Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1970

1

Nr 173

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen om intrång i Stora Sjöfallets
nationalpark; given Stockholms slott den 23
oktober 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Ingemund Bengtsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa begränsade intrång i Stora Sjöfallets nationalpark
för att göra det möjligt att reglera Autajaure och bygga Rit sems
kraftstation.

1 llihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 173

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1970

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 23 oktober 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Holmqvist, Aspung, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal,
Odhnöff, Wigkman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom,
Carlsson, Feldt.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om intrång i
Stora Sjöfallets nationalpark och anför.

Inledning

I skrivelse den 15 december 1969 har statens vattenfallsverk hemställt om
Kungl. Maj:ts tillstånd att — för reglering av Autajaure och byggande av
Ritsems kraftstation inom Gällivare kommun, Norrbottens län — få göra
vissa intrång i Stora Sjöfallets nationalpark in. in. Efter remiss har yttranden
över skrivelsen avgetts av chefen för försvarsstaben, statens vägverk,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), kammarkollegiet,
riksantikvarieämbetet, lantbruksstyrelsen efter hörande av rennäringsnämnden
och lantbruksnämnden i Norrbottens län, fiskeristyrelsen efter
hörande av vederbörande fiskeriintendent, statens naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen,
domänverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU),
länsstyrelsen i Norrbottens län efter hörande av vederbörande förste konsulent
inom lappväsendet och lappbyar samt Gällivare kommun och länsorganet
för vattenkraftsfrågor, Svenska samernas riksförbund och Svenska
turistföreningen.

Tidigare intrång i Stora Sjöfallets nationalpark

Stora Sjöfallets nationalpark avsattes genom riksdagsbeslut år 1909 i syfte
att bevara ett högnordiskt fjällandskap i naturligt tillstånd. Nationalparken
är belägen kring Stora Lule älvs övre lopp och omfattar bl. a. delar av sjöarna
Satisjaure, Kakerjaure, Pätsatj, Teusajaure, Suorkejaure, Autajaure

Kungi. Maj:ts proposition nr 173 år 1970

3

och de s. k. Suorvasjöarna samt delar av älven Vietasjåkk. Nationalparkens
areal var ursprungligen ca 1 500 km2. Ett större område omfattande främst
Suorvasjöarna undantogs emellertid från parken år 1919 för att möjliggöra
reglering av dessa sjöar.

Suorvasjöarna har hittills varit föremål för tre regleringar efter tillstånd
av vederbörande vattendomstol åren 1927, 1939 och 1963. År 1966 lämnades
medgivande till ytterligare en reglering.

I samband med tredje suorvaregleringen och regleringen av Satisjaure
medgav 1962 års riksdag (prop. 1962: 126, JoU 17, rskr 200) vissa intrång
i nationalparken, dock utan att parkens gränser tills vidare ändrades. Samtidigt
bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t att medge intrång i nationalparken
för en kraftstation och därmed sammanhängande till- och avloppsleder
m. m. vid Vietasjokk. I samband med fjärde suorvaregleringen bemyndigade
1966 års riksdag (prop. 1966: 152, JoU 28, rskr 355) Kungl. Maj :t att
medge det intrång i nationalparken som skulle föranledas av regleringen.

Till följd av utbrytningen år 1919 och senare intrång har ca 215 km2
av nationalparken tagits i anspråk. Övervägande delen därav utgörs av vattenområde.

Framställning angående reglering av Autajaure och byggande av
Ritsems kraftstation

Vattenmålet. I skrivelse den 19 februari 1970 har Övre Norrbygdens vattendomstol
underställt Kungl. Maj:t frågan om reglering av sjöarna
Sitasjaure och Autajaure.

Det begärda reglerings tillståndet avser rätt för vattenfallsverket att årsreglera
vattnets avrinning ur Autajaure och Sitasjaure mellan dämningsgränsen
+ 613,0 m och sänkningsgränsen + 603,0 m genom att bygga en regleringsdamm
vid Autajaures utlopp och avleda vatten i tunnel från Autajaure
till Suorvasjöarna vid Ritsem. Detta innebär att normalt högvattenstånd
i Autajaure höjs med ca 32 m och normalt lågvattenstånd med ca
25 m, I Sitasjaure sänks medelhögvattennivån med ca 0,5 m och medellågvattennivån
med ca 8,5 m. Regleringen medför för Autajaure att ett markområde
på ca 13,5 km2 överdäms. Genom regleringsdammen vid Autajaures
utlopp avstängs praktiskt taget all vattenframrinning därifrån vilket medför
att vattenytan i den nedströms liggande, ej reglerade Teusajaure vid
normalt högvattenstånd sänks med ca 1,3 m och vid medelvattenstånd med
ca 1,0 m.

