Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1970

1

Nr 200

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ersättning till
kommuner för bidrag till investeringar i primärflggplatser;
given Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj : ls

Min allernådigsle Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Bengt Norling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ersättning fr. o. m. budgetåret 1971/72 skall
utgå till kommunerna för av dem lämnade investeringsbidrag till de av
luftfartsverket förvaltade primärflygplatserna. Ersättningen bör utgå för
investeringsbidrag som lämnats fr. o. in. budgetåret 1967/68 samt — i likhet
med vad som redan gäller för staten — omfatta både ränta och avskrivning.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 200

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1970

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson,
Feldt.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ersättning
till kommuner för bidrag till investeringar i primärflygplatser och anför.

1967 års riksdagsbeslut

Genom beslut av 1907 års riksdag har riktlinjer fastställts för luftfartsverkets
verksamhet och organisation (prop. 1967:57, SU 107, rskr 267).
Luftfartsverket bär enligt dessa till uppgift att förvalta och driva statliga
flygplatser för linjefart samt att därjämte bl. a. handha civil flygtrafikledning
samt övervakning och tillsyn från flygsäkerhetssynpunkt av flygplatser
och civil luftfart. Genom beslutet skulle i anslutning till de av statsmakterna
antagna trafikpolitiska riktlinjerna åtgärder vidtas för att anpassa den civila
luftfarten till kravet på kostnadstäckning. Med hänsyn till storleken
på underskottet i luftfartsverkets rörelse borde dock en viss övergångstid
medges och bristen i kostnadstäckning under denna tid fyllas ut med ett
driftbidrag som successivt skulle avtrappas. Driftbidraget skulle tas upp
med så stort belopp, att full täckning erhölls för verkets kostnader inkl.
ränta på i luftfartsfonden investerat kapital.

I anslutning till samma proposition har fastställts normer för samverkan
mellan stat och kommun vid investeringar i de av luftfartsverket förvaltade
primärflygplatserna. Enligt dessa normer har kommun att svara för markkostnaderna
och för 37,5 % av kostnaderna för byggnader och anläggningar,
inkl. investeringar i radioanläggningar, dock att kommunalt bidrag inte
krävs i fråga om investeringsobjekt som beräknas uppgå till högst 200 000
kr. per flygplats och år.

I propositionen uttalades i sammanhanget, att kommun i princip borde

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1970

kunna få viss ersättning från luftfartsverket för sina bidrag till investeringar.
Detta borde inte avse redan lämnade eller före den 1 juli 1967 avtalade bidrag.
Ersättning förutsattes likväl inte utgå så länge staten bar kostnader
för luftfartsverkets drift i form av driftbidrag. Frågan om ersättningens
utformning borde prövas, när statens driftbidrag till luftfartsverket avvecklats.

Luftfartsverkets resultatutveckling

År 1967 — då riktlinjerna lör luftfartsverkets verksamhet och organisation
drogs upp — bedömdes underskottet i verkets rörelse för budgetåret
1967/68 uppgå till 22,5 milj. kr. Eu gynnsam trafikutveckling i förening med
ett fåtal höjningar av luftfartsverkets flygplatstaxor — varav den senaste i
april 1968 — har lett till att angivna underskott snabbt har kunnat avvecklas.
Av anvisade anslag till driftbidrag till luftfartsverket för budgetåren
1967/68 — 1969/70 har sålunda endast behövt las i anspråk 1,9, 1,8 resp.
4 milj. kr. För budgetåret 1970/71 har i driftstaten för verket upptagits 3,9
milj. kr. för ändamålet.

Bedömningarna för kommande budgetår tyder på en fortsatt gynnsam utveckling
av luftfartsverkets rörelseresultat. För budgetåret 1971/72 kan
förutses i stort sett balans mellan verkets kostnader och intäkter. Tidpunkten
skulle därmed vara inne att i enlighet med uttalandena i 1967 års proposition
pröva frågan om ersättning till kommunerna för deras bidrag till
investeringar i primärflygplatserna.

Ersättning till kommun för investeringsbidrag

Genom det etablerade samarbetet mellan stat och kommun på luf tf artsområdet
har skapats förutsättningar för ett kommunalt medinflytande och
medansvar vid utbyggnad av landets primärflygplatser. Genom formerna
för täckning av investeringsutgifterna får kommunerna liksom staten —
utifrån en prioritering av flygplatsprojekten i förhållande till andra samhälleliga
investeringsändamål — bedöma projektens angelägenhetsgrad.

