Inrikesutskottets betänkande nr 14 år 1971
InU 1971:14
Nr 14
Inrikesutskottets betänkande i anledning av motioner angående företagsdemokrati.
Motionerna
I motionen 1971:107 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs med hänvisning
till motiveringen i motionen 1971:86 att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit anhåller
att regeringen stimulerar det arbetsdemokratiska reformarbetet i olika
typer av verksamhet: statlig, kommunal, kooperativ och enskild företagsamhet,
att en utredning med parlamentarisk representation och företrädare
för arbetsmarknadens parter tillsättes med uppgift att framlägga förslag
till kodifiering av representation för de anställda i aktiebolagslagen och
ev. annan lagstiftning, och
att utredningen om fördjupad företagsdemokrati i statsförvaltningen
bör utökas med företrädare för de politiska partierna.
I motionen 1971:108 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t
1. begär att en utredning med parlamentarisk representation och
företrädare för arbetsmarknadens parter tillsättes med uppgift att framlägga
förslag till kodifiering i aktiebolagslagen och ev. annan lagstiftning
av representation för de anställda i företagsstyrelser,
2. begär att utredningen om fördjupad företagsdemokrati i statsförvaltningen
utökas med företrädare för de politiska partierna,
3. begär att motionen översändes till dels den s. k. företagsdemokratidelegationen,
dels utredningen om fördjupad företagsdemokrati i statsförvaltningen
för beaktande.
1 motionen 1971:157 av herr Hedlund m. fl. (c) hemställs att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Majit anhåller att en utredning med representanter för
de politiska partierna och arbetsmarknadens parter tillsätts i syfte att samordna
forskningsinsatser och andra åtgärder som kan leda tillen fördjupad
företagsdemokrati i enlighet med vad som anförts i motionen.
I motionen 1971:1103 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs med hänvisning
till motiveringen i motionen 1971:1104 att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Majit måtte hemställa att Kungl. Majit måtte, i syfte att öka förståelsen
för ett fördjupat samarbete mellan arbetstagare och företag, ge skolöverstyrelsen
och universitetskanslersämbetet i uppdrag att i samarbete
med arbetsmarknadens parter utarbeta planer för utbildning i de admini
-
1 -Riksdagen 1971. 18 sami. Nr 14
InU 1971:14
2
strativa, rättsliga och ekonomiska frågor som aktualiseras vid ett tillgodoseende
av önskemålen om vidgat inflytande och ansvar för anställda inom
företagen.
1 motionen 1971:1104 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen
måtte
1. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en parlamentarisk utredning
med uppgift
a) att studera hur näringslivets struktur och utveckling av nya tekniska
hjälpmedel under de närmaste decennierna kan komma att påverka
människans roll i arbetslivet och hennes möjligheter till ett större
personligt inflytande och ansvarstagande,
b) att kartlägga erfarenheter, forskning och experiment i andra länder
i fråga om olika former av samverkan i arbetslivet, i syfte att ge underlag
för förslag anpassade till svenska förhållanden;
2. överlämna motionen för beaktande till delegationen för försöksverksamhet
med fördjupad företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen.
Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), statens
avtalsverk, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet och
Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO).
Pågående utredningsarbete m. m.
Bankoutskottet har de senaste åren behandlat motioner angående
företagsdemokrati. Bankoutskottet har därvid utförligt redovisat för
förhållanden som är aktuella i sammanhanget. Här må hänvisas till BaU
1968:32, 1969:41 och 1970:70. I det följande lämnas en översiktlig
framställning över läget i dag.
Företagsnämnder
År 1946 träffades de första företagsnämndsavtalen mellan SAF och
LO samt mellan SAF och TCO. Därigenom skapades en lokal ordning för
information och samråd. Företagsnämndsavtalen reviderades år 1958.
Från den 1 januari 1967 gäller nya avtal. Avtalen är i huvudsak
likalydande. I anslutning till de nya överenskommelserna inrättades
Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor. Enligt avtalen skall företagsnämnd
ha till uppgift att verka för ökad produktivitet och ökad arbetstillfredsställelse.
Nämnden skall upprätthålla fortlöpande samverkan mellan
arbetsgivaren och de anställda. Den skall bereda de anställda insikt i
verksamhetens ekonomiska och tekniska betingelser samt rörelsens resultat.
Nämnden skall vidare verka för de anställdas trygghet i anställningen,
arbetarskydd, trivsel, en god arbetsmiljö och i övrigt goda produktions
-
InU 1971:14
3
och arbetsförhållanden. Nämnden skall dessutom främja yrkesutbildning
inom företaget. Till företagsnämnd kan arbetsgivaren delegera beslutanderätten
i vissa frågor, t. ex. sociala frågor inom en given budgetram och
ersättning för inlämnade förslag.
För andra avtalsområden än LO-TCO-SAF-området har träffats liknande
överenskommelser om företagsnämnder. Inom statsförvaltningen
gäller kungörelsen 1968:104.
Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor
Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor har till uppgift bl. a. att verka för
effektivisering av samarbetet i företagen, att bistå företag och arbetsmarknadsorganisationer
med utbildning, information och rådgivning
m. m. i samarbetsfrågor, att främja vetenskaplig forskning kring sådana
frågor och att främja företagsnämndernas verksamhet.
En permanent arbetsgrupp för forskning (URAF) har tillsatts. Olika
arbetsgrupper har bl. a. utarbetat studiematerial, som legat till grund för
en omfattande studieverksamhet. I september 1969 fastställde rådet
riktlinjer för försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati. Försöksverksamheten
skall ske på olika nivåer i företagets organisation med
tonvikten lagd på den enskilde arbetstagarens möjligheter till ökat
inflytande. Den skall omfatta varierande grader av inflytande från de
anställdas sida. Som exempel har angivits medverkan av de anställda
a) i rationaliseringsverksamheten, avseende t. ex. arbetsmetoder, arbetsmiljö
och arbetsorganisation,
b) vid personalpolitikens utformning,
c) med samråd i olika former vid urval av arbetsledare, personalmän,
arbetsstudiemän etc.,
d) i olika former vid överläggning med företagsledningen, t. ex. regelbundna
kontakter med VD eller hans närmaste medarbetare, genom
styrelserepresentation etc.
Förutom fördjupat samarbete inom företagsnämndsavtalets ram skall
prövas samarbetsformersom faller utanför det existerande avtalssystemet.
Arbetet på att utforma försöksverksamheten har inletts vid ett antal
företag, bl. a. genom försök med styrelserepresentation för de anställda.
URAF har i februari 1971 publicerat en promemoria med synpunkter
på forskningsinriktning och forskningsverksamhet.
Samarbete inom andra arbetsmarknadssektorer
Motsvarigheter till Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor har inrättats
inom andra sektorer av arbetsmarknaden än den för SAF, LO och TCO
gemensamma. Inom den offentliga sektorn finns statsförvaltningens
centrala samarbetsråd för personalfrågor samt de s. k. centrala råden för
samarbetsfrågor på de primärkommunala och landstingskommunala
arbetsområdena.
1 *-Riksdagen 1971. 18 sami. Nr 14
InU 1971:14
4
Utredningar inom LO och TCO
Inom LO tillsattes hösten 1969 en utredning som inför organisationens
kongress 1971 skall studera problem på företagsdemokratins område.
Utredningen skall gälla olika grader av inflytande för de anställda, bl. a.
genom förstärkning av företagsnämnderna och genom representation i
företagsstyrelserna. En huvudfråga skall vara huruvida inflytandet skall
säkras via lagstiftning eller alltjämt baseras på samråd mellan parterna.
En av TCO tillsatt kommitté för samarbetsfrågor på arbetsplatsen har
avgivit en delrapport, ”Demokratisering av arbetslivet”, till organisationens
kongress 1970. Kongressen antog rapporten som handlingslinje för
tjänstemannarörelsen på det berörda området. Bland huvudpunkterna i
rapportens förslag märks att företagsnämnderna bör utvecklas till reguljära
organ i företagets organisation med vidgad beslutsrätt, att delegerad
nämndverksamhet genom inrättande av arbetsgrupper etc. skall eftersträvas,
att de anställda skall få ökad möjlighet till insyn och inflytande
genom representation i olika beslutsorgan, bl. a. i styrelser, samt att
demokratisering av arbetslivet i första hand skall grundas på avtal mellan
partema på arbetsmarknaden.
Statliga utredningar
Statsrådet Wickman tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
hösten 1968 en delegation för försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
i de statliga aktiebolagen. Delegationen är sammansatt av
företrädare för Kungl. Maj:ts kansli och de statliga aktiebolagen samt för
de anställdas organisationer. I direktiven (riksdagsberättelsen 1969, s.
269) anförs att erfarenheterna från bl. a. företagsnämndsarbetet visat att
enbart organisatoriska åtgärder oftast är otillräckliga för att åstadkomma
ökad demokratisering i företagen. En fortsatt reformverksamhet på
området betecknas som angelägen. En värdefull försöksverksamhet bedöms
vara möjlig inom de statliga aktiebolagen, som sinsemellan företer
betydande skillnader. Delegationen skall främst ta initiativ till sådana
försöks- och utvecklingsprojekt som kan ge vägledning för en fördjupad
företagsdemokrati inom det svenska näringslivet i dess helhet. Företagsdemokratin
bör i princip innebära medverkan av de anställda på alla
beslutsnivåer inom företaget. Olika grader av inflytande anges dock som
tänkbara, från information och samråd till medbestämmande. Även om
inflytande i första hand torde vara av intresse när det gäller frågor med
mera direkta återverkningar på den enskilde individens förhållanden,
t. ex. arbetets organisation, arbetsmiljön och vissa personalfrågor, skall
frågor om den allmänna företagspolitiken, t. ex. marknadsföring och
produktval, inte vara undandragna de anställdas inflytande. Som en
primär uppgift för delegationen anges att klarlägga möjligheterna till och
förutsättningarna för ett till både grad och omfattning vidgat inflytande
för de anställda. Delegationen skall också undersöka vilka förändringar i
informella och formella samarbetsformer som är lämpligast för att
möjliggöra detta vidgade inflytande och göra det värdefullt även från
Inu 1971:14
5
företagets synpunkt. Kontakt skall i den mån det anses lämpligt etableras
med utvecklingsprojekt och utredningar på annat håll, även inom det
privata näringslivet.
Statsrådet Löfberg tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande hösten
1969 delegationen för förvaltningsdemokrati (DEFF). I delegationen
ingår företrädare för statsförvaltningen och för statstjänstemännens
huvudorganisationer. I direktiven (riksdagsberättelsen 1970, s. 232)
erinras inledningsvis om att företagsnämnderna inom statsförvaltningen
tilldelats beslutanderätt i vissa avgränsade frågor. De allmänna utgångspunkter
för en försöksverksamhet rörande fördjupad företagsdemokrati
som statsrådet Wickman angivit i de ovan refererade direktiven anses böra
gälla även inom den statliga förvaltningen. Undersökas bör sålunda om de
anställdas inflytande på verksamheten inom den egna myndigheten och
på de förhållanden som råder där kan ökas. Utrymme bör ges åt sådan
medverkan från de anställdas sida att demokratiska arbetsformer främjas
och deras ställning som aktiva medarbetare inom myndighetens verksamhetsområde
stärks. I försöksverksamheten bör prövas förutsättningarna
för och resultaten av bl. a. viss omfördelning av beslutsbefogenheten från
nuvarande organ eller nivåer till andra organ eller nivåer inom myndigheten,
där de anställdas erfarenheter och synpunkter kan få göra sig
gällande i högre grad än nu. Försöken bör avse varierande grader av
inflytande för de anställdas intressen i skilda delar av beslutsprocessen.
Sådana frågor rörande verksamhetens allmänna inriktning, ekonomiska
och organisatoriska förutsättningar m. m. som nu avgörs av myndighetens
styrelse eller motsvarande ledningsorgan bör inte principiellt undandras
försöksverksamhet. Utredningen skall hålla kontakt med bl. a. utvecklingsråden
inom de kommunala och privata sektorerna.
DEFF har avgivit två rapporter, ”Företagsdemokrati i statsförvaltningen
— förutsättningar och problem” och ”Utgångspunkter för försöksverksamheten”.
DEFF, liksom den nämnda utredningen beträffande de
statliga bolagen, medverkar i en tämligen omfattande försöksverksamhet.
Remissyttrandena
Remissinstanserna ställer sig i stort sett avvisande till de framställda
motionsyrkandena och hänvisar till den försöksverksamhet som pågår.
SAF upplyser att arbetsgrupper inom Utvecklingsrådet sysslar med
olika frågor på det aktuella området. En grupp behandlar mål och
omfattning för den framtida utbildningen i samarbetsfrågor. En annan
grupp sysslar med förarbete för uppläggande av en s. k. erfarenhetsbank
för försöksverksamheten och en tredje grupp utarbetar en skrift om
försöksverksamhet. Vid sidan av Utvecklingsrådets arbete med fördjupad
företagsdemokrati bedrivs motsvarande verksamhet vid flera större företag
inom SAF:s område. I anslutning till centerpartiets motion upplyser
SAF att den samordning som efterlyses i praktiken redan kommit till
stånd genom ett projekt som drivs av Personaladministrativa rådet och
som innebär att forskare som är engagerade på det företagsdemokratiska
InU 1971:14
6
området regelbundet möts och diskuterar olika erfarenheter. I fråga om
representation för de anställda i företagsstyrelsen anser SAF att erfarenheterna
av pågående försök bör avvaktas. SAF anser vidare i anslutning
till motionen 1971:1103 att skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet
bör få i uppdrag att i samarbete med arbetsmarknadens parter
genomföra utbildning i de företagsdemokratiska frågorna.
SHIO anser att frågan om lagstiftning beträffande representation för
de anställda i företagens styrelser bör anstå i avvaktan på den pågående
försöksverksamheten.
LO anför att organisationens kongress till hösten kommer att fatta
beslut om fackföreningsrörelsens politik i företagsdemokratifrågorna. LO
anser sig därför icke nu böra närmare gå in på frågorna. Beträffande
partimotionerna från centerpartiet och folkpartiet hänvisar LO till sin
inställning till motsvarande yrkanden vid fjolårets riksdag. I fråga om
motionen 1971:1103 om ökad satsning på utbildning anser LO att
behovet av samhällets insatser inte kan överblickas förrän de nya
formerna för företagsdemokrati kan skönjas och företagens medverkan i
denna utbildning diskuteras. LO finner därför f. n. inte behov av den
yrkade utbildningsplaneringen. Den i motionen 1971:1104 begärda parlamentariska
utredningen avvisas också av LO. Frågorna bedöms visserligen
som angelägna, men en parlamentarisk utredning anser LO inte vara den
rätta formen för den kontinuerliga forskningsverksamheten på området.
TCO anför i sitt remissyttrande att under år 1971 kommer både LO
och TCO att presentera program för utveckling av det arbete som nu
bedrivs inom företagsnämndsavtalets ram. Organisationen anser det vara
en överloppsgärning om riksdagen i detta skede skulle fatta beslut om
politisk representation i det fortsatta arbetet på en fördjupad företagsdemokrati
och lagstiftning i samma fråga. Detta innebär emellertid inte att
det saknas skäl att se över gällande lagstiftning. TCO hänvisar som
exempel till rättspraxis i anslutning till § 32 i SAFs stadgar samt till 3 §
statstjänstemannalagen och 2 § kommunaltjänstemannalagen.
I fråga om styrelserepresentation för anställda hänvisar TCO till den
pågående försöksverksamheten på området. TCO avvisar därjämte kraven
på parlamentarisk representation i de båda offentliga utredningar som
sysslar med företagsdemokratiska problem på den statliga sidan.
I anslutning till centerpartiets motion uttalar TCO att en samordning
av forsknings- och försöksverksamhet är önskvärd och att en sådan
samordning bör kunna genomföras genom att institutet för arbetsmarknadsfrågor
får resurser för detta ändamål. Även beträffande de frågor
som tas upp i motionerna från moderata samlingspartiet hänvisar TCO
till, förutom utvecklingsrådet, arbetsmarknadsinstitutet. TCO anser att
det inte finns behov av en parlamentarisk utredning.
Även SACO och SR ställer sig avvisande till tanken att utredningsarbetet
på företagsdemokratiområdet skall läggas under en parlamentarisk
utredning.