Vattenfallsverket begär vidare rätt att anlägga Ritsems kraftstation för en
vattenföring om 240 m3/s och för utnyttjande av fallhöjden mellan regleringsmagasinet
och Suorvasjöarna samt att bedriva korttidsreglering vid
kraftstationen mellan 0 m3/s och den högsta vattenföring turbinen kan ut -

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1970

nyttja. Till kraftstationen, som till största delen förläggs i berg, förs vattnet
från Autajaure i eu ca 7 km lång tunnel med en effektiv maximifallhöjd
av 173 in.

Vattendomstolen beräknar bruttonyttan av hela företaget innefattande
årsreglering, korttidsreglering och Ritsems kraftstation till 282,6 milj. kr.
Sedan hyggnadskostnader — vari kostnader för skadeförebyggande åtgärder
inräknats — och skador på egendom frånräknats utgör nyttoöverskottet
enligt domstolens beräkning ca 98 milj. kr.

Vattendomstolen har funnit att bestämmelserna i vattenlagen inte utgör
hinder mot regleringen.

Vid företagen remissbehandling av vattendomstolens skrivelse
angående frågan om regleringsföretagets tillåtlighet enligt vattenlagen har
så gott som samtliga instanser inte motsatt sig regleringen. Endast Sörkaitums
och Mellanbyns samebyar samt Svenska Naturskyddsföreningen har
direkt avstyrkt företaget. Kammarkollegiet och statens naturvårdsverk har
med hänsyn till regleringens inverkan på renskötsel- och naturvårdsintressena
ifrågasatt företagets tillåtlighet. Kammarkollegiet har funnit att regleringen
utgör ett gränsfall från tillåtlighetssynpunkt främst med hänsyn
till befarade störningar för Sörkaitums rennäring. Naturvårdsverket har
framhållit att området kring Autajaure har ett betydande naturvetenskapligt
värde. Enligt naturvårdsverkets mening bör frågan om regleringen avgöras
i samband med prövningen av övriga vattenkraftsutbyggnader i Norrland.

Vattenfallsverkets framställning. I den tidigare nämnda skrivelsen den 15
december 1969 har statens vattenfallsverk anhållit om Kungl. Maj :ts tillstånd
att för byggnadsarbeten och uppdämning in. in. få göra det intrång
i Stora Sjöfallets nationalpark som föranleds av regleringen av Autajaure
och byggandet av Ritsems kraftstation. Autajaures reglering medför enligt
vattenfallsverket att ca 2 km2 av nationalparken överdäms.

Inom den del av byggnadsområdet som ligger inom nationalparken avser
vattenfallsverket att placera följande permanenta anläggningar ovan jord,
nämligen halva huvuddammen uppströms Suorkejaure, en mindre överbyggnad
över luckschaktet uppströms kraftstationen, transformatorer och
ställverk med erforderlig kraftledning till Suorva. Vidare planeras vissa
vägar i närheten av Ritsemjokks utlopp och mellan tunnelintaget vid Autajaure
och huvuddammen. Inom nationalparken men under jord förläggs
kraftstationen, avloppstunneln, trycktuben och del av tilloppstunneln.

Vissa delar av de provisoriska anordningarna under byggnadstiden kommer
också att placeras inom nationalparken. Bl. a. berörs ett mindre område
vid intaget till tilloppstunneln och vid huvuddammen. Täkt av massor för
väg-, damm- och tunnelbyggnad samt deponering av bergmassor planeras
inom vissa delar av byggnadsområdet. Endast en mindre del av byggnadsområdet
kommer emellertid att tas i anspråk för anläggningar och täkt

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1970

in. in. Vattenfallsverket avser att för transporter för anläggningsarbetet
använda sig av färjor och isvägar på Suorvasjöarna.

I remissyttrandena över vattenfallsverkets framställning beträffande
intrång i nationalparken uttalas i huvudsak att intrånget bör få
ske under förutsättning att det förenas med vissa villkor.

