Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1969
1
Nr 176
Utlåtande i anledning av motioner rörande forskning och utbildning
m. m. i anslutning till det svenska biståndet till
u-länderna.
(l:a avd.)
Motionerna
I de likalydande motionerna I: 167 av herr Nyman m. fl. och II: 181 av
fru Eriksson i Stockholm in. fl. har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att i långtidsplanen för det
statliga utvecklingsbiståndet särskilda medel inräknas för att möjliggöra en
intensifierad fältverksamhet rörande möjligheten att i u-länder öka produktionen
och utnyttjandet av nya näringsproteiner.
I de likalydande motionerna I: 172 av herr Wirmark och II: 185 av herr
Johansson i Trollhättan m. fl. har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om tillsättande av en utredning om inrättande av
ett institut för utvecklingsforskning.
I de likalydande motionerna 1:310 av herr Virgin m. fl. och II: £22 av
herr Holmberg in. fl. har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att utrymme för forskning om de fattiga
ländernas utveckling och problem, om biståndets inriktning och resultat
beredes vid något av våra universitet och att frågan om vidgad akademisk
forskning och utbildning utredes.
Remissyttrandena
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över sistnämnda båda motioner från universitetskanslersämbetet
(UKÄ). På begäran av utskottet har Sveriges Förenade studentkårer yttrat
sig över motionerna.
UKÄ anför i sitt yttrande bl. a. att vidgad forskning rörande u-ländernas
problem bör främjas genom förstärkning av läroanstalternas basorganisation
för forskningsverksamhet. Ämbetsverket nämner som exempel förslaget
om en forskargrupp i demografi under ledning av en professor. Vidgad
forskning rörande u-ländernas problem bör enligt ämbetets mening främjas
genom att medel anvisas från skilda forskningsanslag. SIDA bör ges resur
1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 176
2
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1969
sex- för att initiera och stödja olika forskningsprojekt av betydelse för biståndsverksamheten.
I detta sammanhang erinras om förslagen till vidgad
uppdragsverksamhet vid universitet och högskolor. Ämbetet erinrar om sitt
yttrande den 25 april 1968 angående inrättande av en professur i u-landsfrågor,
där vikten av nära sanxarbete mellan SIDA och forskningsinstitutioner
understrukits. Intensifierad uppdragsverksamhet framhölls där som lämpligt
alternativ till att koncentrera forskningen till något av universiteten. Delegationen
för viss yrkesutbildning har vidare enligt ämbetet bl. a. föreslagit
att fr. o. m. höstterminen 1969 särskilda studiekurser i u-landsfrågor och
biståndsteknik skall anordnas vid universiteten.
UKÄ erinrar om att propositionen 1969:4 angående utbildningens organisation
vid filosofisk fakultet som exempel på nya utbildningsbehov som
bör beaktas vid den fortsatta översynen av utbildningslinjernas sammansättning
nämner utbildning för verksamhet i internationell tjänst.
Ämbetsvei-ket delar motionärernas uppfattning i-örande behoven av forskning
och utbildning i berörda frågor och har i sitt planei-ings- och utredningsarbete
uppmäi-ksamheten stai-kt riktad på dessa frågor.
Sveriges Förenade studentkårer har i sitt yttrande bl. a. understrukit behovet
av mer internationaliserad utbildning. Detta innebär bl. a. krav på en
särskild u-landslinje för dem som vill utbilda sig för arbete med biståndstekniska
frågor, möjligheter att specialisera sig med sikte på u-landstjänst
inom befintliga utbildningsvägar t. ex. inom läkarutbildningen, ett särskilt
forsknings- och infoi-mationscenti-um för u-lands- och biståndsproblematiken
samt en ökning av det internationella stoffet inom utbildningsväsendet
i sin helhet.
Utskottet
Motionerna I: 172 och II: 185 tar upp frågan om en utredning om inrättande
av ett institut för utvecklingsforskning.
I motionerna I: 310 och II: 422 har hemställts att uti-ymme för forskning
om de fattiga ländernas utveckling och problem, om biståndets inriktning
och resultat bereds vid något av våra universitet och att frågan om vidgad
akademisk forskning och utbildning utreds.
Frågan om forskning inom vissa områden av u-landsbiståndet berördes
också i motionerna I: 424 och II: 511, vilka utskottet behandlade under vårsessionen.