Avtalsverket har inte ansett sig ha anledning att yttra sig med hänsyn
till att de föreslagna åtgärderna rör frågor som inte handläggs av verket.
InU 1971:14
7
Landstingsförbundet och majoriteten i Kommunförbundet ställer sig
avvisande till motionerna såvitt angår de båda förbundens verksamhetsområden.
Förbunden hänvisar till den försöksverksamhet som planeras
eller igångsatts inom kommuner och landsting. En minoritet i Kommunförbundets
styrelse yttrar i en reservation att förbundet bort utan
begränsningar uttala att förbundet ej haft anledning att motsätta sig de i
motionerna begärda utredningarna.
Utskottet
Såsom ovan redovisats pågår på det företagsdemokratiska området
sedan några år tillbaka en tämligen omfattande försöks- och forskningsverksamhet.
Parterna på arbetsmarknaden har i huvudsak själva organiserat
och svarat för detta arbete. Staten har medverkat på de områden där
staten är arbetsgivare. Vidare har statligt stöd givits i form av bidrag till
vissa forskningsprojekt.
I två partimotioner från folkpartiet 1971:107 och 1971:108 begärs ett
ökat statligt engagemang i de företagsdemokratiska frågorna. Motionen
1971:107 innehåller ett allmänt yrkande att regeringen skall stimulera
det arbetsdemokratiska reformarbetet. Motionärerna begär att DEFF
skall tillföras företrädare för de politiska partierna. I motionerna yrkas
vidare att en parlamentarisk utredning skall tillsättas med uppgift att
lägga fram förslag till representation för de anställda i företagens
styrelser. Slutligen yrkas att båda motionerna skall överlämnas till DEFF
varjämte motionen 1971:108 även skall tillställas delegationen för försöksverksamhet
med fördjupad företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen.
Vid förra årets riksdag avslogs motioner med yrkanden av i stort sett
samma innebörd som den förevarande.
Remissyttranden över årets motioner ger vid handen att parterna på
arbetsmarknaden ställer sig avvisande till de framlagda förslagen.
Enligt utskottets mening bör riksdagen respektera arbetsmarknadsparternas
inställning att de själva bör ha huvudansvaret för den fortsatta
utvecklingen på det företagsdemokratiska området. Staten kan göra
betydelsefulla insatser genom att driva på utvecklingen på de områden
där staten är arbetsgivare och genom att understödja forskning. Såsom
ovan redovisats pågår en omfattande försöksverksamhet på både det
statliga och enskilda fältet med olika grader av inflytande för de
anställda. Försöksverksamheten omfattar bl. a. representation för de
anställda i företags och myndigheters styrelser. Mot denna bakgrund och
med hänsyn till att såväl LO som TCO under innevarande år kommer att
ta ställning till program för den fortsatta utvecklingen på det aktuella
området bör motionerna inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionen från centerpartiet 1971:157 begärs en utredning med
representanter för de politiska partierna och arbetsmarknadens parter
med syfte att samordna forsknings- och försöksverksamhet inom de olika
arbetsmarknadssektorerna och ställa planerade samhälleliga åtgärder på
lagstiftningsområdet etc. i relation därtill.
InU 1971:14
Som framgår av den redogörelse som lämnats tidigare i betänkandet
pågår en omfattande sådan verksamhet i olika huvudmäns regi. Särskild
uppmärksamhet förtjänar de aktiviteter för vilka Utvecklingsrådet för
samarbetsfrågor svarar. De båda utredningar som tillsatts för försöksverksamhet
med fördjupad företagsdemokrati inom den statliga sektorn har
också anbefallts hålla kontakt med bl. a. detta utvecklingsråd.
Inrikesutskottet delar den uppfattning som bankoutskottet uttalade i
fjol i anledning av motioner med samma yrkande som det förevarande.
Bankoutskottet anförde att tillsättandet av en ny utredning av det slag
som begärs skulle medföra risker för en dubblering av redan förekommande
verksamhet. Vidare hänvisade bankoutskottet till de invändningar
som arbetsmarknadsparterna riktat mot förslaget om en sådan utredning.
Inrikesutskottet avstyrker med hänvisning till det anförda den aktuella
motionen.
Vad slutligen angår partimotionerna från moderata samlingspartiet,
1971:1103 och 1971:1104, vill utskottet i likhet med LO framhålla att
det i och för sig är angeläget att forskningen kontinuerligt arbetar med de
problem som morgondagens näringsliv kan förorsaka arbetstagarna. Likaså
är det naturligtvis betydelsefullt att man på olika sätt söker tillgodogöra
sig forskningsresultat och erfarenheter från utlandet på det företagsdemokratiska
fältet.
Utskottet bedömer det emellertid som mindre lämpligt att det forsknings-
och uppföljningsarbete det här gäller bedrivs i form av en
parlamentarisk utredning. Önskemålen torde bättre kunna tillgodoses
inom ramen för verksamhet av den typ URAF representerar. Utskottet
avstyrker alltså den begärda parlamentariska utredningen.
Vad i övrigt anförs i motionen 1971:1104 föranleder inte något
yttrande från utskottets sida.
Vid bedömning av yrkandet i motionen 1971:1103 om ökade insatser
från det allmänna när det gäller utbildning i fråga om företagsdemokrati
erinrar utskottet om att en arbetsgrupp inom utvecklingsrådet behandlar
frågan om mål och omfattning för den framtida utbildningen i samarbetsfrågor.
Det kan vidare påpekas att arbetsmarknadsorganisationerna i
samarbete med skolöverstyrelsen regelbundet anordnar konferenser för
lärare i samhällskunskap. Med hänsyn till det anförda synes det inte
heller i denna fråga erforderligt med något initiativ från riksdagens sida.
Utskottet hemställer
A. att motionerna 1971:107 och 1971:108 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,
B. att motionen 1971:157 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
C. att motionerna 1971:1 103 och 1971:1104 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 maj 1971
På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON
InU 1971:14
9
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Östersund (s), Nordgren (m), fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar
Fridolfsson (s), Johansson i Simrishamn (s), Oskarson (m), fru Ludvigsson
(s), herrar Nilsson i Kalmar (s), Mattsson i Skee (c), Fransson (c),
Ekinge (fp), Olsson i Asarum (s) och Hallgren (vpk).
Reservationer
1. vid A i utskottets hemställan av herrar Eriksson i Arvika (fp) och
Ekinge (fp), som anser
dels att det avsnitt på s. 7 i utskottets yttrande som börjar med ”Vid
förra” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
”Enligt utskottets mening bör riksdagen respektera arbetsmarknadsparternas
inställning, som bl. a. kommit till uttryck i remissyttrandena
över föreliggande motioner, att de själva bör ha huvudansvaret för den
fortsatta utvecklingen på det företagsdemokratiska området. Staten kan
dock göra betydelsefulla insatser genom att driva på utvecklingen på de
områden där staten är arbetsgivare och genom att samordna och understödja
forskning. En viktig del av det reformarbete som statsmakterna
måste initiera är översynen av berörd lagstiftning. I utlåtandet 1971:13
har utskottet begärt sådan översyn beträffande vissa arbetsrättsliga lagar.
Även när det gäller annan lagstiftning bör utredningsarbete sättas i gång.
Utskottet vill därför förorda att en parlamentarisk utredning med
representanter för arbetsmarknadens parter tillsättes i syfte att verkställa
en revidering av aktiebolagslagen och annan lagstiftning som berörs av
det förslag till vidgad representation för de anställda i företagsstyrelser
som väckts i motionerna.
De faktiska kunskaperna om vilka resultat som kan uppnås med andra
arbetsdemokratiska former är enligt utskottets mening fortfarande begränsade.
En grundläggande uppgift bör därför vara att snabbt få till
stånd omfattande försök med olika arbetsdemokratiska modeller i olika
typer av verksamheter och att noga följa och värdera dessa försök. Den
skiss till en första etapp i ett allmänt arbetsdemokratiskt program, som
presenteras i motionerna 107 och 108 rymmer förslag, som enligt
utskottets mening bör bli föremål för sådan försöksverksamhet. Utskottet
finner det därför lämpligt att motionerna överlämnas till den s. k.
företagsdemokratidelegationen och DEFF.
Den verksamhet, som DEFF skall söka få till stånd, kan leda till
resultat som på flera sätt påfordrar riksdagens ställningstagande, även om,
som ovan framhållits, det primära ansvaret för en fördjupad företagsdemokrati
åvilar arbetsmarknadens parter. Det synes med hänsyn till det
anförda lämpligt att representationen i DEFF breddas så att företrädare
för de politiska partierna tillförs utredningen.”
InU 1971:14
10
dels att utskottet bort hemställa
”A. att riksdagen med bifall till motionen 1971:108 samt i
anledning av motionen 1971:107 i skrivelse till Kungl. Maj:t
1. begär att en utredning med parlamentarisk representation och
företrädare för arbetsmarknadens parter tillsätts med uppgift att
framlägga förslag till kodifiering i aktiebolagslagen och ev. annan
lagstiftning av representation för de anställda i företagsstyrelser,
2. begär att utredningen om fördjupad företagsdemokrati i statsförvaltningen
utökas med företrädare för de politiska partierna,
3. begär att motionerna översänds till dels den s. k. företagsdemokratidelegationen,
dels utredningen om fördjupad företagsdemokrati
i statsförvaltningen för beaktande.”
2. vid B i utskottets hemställan av fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar
Mattsson i Skee (c) och Fransson (c), som anser
dels att det avsnitt på s. 8 i utskottets yttrande som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”aktuella motionen” bort ha följande lydelse:
”Sorn framhålls i motionen är det angeläget att den forsknings- och
försöksverksamhet, som pågår på olika håll, kan samordnas och ställas
samman med planerade åtgärder i fråga om lagstiftning, ändringar i
socialförsäkringssystemet osv. Denna samordningsuppgift bör enligt utskottets
uppfattning anförtros en särskild utredning, där representanter
för arbetsmarknadens parter och de politiska partierna ingår. Tillsättandet
av en sådan utredning skulle också underlätta att till berörda parter
föra ut de erfarenheter som forskare, arbetsledare, myndigheter och
andra successivt vinner och som har betydelse för möjligheterna att
åstadkomma en fördjupad företagsdemokrati.”
dels att utskottet bort hemställa
”B. att riksdagen med bifall till motionen 1971:157 i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller, att i enlighet med vad utskottet anfört en
utredning tillsätts i syfte att samordna forskningsinsatser och
andra åtgärder, som kan leda till en fördjupad företagsdemokrati.”
3. vid C i utskottets hemställan av herrar Nordgren (m) och Oskarson
(m), som anser
dels att utskottets yttrande från och med ”Vad slutligen” (s. 8) bort
ha följande lydelse:
”1 motionerna 1971:1103 och 1971:1104 framhålls att det inte finns
någon modell som generellt är ägnad att garantera inflytande för de
anställda på arbetsplatsen. Detta beror på att det svenska näringslivets
struktur är alltför skiftande. Metoder som i stora aktiebolag kan vara
lämpliga kan te sig meningslösa i mindre familjeföretag. Därtill kommer
att de företagsdemokratiska problemen måste lösas på ett sådant sätt att
nyskapande av företag inte försvåras eller tillväxten av befintliga företag
dämpas. Företag, anställda och organisationer måste gemensamt söka sig
InU 1971:14
11
fram till former som kan anpassas till olika företags speciella förhållanden.
De försök med delvis självstyrande grupper som genomförs i Norge
visar att man kan nå långt med samverkan. Försök liknande dem i Norge
har nu påbörjats i en rad företag i Sverige. Det finns all anledning att
hälsa detta med tillfredsställelse. För att man skall komma vidare i
utvecklingen är det nödvändigt att försöksverksamheten får en större
omfattning. En avgörande förutsättning för framgång är att de berörda
parterna har en gemensam referensram. De måste helt enkelt förstå
varandra. Informationen både uppifrån och nedifrån måste vara omfattande
och lättillgänglig. Olika former av utbildning inom och utom
företagen är i detta sammanhang betydelsefulla. Samverkan i företagen
kräver för att fungera kunskaper om ekonomiska, tekniska och rättsliga
realiteter hos olika befattningshavare.
Så länge de företagsdemokratiska frågorna handhas på ett sätt som
arbetsmarknadens parter anser tillfredsställande har statsmakterna inte
någon anledning att ingripa med lagstiftning. De politiska organen bör
dock följa debatten och utvecklingen.
Det omfattande material som i dag finns samlat inom organisationerna
på arbetsmarknaden bör göras tillgängligt för den allmänna debatten. Av
den försöksverksamhet som pågår bör kunna vinnas erfarenheter som kan
ligga till grund för prognoser om den framtida utvecklingen och för de
handlingslinjer statsmakterna på längre sikt bör följa.
På utredningsplanet finns det alltså utrymme för statlig aktivitet. I
övrigt är det närmast inom utbildningssektorn som statsmakterna kan ta
initiativ för att skapa ökad förståelse för de problem det här är fråga om
och för att underlätta för arbetsmarknadens parter att genomföra en
fördjupad industriell demokrati till gagn för både anställda och företag.
Som tidigare framhållits ligger debatten i dessa frågor ofta långt efter
de praktiska resultat som redan uppnåtts. Av den anledningen vore det
värdefullt om arbetsmarknadens parter kunde informera lärarna i samhällskunskap
och liknande kunskapsförmedlare om vad som hittills
åstadkommits och om arten av och syftet med samarbetet. En sådan
information kan lämpligen ske i samarbete med skolöverstyrelsen.
Vid den högre utbildningen är det nödvändigt att morgondagens
företagsledare får kunskap om problem och frågeställningar som hänger
samman med ökat medinflytande för de anställda. Undervisningen i
framför allt företagsekonomi vid våra universitet och högskolor bör ske
under beaktande härav. Också här måste arbetsmarknadens parter medverka.
”
dels att utskottet bort hemställa
”C. att riksdagen med bifall till motionerna 1971:1 103 och 1971:
1104 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
1. om en parlamentarisk utredning med uppgift
a) att studera hur näringslivets struktur och utvecklingen av nya
tekniska hjälpmedel under de närmaste decennierna kan komma
InU 1971:14
12
att påverka människans roll i arbetslivet och hennes möjligheter
till ett större personligt inflytande och ansvarstagande,
b) att kartlägga erfarenheter, forskning och experiment i andra
länder i fråga om olika former av samverkan i arbetslivet, i syfte
att ge underlag för förslag anpassade till svenska förhållanden;
2. att motionen 1104 överlämnas för beaktande till delegationen för
försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati i de statliga
aktiebolagen;
3. att Kungl. Maj:t, i syfte att öka förståelsen för ett fördjupat
samarbete mellan arbetstagare och företag, ger skolöverstyrelsen
och universitetskanslersämbetet i uppdrag att i samarbete med
arbetsmarknadens parter utarbeta planer för utbildning i de
administrativa, rättsliga och ekonomiska frågor som aktualiseras
vid ett tillgodoseende av önskemålen om vidgat inflytande och
ansvar för anställda inom företagen.”
Särskilt yttrande
av herr Hallgren (vpk), som anfört:
1 motion 1971:1118, som behandlas i utskottets betänkande 1971:13,
tas frågor upp med väsentlig anknytning även till problematiken
om företagsdemokratin. Dessa problem berör till avgörande del frågan
om makten i företagen: skall den oinskränkt utövas av arbetsgivarna i
deras egenskap av ägare till produktionsmedlen — eller skall löntagarna
tillförsäkras makt och medbestämmanderätt? De konkreta förslagen i
motionen syftar till att förhindra giltigheten av SAF-paragrafen 32, att ur
kollektivavtalslagen stryka fredspliktsparagrafen etc. I motionen tas
dessutom upp en rad konkreta frågor om löntagarnas vetorätt på viktiga
områden. Företagsdemokratins problem är sålunda till sitt innehåll
väsentligen en fråga om löntagarmakt. De i utskottets betänkande
behandlade borgerliga motionerna om forskning, utbildning och utredning
m. m. är enligt min mening på intet sätt ägnade att i reell mening
föra frågan om en i nyssnämnda mening vidgad företagsdemokrati
framåt. Jag kan därför ansluta mig till utskottets avstyrkande yrkande
om att motionerna inte skall föranleda någon riksdagens åtgärd. Samtidigt
finner jag det angeläget att rikta uppmärksamheten på de enligt
min mening väsentliga problemen i detta sammanhang.
Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.190 S