicefunktion.

Motionärens önskemål om bättre samordning får enligt utskottets mening
anses tillgodosett genom de av kommunförbundet rekommenderade
åtgärderna. Dessa ligger i linje med statsmakternas intentioner. Ett avsteg
härifrån som ett bifall till motionens förslag om obligatorisk kommunal
nämnd skulle innebära kan utskottet inte tillstyrka. 1 övrigt kan erinras
om att invandrarnas anpassningsfrågor f. n. kartläggs av invandrarutredningen.
Det innebär att det finns anledning räkna med att innehållet i de
åtgärder som behövs för att underlätta invandrarnas situation i vårt land
kommer att preciseras ytterligare liksom att frågan om fördelningen av
ansvaret för åtgärderna mellan staten, kommunerna och invandrarnas
arbetsgivare övervägs vidare. I en väsentlig del, nämligen i fråga om undervisning
i svenska språket för invandrare, har utredningen lagt fram förslag
i sitt i somras utkomna första betänkande (SOU 1971:5 1).

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1971:449.

Stockholm den 2 november 1971

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Östersund
(s), Nilsson i Tvärålund (c), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren
(m), fru Hörnlund (s), herrar Fridolfsson (s), Johansson i Simrishamn (s),
Oskarson (m), fru Ludvigsson (s), herrar Carlström (fp), Fransson (c),
Gustafsson i Säffle (c) och Hallgren (vpk).

Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.509 S