Statens naturvårdsverk förordar att, om tillstånd ges till kraftverksutbyggnaden,
erforderligt intrång kan få göras om vattenfallsverket rättar
sig efter den kontroll och de anvisningar naturvårdsverket kan komma att
meddela. Naturvårdsverket framhåller vidare bl. a. att det planerade täktområdet
söder om Autajaure omfattar ett från naturvårdssynpunkt värdefullt
parti, som om möjligt bör undantas från exploatering. Täkt bör därför
få ske först efter tillstånd av länsstyrelsen. Kammarkollegiet, som delar
naturvårdsverkets synpunkter, föreslår att anläggningsarbetena följs av en
av naturvårdsverket utsedd kontrollant.

Kammarkollegiet framhåller vidare att tappning genom Autajauredammen
till Teusaätno endast kommer att ske vid exceptionella tillfällen varför
vattenstånd och vattenföring nedströms dammen kommer att radikalt
påverkas till nackdel för bl. a. landskapsbilden och fisket. Kollegiet föreslår
därför att frågan om viss minimitappning från Autajauredammen utreds
ytterligare. Enligt kammarkollegiets mening bör i likhet med vad som skedde
i fråga om fjärde suorvaregleringen grustäktsavgifter användas till något
renskötsein närliggande ändamål inom nationalparken.

Chefen för försvarsstaben har inget att erinra mot förslaget under förutsättning
att ingen permanent väg till byggnadsområdet anläggs utan att
transporter sker med färja sommartid och på isvägar vintertid.

Svenska samernas riksförbund avstyrker av rennäringsskäl att intrång
får göras i nationalparken.

Några instanser finner de föreslagna ingreppen betänkliga utan att direkt
avstyrka att intrång får göras. Riksantikvarieämbetet anser det sålunda anmärkningsvärt
att områden avsatta som nationalparker skall tas i anspråk
för annat ändamål och framhåller att inom regleringsområdet förekommer
stenåldersboplatser m. m., vilka förutom naturvärdet ger området ett stort
kulturhistoriskt värde. Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller att de
tidigare genomförda regleringarna av Suorvasjöarna m. in. redan åsamkat
berörda delar av nationalparken sådana skador att något skyddsintresse av
betydenhet där knappast längre synes föreligga.

Ingen av remissinstanserna ifrågasätter att de områden inom nationalparken
som påverkas av regleringsföretaget skall brytas ut ur parken.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1970

Departementschefen

Stora Sjöfallets nationalpark avsattes år 1909 i syfte att bevara ett högnordiskt
fjällandskap i naturligt tillstånd. För att göra det möjligt att
reglera de s. k. Suorvasjöarna utbröts dessa jämte vissa byggnadsområden
ur nationalparken år 1919.

Suorvasjöarna har hittills varit föremål för tre regleringar och en fjärde
reglering har medgetts av Kungl. Maj :t. För att möjliggöra den tredje
suorvarcgleringen och regleringen av Satisjaure medgav 1962 års riksdag
vissa intrång i nationalparken. Samtidigt bemyndigades Kungl. Maj :t att
medge intrång i nationalparken för en kraftstation vid Vietasjokk. I samband
med fjärde suorvaregleringen bemyndigade 1966 års riksdag Kungl.
Maj :t att medge det intrång i nationalparken regleringen kommer att föranleda.

Genom utbrytningen år 1919 och senare intrång har ca 215 km2 av
nationalparkens ursprungliga 1 500 km2 tagits i anspråk. Övervägande
delen av den i anspråk tagna arealen utgörs av vattenområde.

Statens vattenfallsverks ansökan i vattenmålet avser reglering av Autajaure
och avledande av vatten i tunnel från denna sjö till Suorvasjöarna.
För att utnyttja den på så sätt uppkomna fallhöjden avser vattenfallsverket
att anlägga en underjordisk kraftstation vid Ritsemjokk.

Genomförande av dessa företag erfordrar, som framgår av till statsrådsprotokollet
fogade kartor, vissa intrång i Stora Sjöfallets nationalpark. En
reglering av Autajaure kommer sålunda att medföra att ytterligare ca 2 km2
av nationalparken överdäms. Vidare behövs vissa mindre områden för regleringsanordningar,
underhållsvägar och kraftledning. För uttag av fyllnadsmassor
och deponering av bergmassor blir det dessutom nödvändigt att utnyttj
a vissa områden inom nationalparken.

