Inrikesutskottets betänkande nr 24 år 1971

InU 1971:24

Nr 24

Betänkande i anledning av motioner om utredning av frågor rörande
deltidsarbete.

Motionerna

1971:1119 av herrar Romanus (fp) och Möller i Göteborg (fp)

I motionen hemställs — med hänvisning till vad som anförts i motion
1971: 722 — att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller om
utredning angående ökade möjligheter till deltid enligt i motionen angivna
riktlinjer.

I motionen 1971: 722 anförs inledningsvis att i allt fler sammanhang
påpekas numera önskvärdheten av att väsentligt fler deltidstjänster inrättas
på arbetsmarknaden. Skälen härför utvecklas närmare i motionen.
Vidare åberopas en i TCO-rapporten ”Familj och samhälle” lanserad
tanke på rätt till deltidsarbete i vissa situationer. Motionärerna förutsätter
att en rad tekniska problem måste lösas innan rätt till deltid kan
realiseras. I första hand bör frågan diskuteras av arbetsmarknadsparterna.
Motionärerna anser emellertid det också vara angeläget att staten
utreder förutsättningarna för att införa begreppet deltid. Utredningen
skulle avse deltidsarbetets organisation och vilka kostnader som skulle
uppstå. Vidare bör undersökas i vilken utsträckning staten ”kan gå före
med gott exempel som arbetsgivare” liksom det framtida behovet av
deltidsarbete och möjligheterna att tillgodose detta behov.

Motionärerna konstaterar avslutningsvis att den sociala tryggheten
måste förbättras i flera avseenden om deltidsarbete skall kunna bli ett
likvärdigt alternativ för arbetstagarna. Detta exemplifieras med vissa
frågor, sammanhängande med bl. a. det statliga pensionssystemet, tjänstegrupplivförsäkring
och arbetslöshetsförsäkring.

I motionen 1971: 722 framställt yrkande rörande avgifter och förmåner
för deltids- och korttidsanställda inom ATP-systemet har behandlats
av vårriksdagen och då avslagits (SfU 1971: 19).

Motiveringen i motionen 1971: 722 ligger vidare till grund för yrkandet
i motionen 1971: 1188 angående beräkning av tiden för semester i
vissa fall. Sistnämnda motion behandlas i det av socialutskottet till höstriksdagen
avgivna betänkandet SoU 1971: 26.

1971:1136 av fru Olsson i Hölö m. fl. (c)

I motionen hemställs i yrkandet 2 att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit anhåller att utredning företas av frågor, förknippade med deltidsarbete
i enlighet med vad som i motionen anförts, i syfte att öka tillgången
på deltidsarbete samt lösa ekonomiska och sociala frågor i samband
därmed.

1 Riksdagen 1971.18 sami. Nr 24

InU 1971: 24

Motionärerna anför att det finns flera olika anledningar till att efterfrågan
på deltidsarbete ökar. Den största efterfrågan kommer från
kvinnor som söker sig ut på arbetsmarknaden samtidigt som de sköter
hem och familj. Som andra kategorier med behov av deltidsarbete anges
män, som vill kombinera förvärvsarbete med t. ex. hemarbete, samt
studerande och äldre.

Motionärerna anser att mycket starka skäl talar för att deltidsarbetet
ägnas ökad uppmärksamhet. Först och främst bör utredas närmare om
man kan öka tillgången på arbetsplatser. Vidare bör utredas de sociala
förmånerna för deltidsarbetande liksom frågan om utbildning för dem.
Slutligen framhålls i motionen behovet av ingående information till allmänheten
om deltidsarbete.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionen 1971: 1136 innehåller samma yrkande och i huvudsak samma
motivering som de förra året väckta motionerna 1970:1: 974 och
II: 1136 (c). Frågor om deltidsarbete togs också upp i motionerna
1970:1: 32 och II: 32 (fp), där bl. a. hemställdes om utredning med
uppgift att kartlägga möjligheterna och behovet av deltidsarbeten i
framtiden och föreslå de förändringar i lagstiftning etc. som krävs
för att deltidsarbete i fråga om sociala förmåner m. m. skall bli jämställt
med heltidsarbete. När det gäller sociala förmåner berörs i stort
sett samma frågor som avslutningsvis exemplifieras i motionen 1971:
1119.

De vid 1970 års riksdag framställda motionsyrkandena tillstyrktes av
Svenska arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens centralorganisation och
Sveriges akademikers centralorganisation men avstyrktes av Landsorganisationen
i Sverige.

Allmänna beredningsutskottet avstyrkte motionerna i ett i denna del
enhälligt utlåtande (ABU 1970: 56). Utskottet motiverade sitt ställningstagande
med den snabba ökningen under senare år av antalet personer
som faktiskt är sysselsatta i deltidsarbete och till den ytterligare ökning
som är att förvänta. Vad gäller de deltidsanställdas ekonomiska
och sociala förmåner hänvisade utskottet till i utlåtandet angivna utredningar
och i fråga om deltidsanställdas semesterförmåner till av riksdagen
tidigare gjorda ställningstaganden. I övrigt förutsatte utskottet att
fackorganisationerna ägnade frågorna uppmärksamhet.

Statistiska uppgifter angående deltidsarbetets omfattning m. m.

I bilaga 3 (SOU 1971: 43) till KS A-utredningens slutbetänkande finns
ett avsnitt om deltidsarbetande. Därifrån hämtas följande uppgifter. Med
deltidsarbetande avses personer som arbetar 1—34 timmar i veckan.

InU 1971:24

Vid mitten av 1960-talet arbetade ca 666 000 personer på deltid. Antalet
ökade åren 1968 och 1969 till 720 000 resp. 740 000. Under år
1970 var antalet i genomsnitt 742 400 med följande fördelning.

Antal arbetstimmar per vecka	Män	Kvinnor	Summa
1—14	43 400	150 200	193 600
15—29	87 900	319 800	407 700
30—34	48 000	93 100	141 000
Summa deltidsarbetande	179 300	563 100	742 400

Man finner att tre fjärdedelar av de deltidsarbetande är kvinnor. Ca
450 000 av dessa är gifta och ca 115 000 ej gifta.

Det bör observeras att ovanstående siffror inkluderar personer som
på grund av exempelvis sjukdom eller semester tillfälligt arbetat mindre
än 35 timmar en viss vecka. Deras antal var ca 150 000 (100 000 män
och 50 000 kvinnor).

Den genomsnittliga faktiska arbetstiden för deltidsarbetande under år
1970 var 16,2 timmar. Ca 10 °/o eller 78 700 personer (varav 55 600
kvinnor) önskade längre arbetstid. Den genomsnittligt önskade arbetstiden
var 31,7 timmar, dvs. fortsatt deltidsarbete men av längre omfattning.

I bilagan beräknas en fortsatt ökning av deltidsarbetet även i framtiden.
När det gäller gifta kvinnor, som utgör ca 60 °/o av de deltidsarbetande,
räknas med en kraftig ökning parallellt med förväntad fortsatt
ökning av de gifta kvinnornas förvärvsverksamhet. I fråga om män och
ej gifta kvinnor anges som troligt att såväl antalet som andelen deltidsarbetande
ökar i framtiden.

I bilaga 1 (SOU 1971: 8) till 1970 års långtidsutredning görs en uppskattning
av den framtida ökningen såvitt gäller personer med kortare
deltidsarbete (under 20 timmar per vecka). Enligt denna uppskattning
skulle antalet personer med sådan deltid, som år 1965 var 360 000 och
år 1970 448 000, åren 1975 och 1980 öka till 504 000 resp. 552 000.

Utskottet

Förevarande motioner behandlar olika frågor som rör deltidsarbete.
Motionärerna vill ha kartlagt arbetstagarnas efterfrågan på sådant arbete.
De vill vidare ha utrett möjligheterna att öka tillgången på deltidsarbete.
Den sociala tryggheten för deltidsanställda berörs också och
motionärerna begär utredning av den frågan.

Fjolårets riksdag hade att ta ställning till motioner av i stort sett
samma innebörd. Motionerna behandlades av allmänna beredningsutskottet.
Utskottet, som var enhälligt, uttalade att det var angeläget med
en god tillgång på deltidsarbete och med goda villkor för sådant arbete.
Utskottet fann emellertid inte skäl att tillstyrka en offentlig utredning
i frågan och hänvisade därvid bl. a. till den snabba ökningen av antalet

InU 1971: 24

sysselsatta i deltidsarbete och den ytterligare ökning som kunde förväntas.
Beträffande de sociala frågorna hänvisade allmänna beredningsutskottet
till pågående arbete inom KSA-utredningen och utredningen om
ökad anställningstrygghet. I övrigt förutsatte utskottet att parterna på
arbetsmarknaden ägnade frågorna ökad uppmärksamhet.

Sedan motionerna väcktes har KSA-utredningen publicerat sitt betänkande
som bl. a. innehåller förslag som ger de deltidsanställda en
mer differentierad och systematiskt reglerad ersättning från arbetslöshetsförsäkringen
än f. n. I en till utredningen fogad bilaga (SOU 1971:
43) om arbetskraftens struktur och dimensioner presenteras ett omfattande
statistiskt material om de deltidsarbetande. Under innevarande
år har dessutom långtidsutredningen och låginkomstutredningen presenterat
material beträffande deltidsarbete.

I motiveringen till motionen 1971: 1119 har tagits upp två synpunkter
som inte anfördes i fjol. Motionärerna förordar sålunda införande av
”rätt till deltid”. De uttalar att detta i första hand är ett spörsmål
för arbetsmarknadens parter men anser ändock att staten bör engagera
sig i utredning av frågan. Vidare ifrågasätts vidgad användning av
deltidsarbete i den statliga verksamheten. Med anledning härav kan erinras
om att Kungl. Maj:t förra året har utfärdat ett nytt cirkulär
(SFS 1970: 384) som ersätter ett tidigare gällande. I cirkuläret framhålls
på nytt som angeläget att myndigheterna av främst familjesociala och
arbetsmarknadspolitiska skäl utnyttjar de möjligheter till deltidsarbete
som finns för dem som inte kan arbeta på heltid.

Vad motionärerna anfört har inte övertygat utskottet om att det f. n.
finns tillräckliga skäl för en offentlig utredning av frågor som rör
deltidsarbete. Utskottet avstyrker alltså motionerna och hänvisar därvid
till riksdagsbehandlingen i fjol och till vad ovan i övrigt anförts.

Utskottet vill därutöver tillägga att i anledning av motioner har socialförsäkringsutskottet
behandlat frågor om deltids- och korttidsanställdas
ställning inom tilläggspensioneringen. Socialutskottet har behandlat
en motion om samma gruppers rätt till semesterförmåner.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1971: 1119 och 1971: 1136, den
sistnämnda såvitt angår yrkandet 2.

Stockholm den 26 oktober 1971

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren (m), fru Hörnlund
(s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Stridsman
(c), Lorentzon (vpk), Nilsson i Kalmar (s), Fransson (c), Ekinge
(fp) och Olsson i Asarum (s).

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 7 1 004 4