Motionärernas förslag till ökade insatser för forskning rörande u-ländernas
utveckling och problem avser olika konkreta åtgärder, men alla förenar
sig i yrkanden om att i första hand en närmare utredning bör ske av frågorna
om verksamhetens inriktning och former. De frågor som motionerna
aktualiserar rör bl. a. universitetens medverkan samt behovet av särskilda
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1969
3
organ för ifrågavarande forskning. Härtill anknyter frågor om ansvarsfördelning
och^samordning samt nordisk samverkan in. m.
I sitt utlåtande 1968: 128 i anledning av prop. 1968: 101 angående långtidsplan
för det statliga utvecklingsbiståndet m. in. samt i anledning av
propositionen avgivna motioner framhöll utskottet att den forskning som
ingår i biståndsverksamheten är att betrakta som ett värdefullt och ibland
oumbärligt komplement till den praktiska verksamheten i u-länderna. Beträffande
den målinriktade forskning som bedrivs med SIDA:s stöd konstaterade
utskottet att den torde dra en sammanlagd kostnad av minst 5
milj. kr. under budgetåret 1967/68 och att omfattningen av detta forskningsstöd
kunde väntas öka betydligt under budgetåret 1968/69. Beträffande
förhållandet mellan forskning med SIDA:s stöd å ena sidan och å andra
sidan den forskning med inriktning på u-landsproblem som stöds av andra
svenska organ, exempelvis universiteten, vissa forskningsråd och riksbanksfonden,
förklarade utskottet sig ha erfarit att en närmare samordning var
under förberedande. Det bedömdes dock som rimligt att den av SIDA finansierade
forskningen i första hand skulle vara inriktad på en växande
och effektiverad fältverksamhet, medan forskning av mer allmängiltig natur
men med fastare eller lösare u-landsanknytning liksom hittills i huvudsak
skulle finansieras på andra vägar.
För budgetåret 1969/70 torde kostnaderna för den forskning som bedrivs
med SIDA:s stöd enligt vad utskottet inhämtat komma att uppgå till ca
12 milj. kr.
I vad avser frågan om vidgad utbildning med anknytning till u-landsproblem
vill utskottet erinra om att Kungl. Maj:t i prop. 1969: 4 angående utbildningens
organisation vid filosofisk fakultet in. in. uttalat att man vid de
fortsatta bedömningarna av vilket utbildningsbehov som föreligger bl. a. bör
beakta just behovet av utbildning för verksamhet i internationell tjänst. Enligt
vad utskottet erfarit utreds f. n. inom utbildningsdepartementet hela det
komplex som internationaliserad utbildning innebär. Departementet har
sökt samråd med SIDA i detta arbete.
Vidare har utskottet inhämtat att en särskild samrådsgrupp beträffande
problem inom u-landsforskningen konstituerats. Representanter för SIDA,
STU, naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden, riksbanksfonden
samt forskningsberedningen ingår i denna grupp. Arbetsprogrammet för
samrådsgruppen är att dels yttra sig över till respektive organisation inkomna
ansökningar om stöd till forskningsprojekt inom u-landsforskningen,
dels ta upp till en generell undersökning och diskussion u-landsaspekter
på forskningsfält såsom proteinforskning och ekologi.
Utskottet får med erinran om frågans tidigare behandling understryka
den betydelse utskottet anser forskningen ha för utvecklingsbiståndet. Med
hänsyn till biståndsverksamhetens allt större omfattning och forskningens
växande betydelse för denna verksamhet finner utskottet i likhet med mo
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1969
tionärerna angeläget att de frågor som gäller inriktningen och organisationen
av forskning med anknytning till u-landsproblem blir närpiare utredda.
Därvid bör beaktas vad som i motionerna I: 172 och II: 185 anförts om
aktuella forskningsbehov samt de motiv som SIDA — enligt vad utskottet
inhämtat — fört fram i anslagsframställning för nästa budgetår angående
forskning om den sociala utvecklingen i u-länderna och om biståndets sociala
effekter. Vidare bör behovet av sådan forskning beaktas som kan ligga
till grund för internationalisering av undervisningen på olika nivåer inom
vårt utbildningssystem och för information som kan skapa ökad förståelse
för u-ländernas problem.
Beträffande utredningsarbetets uppläggning får utskottet, med hänvisning
till den skiftande preciseringen härav i motionsyrkandena, anföra följande.