I tillämpningen har de trafikpolitiska riktlinjerna om full täckning av det
allmännas kostnader för luftfarten hittills begränsats till att gälla de kostnader
som fallit på staten. Den del av luftfartsverkets totala investeringar
som täcks genom kapitaltillskott från kommunerna förräntas således inte.
Belopp motsvarande bidragen avsätts nämligen vid objektens invärdering
på luftfartsverkets fond direkt till värdeminskningskonto och kommer därför
inte att påverka verkets driftresultat. Denna begränsning har haft sin
grund i nödvändigheten av en successiv anpassning till det principiella kravet
om kostnadstäckning. Så länge staten genom driftbidrag har svarat för
underskottet i rörelsen har en utvidgning av kostnadsansvaret att omfatta

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1970

också de kommunala investeringsbidragen inte ansetts rimlig. I ett läge då
detta underskott kan förutses avvecklat är det emellertid både från trafikpolitisk
synpunkt och med hänsyn till kommunerna önskvärt att åtgärder
vidtas för att ge även dessa ersättning för sina investeringsbidrag.

Den ekonomiska målsättningen för luftfartsverket innebär krav på full
täckning av verkets kostnader inkl. avskrivningar och ränta på statskapitalet.
Förräntningskravet innebär krav på avkastning på det disponerade
statskapitalet motsvarande statens normalränta. En naturlig följd av såväl
de trafikpolitiska riktlinjerna som formerna för samarbetet med kommunerna
är att de statliga och kommunala investeringarna i primärflygplatsernas
byggnader och anläggningar i ekonomisk mening värderas på samma
sätt och att ersättningen därför grundas på samma villkor. I enlighet härmed
bör ersättningen till kommunerna för deras investeringsbidrag till byggnader
och anläggningar omfatta kapitalkostnaderna motsvarande avskrivning och
ränta enligt för luftfartsverket gällande principer.

Då var och en av primärflygplatserna ingår som delar i ett integrerat
flygplatssystem bör ersättningen inte göras beroende av graden av kostnadstäckning
i de särskilda fallen. På samma sätt som för luftfartsverket kostnadstäckningskravet
bestämts att gälla verksamheten i dess helhet, bör
för kommunernas del — under förutsättning att verkets ekonomiska målsättning
om full kostnadstäckning i den totala rörelsen uppfylls — ersättningarna
ges generell karaktär och således enbart baseras på de investeringsbidrag
som vederbörande kommun lämnat.

Beträffande den tidpunkt från vilken ersättning till kommun bör utgå
anser jag — i huvudsaklig överensstämmelse med uttalandena i prop.
1967: 57 — att ersättningen bör utgå för bidrag som lämnats efter den 1
juli 1967. Med hänsyn till att balans mellan luftfartsverkets intäkter och
kostnader kan väntas uppstå under budgetåret 1971/72 och följaktligen något
driftbidrag inte kommer att behövas under detta år, anser jag det naturligt
att det nya systemet med ersättning till kommunerna tillämpas fr. o. m.
budgetåret 1971/72. Frågan om avveckling av driftbidraget avser jag att
anmäla i 1971 års statsverksproposition.

Som underlag för beräkning av kapitalkostnaderna bör gälla det kapital
som tillskjutits av kommunerna fr. o. m. budgetåret 1967/68, värderat per
den 1 juli 1971 på samma sätt som motsvarande statliga tillgång. Luftfartsverkets
investeringar under perioden 1967/68—1970/71 beräknas uppgå till
sammanlagt ca 150 milj. kr., varav de kommunala bidragen beräknas utgöra
sammanlagt ca 30 milj. kr. Kapitalkostnaderna för de kommunala investeringsbidragen
kan beräknas till ca 4 milj. kr. budgetåret 1971/72 och därefter
successivt öka i takt med investeringsutvecklingen. Under rimliga
antaganden om trafik- och kostnadsutvecklingen synes den ökning i kostnaderna
som följer av ersättningen till kommunerna kunna rymmas inom
ramen för måttliga taxehöjningar under 1970-talet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1970 5

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen

att godkänna de riktlinjer för ersättning till kommuner
för bidrag till investeringar i primärflygplatser som jag har
angett i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson