Inrikesutskottets betänkande nr 23 år 1971

InU 1971: 23

Nr 23

Betänkande i anledning av motioner om kartläggning av den dolda
arbetslösheten.

Motionerna

1971:1102 av herr Bengtsson i Landskrona m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär
en kartläggning av den dolda arbetslösheten.

Motionärerna anför bl. a. att vårt land haft en relativt omfattande
invandring under hela 1960-talet men att det ter sig ytterst osäkert om
fortsatt omfattande invandring kan bli en mera långsiktig lösning av
landets arbetskraftsproblem. Det är därför nödvändigt att kartlägga den
arbetskraftsreserv som finns inom landet men som av olika anledningar
inte är registrerad vid arbetsförmedlingarna. Motionärerna utgår från
att en stor grupp av de människor, som önskar arbete men inte är
registrerade som arbetslösa, utgörs av hemmakvinnor. Det finns anledning
räkna med en arbetskraftsreserv även bland männen, i första hand
bland handikappade och äldre. Genom en kartläggning av denna arbetskraftsreserv,
som också kan betecknas som dold arbetslöshet, skulle
man få en bättre uppfattning om hur stor denna arbetslöshet är liksom
om vilken typ av arbetsuppgifter som önskas. Kartläggningen skulle
vidare underlätta planeringen av t. ex. utbildning och utbyggnad av
olika former av samhällsservice samt göra det lättare för näringslivet
att få den arbetskraft som efterfrågas men f. n. inte anses finnas inom
landets gränser.

Den begärda kartläggningen förutsätts av motionärerna bli utförd av
arbetsmarknadsverket.

1971:1136 av fru Olsson i Hölö m. fl. (c)

I motionen hemställs i yrkandet 1 att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhåller att arbetsmarknadsverket får i uppdrag att kartlägga
den dolda arbetslösheten.

Motionärerna framhåller att antalet förvärvsarbetande gifta kvinnor
ökar för varje år men att det finns många kvinnor som önskar arbete
men ej är registrerade på arbetsförmedlingarna. Dessa kvinnor utgör
enligt motionärerna ”vår s. k. dolda arbetslöshet”. Motionärerna anser
att det skulle vara värdefullt för samhället att undersöka hur stort an 1

Riksdagen 1971.18 sami. Nr 23

InU 1971: 23

talet oregistrerade arbetslösa är och tillägger att det är ett rättvisekrav
att alla som vill utföra ett arbete också skall få göra det.

Statistiskt material beträffande arbetskraften

Källmaterial och analyser

Källmaterialet för att bedöma den svenska arbetskraftens sammansättning
och förändringar utgörs av folk- och bostadsräkningarna, de
månatliga arbetskraftsundersökningarna och den likaledes månatliga
arbetsförmedlingsstatistiken. Materialet kan kompletteras med bl. a. den
officiella inkomststatistiken och konjunkturinstitutets konjunkturbarometerundersökningar.

På grundval av framför allt detta material utarbetas analyser och
specialundersökningar. Under år 1971 har utkommit följande rapporter:

”Arbetskraftsresurserna 1965—1990”, bil. 1 (SOU 1971: 8) till 1970
års långtidsutredning,

”Arbetskraftens struktur och dimensioner”, bil. 3 (SOU 1971: 43) till
KSA-utredningens slutbetänkande,

”Personer utanför arbetskraften 1969” och ”Sysselsättningsförhållanden
1969”, rapporter utgivna av arbetsmarknadsstyrelsen, serien ”Meddelanden
från utredningsbyrån ” 1971: 2 resp. 1971: 5,

”Sysselsättning arbetslöshet förvärvshinder”, utkast till kap. 8 i betänkande
om svenska folkets levnadsförhållanden, utgivet av låginkomstutredningen.

Vissa tidigare utgivna rapporter nämns i det följande.

Personer i resp. utanför arbetskraften
Av arbetskraftsundersökningarna år 1970 framgår att antalet personer
i åldern 16—74 år som ingår i arbetskraften var ca 3,9 milj. medan
antalet personer i samma åldrar som stod utanför arbetskraften var 1,9
milj. Det gäller här årsmedelvärden. Räknar man i stället helårsvis
samtliga som för åtminstone en vecka tillhört arbetskraften förändras
siffrorna inte oväsentligt. Under år 1969 var det räknat på det senare
sättet 4,5 milj. som tillhörde arbetskraften och 1,6 milj. som stod utanför
arbetskraften (här åldrarna 14—74 år).

Personer utanför arbetskraften

Orsakerna till att en stor del av befolkningen i arbetsför ålder står
utanför arbetskraften har undersökts vid skilda tillfällen, bl. a. i den
ovannämnda rapporten ”Personer utanför arbetskraften 1969”. Från
rapportens sammanfattning inhämtas följande.

Av totalt 4,7 milj. personer i åldrarna 20—64 år stod 864 000 personer
utanför arbetskraften under hela år 1969. Av dessa 864 000 personer
var 735 000 (85 ®/o) kvinnor och 128 000 män.

InU 1971: 23

Av männen uppgav 28 000 studier och 82 000 sjukdom eller invaliditet
som huvudsaklig orsak till att de stod utanför arbetskraften.

För de flesta av kvinnorna var hushållsarbete huvudsakligt skäl. Detta
angavs av 550 000 kvinnor, varav ca 320 000 kvinnor med och 230 000
kvinnor utan barn i eller under skolåldern. 107 000 kvinnor angav sjukdom
eller invaliditet, 24 000 studier och 22 000 svårigheter att finna
arbete som huvudorsak till att de inte arbetat eller sökt arbete.

Vid undersökningen har inte registrerats viljan eller beredskapen hos
de intervjuade att träda in i arbetslivet. Materialet anses därför inte
tillåta en uppskattning av den dolda arbetslösheten.

Personer utanför arbetskraften har också studerats i ”Sysselsättning
arbetslöshet förvärvshinder”. De benämns där ”förvärvsförhindrade
hela året”.

Latent arbetssökande

Vid arbetskraftsundersökningama tillfrågas de som inte tillhör arbetskraften
om de skulle ha sökt arbete om de ansett sig kunna få
lämpligt arbete på bostadsorten. De som svarar ja på frågan benämns
”latent arbetssökande”. Det genomsnittliga antalet latent arbetssökande
har under åren 1964—1969 varierat mellan 125 200 och 154 600. Under
år 1970 var medeltalet latent arbetssökande (åldern 16—74 år) 120 900.
Av dessa var 14 °/o män och 86 °/o kvinnor. De gifta kvinnorna dominerade.
De var 84 300 eller 70 °/o av samtliga. Siffrorna är hämtade från
”Arbetskraftens struktur och dimensioner”, kap. 6. En undersökning
om de latent arbetssökande finns också i serien ”Meddelanden från
utredningsbyrån ” 1969: 27. De latent arbetssökande behandlas vidare
i ”Sysselsättning arbetslöshet förvärvshinder”. De räknas där till de
arbetslösa.

KS A -utredningens specialundersökning
I appendix till ”Arbetskraftens struktur och dimensioner” redovisas
resultatet av en undersökning av personer utanför arbetskraften. Undersökningen
gjordes i form av tilläggsfrågor vid arbetskraftsundersökningen
i februari 1968. Den hade till syfte att kartlägga dels orsaken
till att dessa personer inte förvärvsarbetar och dels om de under vissa
villkor i framtiden eller vid undersökningstillfället skulle söka förvärvsarbete.
Frågor av sistnämnda slag ställdes till dem som angivit barntillsyn,
hushållsarbete, brist på lämpliga arbetstillfällen på bostadsorten
m. m. som orsak till att de inte förvärvsarbetade. Däremot undantogs
från frågeställningen de som angivit ålders- eller hälsoskäl, studier etc.

Frågan om önskan att ta arbete vid undersökningstillfället eller i
framtiden berörde ca 0,5 milj. kvinnor. Antalet kvinnor som var bered -

InU 1971: 23

da att ta arbete om barntillsyn kunde ordnas eller andra problem lösas
framgår av nedanstående sammanställning.

Huvudanledning till att ej	Anledningen	Varav beredda att arbeta
förvärvsarbeta	uppgiven av	”nu” på vissa villkor
	totalt	antal	% av total-antalet
barntillsyn	314 300	70 200	22,4
vård av annan anhörig	21 200	4 000	18,7
hushållsarbete	109 000	12 900	11,8
alltför betungande hushållsarbete	12 000	2 600	21,5
brist på lämpliga arbetstillfällen	67 900	1 8 200	12,1
Summa	524 400	97 800	18,8

1 Dessa var beredda att flytta om arbete kunde ordnas på annan ort.

Det övervägande flertalet (drygt 80%) önskade i första hand deltidsarbete.

Det kan tilläggas att 310 000 kvinnor var intresserade av arbete ”i
framtiden”.

Av männen tillfrågades endast de som angivit brist på lämpliga arbetstillfällen
på bostadsorten som orsak till att de står utanför arbetskraften.
Deras antal var så lågt som 7 300. Hälften av dem var villiga
att byta bostadsort om arbete kunde ordnas på annan plats.