Den för utvecklingsbiståndet betydelsefulla forskningen spänner över
vida områden och bar dessutom frånsett områdestillhörighet skiftande karaktär.
Forskningen kan vara av långsiktig och grundläggande karaktär
samt ha eu nära anknytning till praktisk tillämpning. Den kan avse ett
specialproblem av stor betydelse inom ett avgränsat område och den kan ha
en bred tvärvetenskaplig karaktär. Den kan bedrivas vid ett biståndsgivande
lands egna forskningsinstitutioner och den kan vara av den art att den
måste vara förlagd till de biståndsmottagande u-länderna.
Det anförda torde räcka som en antydan om att problemen med inriktningen
och organisationen av forskning med anknytning till u-landsproblem
är komplicerade. I nära sammanhang härmed står de frågor som rör
ansvarsfördelningen och samordningen mellan de olika organ som är ansvariga
för planering, finansiering, genomförande och tillgodogörande av
denna forskning. Sistnämnda frågor gäller såväl förhållandet mellan olika
svenska organ som förhållandet mellan svenska och andra organ som är
engagerade i biståndsforskning, främst internationella organ.
Det anförda talar enligt utskottets mening för att de frågor som rör inriktningen
och organisationen av forskning med anknytning till u-landsproblem
utreds. Utredningsuppdraget bör avse även frågor rörande avvägningen
av olika forskningsinsatser samt finansieringen av ifrågavarande
forskning. I detta sammanhang förtjänar även tanken på ett institut för
u-landsforskning att prövas.
Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionerna I: 172 och II: 185
samt motionerna I: 310 och II: 422 i vad de avser forskning och utbildning
bör ges Kungl. Maj :t till känna.
Beträffande yrkandet i motionerna I: 167 och II: 181 om särskilda medel
till fältverksamhet för att utröna möjligheten att i u-länder öka produktionen
och utnyttjandet av nya näringsproteiner vill utskottet erinra om att vid
sidan av befolkningsfrågan behovet av stöd till u-ländernas produktion av
livsmedel är ett genomgående och allt starkare markerat tema i det internationella
utvecklingssamarbetet. Sveriges stöd direkt och genom interna
-
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1969
5
tionella organ är särskilt inriktat på att höja jordbrukets produktivitet och
livsmedlens näringsvärde. SIDA:s inom fältverksamheten liggande program
för landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning omfattar enligt vad utskottet
erfarit omkring en tredjedel av den totala fältverksamheten. Nära
samverkan pågår med mottagarländernas myndigheter och med FAO för
programmets vidareutveckling. En del av verksamheten är särskilt inriktad
på från proteinsynpunkt förbättrad kostsammansättning med utgångspunkt
från mottagarlandets resurser och produkter, och denna verksamhet beräknas
bli spridd till nya mottagarländer. Syftet med motionsyrkandena får
därför anses tillgodosett inom ramen för den nuvarande verksamheten. Med
hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna I: 167 och II: 181 i vad avser
särskilda medel för intensifierad verksamhet angående möjligheterna
att i u-länder öka produktionen och utnyttjandet av nya näringsproteiner.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen i anledning av motionerna I: 172 och
II: 185 samt I: 310 och II: 422, sistnämnda båda motioner
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till
känna vad utskottet anfört om utredning rörande inriktningen
och utformningen av forskning med anknytning till
u-landsproblem,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 167 och II: 181 i
vad de avser att i långtidsplanen för det statliga utvecklingsbiståndet
särskilda medel inräknas för att möjliggöra
en intensifierad fältverksamhet rörande möjligheten att i
u-länder öka produktionen och utnyttjandet av nya näringsproteiner.
Stockholm den 2 december 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
6
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1969
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson
(s), Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), fru
Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson
(fp), Herbert Larsson (s), Nyman (fp), Björk (s), Wallmark (m), fru
Diesen (m) och herr Johan Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (in), Karlsson i Olofström
(s), Almgren (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Lindholm
(s), Mattsson (ep), Nordstrandh (m), Alemyr (s), Nilsson i Tvärålund
(ep), Fagerlund (s), Källstad (fp), Sjönell (ep), Ericson i Örebro (s) och
Ullsten (fp).
Reservation
av herr Nyman (fp).
KMNGL. BOKTR. STHLM 1969 690027