Som förut framgått har vattendomstolen funnit, att regleringen av Autajaure
inte möter hinder enligt vattenlagen. Vad som framkommit vid remissbehandlingen
av domstolens skrivelse synes inte föranleda annat bedömande
av tillståndsfrågan än det domstolen kommit till. Förutsättningar bör
sålunda finnas att medge regleringen om frågan om intrång i nationalparken
kan lösas. Frågan om intrånget bör därför enligt min mening nu underställas
riksdagen. Det ankommer på Kungl. Maj:t att pröva frågan om tillstånd
till regleringen enligt vattenlagen och villkoren därför, varför jag ämnar
återkomma till Kungl. Maj :t i denna fråga sedan riksdagen prövat frågan
om intrång i nationalparken.

Vid min bedömning av frågan om intrånget bör få ske i nationalparken
har jag funnit att intrånget blir ringa. Som tidigare nämnts och som framgår
av kartorna är det endast ca 2 km2 av nationalparken som överdäms.
Nationalparkens totala areal uppgår till ca 1 300 km2. Intrånget kan enligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1970

7

min mening inte få sådana följder för nationalparkens värde att företaget
med hänsyn härtill skall hindras. För projektets genomförande talar också
landets behov av vattenkraft. Även om värmekraften kommer att svara för
en allt större andel av den framtida ökningen av elkraft beräknas dock vattenkraften
fortfarande komma att spela en mycket väsentlig roll för vår elförsörjning.
Det elkrafttillskott som erhålls genom den nu aktuella utbyggnaden
motsvarar ungefär den totala förbrukningen av elektrisk energi i tre
medelstora städer. Jag förordar att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande
att medge intrånget. Någon ändring av nationalparkens gränser
anser jag inte behövas.

Anläggningens utformning, massuttag och deponering av bergmassor
skall ske med hänsyn tagen till områdets naturvärde. Jag avser att senare
föreslå Kungl. Maj :t att ge statens naturvårdsverk i uppdrag att lämna anvisningar
rörande arbetenas utförande från naturvårdssynpunkt. Grustäktsavgifter
som tas ut på grund av massuttagen bör i detta fall enligt Kungl.
Maj :ts närmare bestämmande kunna få användas för ändamål inom nationalparken
som särskilt gagnar renskötseln. Frågan om eventuell minimitappning
från Autajaure tillhör i huvudsak vattenmålet och bör därför avgöras
i samband med prövningen av detta mål.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att medge det intrång i Stora
Sjöfallets nationalpark som enligt vad som framgått av
det föregående föranleds av Autajaures reglering och anläggandet
av Ritsems kraftstation.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

MAPCUS BOKTR. STHLM 1970 7 0 0 5 6 6

Karta över

vattenkraftutbyggnaden inom STORA SJÖFALLETS NATIONALPARK

Nationalparksgräns
Befintlig damm

Befintlig kraftstation -

Planerad bergtunnel -

Vi A K K 4

Föreslagen

dämningsgräns

Kraftledning
Ritsem - Suorva

Planerad damm

Planerad kraftstation -

Akajaure = Suorvasjöarna -

—j&flfti

Tryckt av SVENSKA REPRODUKTIONS AB, Stockholm 1970 543 - 07059

\ ■ • % , v i.....-

t ^ A# 4s**r

Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Rikets allmänna kartverk 1970.10.13.

o

o

c

A

H

O

z

s

3

"U

C

3

O?

■O

CL

3

3’

(O

Karta över

AUTAJAURES REGLERING OCH RITSEMS KRAFTSTATION INOM STORA

SJÖFALLETS NATIONALPARK

Planerad damm

Nationalparkgräns

Gräns för byggnadsområde
inom nationalpark

Planerad väg
Planerad bergtunnel
Föreslagen dämningsgräns

Planerad kraftstation -

Föreslaget
täkt- eller
tippområde

Aytajaurq

Topografiska
kartan 1:100 000

29G STIPOK 29H SITASJAURE

''AutÄluokta

Seukokvuotos

fkSuorki

''iKyvvskleias

tajaure

^ A

Jerfanjsrka

•Ii» '' -i

firas»

I5SJ88BRSIKS

mm

mm.

•rSs

it