Deltids- och delårsarbetande

De ovan i korthet refererade undersökningarna har gällt personer
utanför arbetskraften (jfr motionerna). Det kan emellertid hävdas att
dold arbetslöshet finns även bland de stora grupper som ingår i arbetskraften
men arbetar på deltid eller under endast del av året trots att de
skulle vilja arbeta i större omfattning. Ett sådant synsätt har anlagts av
låginkomstutredningen i betänkandet ”Svenska folkets inkomster” (SOU
1970: 34). I fråga om de deltidsarbetande uppges i ”Arbetskraftens
struktur och dimensioner” att av totalt 742 000 deltidsarbetande år
1970 var det ca 80 000 (10,6 %) som önskade längre arbetstid. Flertalet
önskade dock inte heltidsarbete utan fortsatt men längre deltidsarbete.
Antalet personer som arbetar endast del av året uppgick år 1969
till 1,1 milj. Av dessa uppgav 60 000 som skäl härför att de inte kunde
finna hel- eller deltidsarbete av längre varaktighet.

Dold arbetslöshet enligt ERU

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) har sökt
spegla den dolda arbetslösheten genom att studera de regionala skillnaderna
i förvärvsintensitet. ERU har beräknat att om förvärvsintensiteten
år 1965 för Stockholm/Södertälje A-region appliceras på landets övriga
A-regioner uppkommer ett ”utbudsöverskott” på arbetskraft om 130 000
personer i åldrarna 15—64 år (bil. 7 till 1970 års långtidsutredning
”Regional utveckling och planering”, SOU 1971: 16 s. 33). Expertgruppen
tillägger att dessa siffror måste tolkas med ”stor försiktighet”.

InU 1971:23

Förvärvsverksamhetsgraden bland gifta kvinnor

Ovan redovisade analyser bekräftar motionärernas antagande att det
till stor del är gifta kvinnor som står utanför arbetskraften. De gifta
kvinnornas förvärvsverksamhetsgrad stiger dock snabbt. Från hösten
1966 till hösten 1970 ökade antalet gifta kvinnor i arbetskraften med
drygt 160 000. Av alla gifta kvinnor i åldern upp till 64 år var år 1970
55 »/o i arbetskraften. Enligt långtidsutredningen skulle denna andel stiga
till 60 °/o år 1975 och 64 % år 1980. Utvecklingen har gått snabbare
än utredningen väntat. Siffran 60 % nåddes redan i september i år. Då
var totalt 1 019 000 gifta kvinnor i arbetskraften.

Enkäter i arbetsmarknadsverkets regi

I anknytning till motionärernas förslag att den av dem föreslagna
kartläggningen skulle utföras av arbetsmarknadsverket kan tilläggas att
länsarbetsnämnderna i Gävleborgs och Södermanlands län gått ut med
enkäter till hushållen i Sandvikenområdet resp. Eskilstuna kommun i
syfte att kartlägga intresset för förvärvsarbete hos personer som inte är
yrkesverksamma. Enkäten i Sandvikenområdet, som gjordes förra året,
gick ut till 24 000 hushåll och den i Eskilstuna, som har gjorts i år, till
40 000 hushåll. Antalet svar blev 645 resp. ca 2 000.

Utskottet

För varje månad redovisar arbetsmarknadsverket hur många personer
som vid mitten av månaden var registrerade hos arbetsförmedlingarna
som arbetslösa. Det är givet att det i landet finns många människor
som önskar förvärvsarbete utan att för den skull anmäla sig på arbetsförmedlingarna.
Dessa människor kan sägas representera en dold arbetslöshet.
I de föreliggande motionerna begärs att denna dolda arbetslöshet
skall kartläggas genom arbetsmarknadsverkets försorg. I båda motionerna
utgår man från att arbetslöshet av detta slag gäller främst hemarbetande
gifta kvinnor.

Sysselsättningen i landet belyses kontinuerligt förutom av den tidigare
nämnda registreringen av arbetslösa genom månatliga arbetskraftsundersökningar
(AKU) som utförs av statistiska centralbyrån. En kompletterande
bild av sysselsättningsförhållandena erhålles genom arbetsförmedlingsstatistiken
beträffande lediga platser. Folkräkningarna har också
viss betydelse i sammanhanget. Resultaten av den senaste folkräkningen
har ännu inte publicerats.

Utskottet har redovisat att omfattande material publicerats som närmare
analyserar storleken och sammansättningen av de grupper av befolkningen
som kan räknas såsom dolt arbetslösa. Detta material, som
arbetats fram av KSA-utredningen, låginkomstutredningen och arbets -

InU 1971: 23

marknadsstyrelsen, har blivit tillgängligt först efter det motionerna
väcktes.

Med hänvisning till det statistiska material som sålunda redan finns
tillgängligt och som kan väntas bli fortlöpande utbyggt får motionärernas
önskemål i det väsentliga anses tillgodosett. Något riksdagens initiativ
om ytterligare utredning är alltså inte påkallat och utskottet avstyrker
motionsyrkandena.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1971: 1102 och 1971: 1136, den
sistnämnda såvitt avser yrkandet 1.

Stockholm den 26 oktober 1971

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren (m), fru Hörnlund
(s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Stridsman
(c), Lorentzon (vpk), Nilsson i Kalmar (s), Fransson (c), Ekinge
(fp) och Olsson i Asarum (s).

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710044