Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

1

Nr 175

Utlåtande i anledning av motioner om den pedagogiska städpersonalen
i grundskolan samt skolornas elevvård.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna 1:476 av herr Lidgard och 11:563 av fru
Mogård m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att i skolstadgan
införes bestämmelse om

1. att skolkuratorstjänster inrättas i grundskolan,

2. att målsättningen för skolkuratorernas verksamhet preciseras,

3. att skolkurator skall vara skyldig deltaga i sammanträden i kollegium,
klasskonferens och samarbetsnämnd, samt

4. att på heltidsanställd skolkurator ej bör ankomma mera än 1 000 elever.

I de likalydande motionerna 1:485 av herrar Nils Nilsson och Thorsten
Larsson samt II: 560 av herr Mattsson m. fl. har hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller

1. att elevorganisationerna erhåller ökat stöd i takt med utbyggnaden av
ifrågavarande organisationer,

2. att en översyn av skolhälsovården kommer till stånd och att därav föranledda
förslag om utbyggnad och förstärkning förelägges nästa års riksdag,

3. att försöksverksamhet företas med särskilda resurstimmar för elevvård
enligt i motionerna anförda riktlinjer,

4. att en översyn sker av möjligheterna att i elevvårdssammanhang ålägga
tystnadsplikt för lärare på samma sätt som nu gäller för kuratorer, läkare
och jämställda,

5. att förslag förelägges nästa års riksdag angående förstärkning av studie-
och yrkesorienteringen inom den gymnasiala skolan.

I de likalydande motionerna I: 516 av herr Wirtén in. fl. och II: 548 av
herr Källstad m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhåller

1. om riktlinjer för omfattningen av grundskolans elevvårdspersonal
samt förslag till statsbidragsbestämmelser för densamma,

2. om riktlinjer för omfattningen av grundskolans pedagogiska stödpersonal
samt förslag till statsbidragsbestämmelser för densamma, samt

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 175

2

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

3. om riktlinjer för omfattningen av lärarassistenttjänster på grundskolans
högstadium och de gymnasiala skolorna samt förslag till slatsbidragsbestämmelser.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttranden över motionerna 1:485 och II: 560 samt I: 516 och II: 548 från
skolöverstyrelsen, som i vad gäller nu förevarande yrkanden i de båda förstnämnda
motionerna till en början anfört följande.

Riktlinjerna för skolans elevvårdande arbete är sedan länge klart uppdragna
och torde i huvudsak ej böra nu ändras. Skolan har redan till sitt
förfogande en organisation av elevvårdsfunktionärer som visat sig ändamålsenlig
och bör kunna bibehållas.

Skolöverstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad på problemen kring
elevvården och arbetar kontinuerligt på att förbättra den inom ramen för
sina resurser. Problemen kring arbetstrivseln i skolan och elevernas fostran
till medansvar och medinflytande behandlas av en särskild av överstyrelsen
utsedd utredningsgrupp för samverkan i skolan (SISK).

För att höja effekten av de elevvårdande insatserna arbetar överstyrelsen
på en analys av de olika befattningshavarnas funktioner inom elevvården.
En dylik analys av arbetsuppgifterna har också betydelse för utbildningen
av de skilda personalkategorierna. Dessutom medverkar överstyrelsen i
strävandena att åstadkomma ett nära samarbete med andra myndigheter
som har med skolan likartade uppgifter på detta område.

Utöver åtgärder av antytt slag, som faller under överstyrelsens allmänna
verksamhet, är enligt överstyrelsens mening en utökning av de personella
resurserna angelägen, i första hand på det lokala planet.

Skolans elevvårdande verksamhet är en del av samhällets allmänna ansvar.
Allteftersom tidigare gränser mellan skolan och samhället luckras upp
aktualiseras frågan om vilka av de allmänt människovårdande uppgifterna
som skolan skall ombesörja och vilka som skall falla på andra organ och
myndigheter. Eftersom elevvårdspersonalen är kommunalt anställd men
samtidigt kommunerna är ålagda elevvården är detta en fråga som måste
tas upp mellan de statliga och kommunala myndigheterna.

Ett annat problem rör utbildning och fortbildning av den elevvårdande
personalen, också det berört av motionärerna.

Ytterligare en fråga som ständigt gör sig påmind inom elevvården gäller
hur långt den kan tillåtas att gripa in i den enskildes förhållanden, hur »närgången»
den får vara. I motionen tas denna fråga upp genom kravet på
reglerad tystnadsplikt för lärare men den har en än vidare aspekt i detta
mycket grannlaga arbete.

Beträffande de olika punkterna i hemställan i motionerna 1: 485 och
II: 560 har överstyrelsen vidare anfört följande.

1. Skolöverstyrelsen har i olika sammanhang föreslagit höjningar av anslaget
till SECO. Anslaget har också höjts i flera etapper. Likaledes har
överstyrelsen föreslagit bidrag till andra elevorganisationer. Det får anses
som naturligt att elevorganisationerna i enlighet med vad som gäller för
andra organisationer får ökade anslag i takt med att de utbyggs.

2. En översyn av skolhälsovården är befogad. Redan en kartläggning av
de förhållanden under vilka den arbetar vore värdefull. Skolöverstyrelsen

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

3

har också påbörjat en sådan översyn och har för avsikt att ägna särskild
uppmärksamhet åt denna fråga. Även den skolpsykologiska och den skolkurativa
verksamheten är föremål för studium i syfte att höja dess effektivitet.
En förstärkning av elevvårdens personella resurser är i hög grad önskvärd.
Därigenom skulle en intensifiering av skolhälsovården komma till
stånd, som överstyrelsen upplever som behövlig speciellt inom landsbygdsdistrikten.
Ett vidgat samarbete med vårdinstitutioner av olika slag vore enligt
överstyrelsens mening önskvärt.

3. Den nya läroplanen för grundskolan har infört resurstimmar, vilket
innebär skillnaden mellan elev- och lärartimmar. Avsikten är bl. a. att därigenom
skapa möjligheter att ge delar av klass eller enskilda elever undervisning
i ämnen eller ämnesområden som de är i särskilt behov av. Under
sådana resurstimmar kan givetvis sådana frågor behandlas som kan ha
aktualitet, såsom beroendemedel, sexual- och samlevnadsfrågor, och som
har särskild betydelse för dem. Men att anslå speciella timmar till elevvård
eller att bedriva försöksverksamhet med undervisning i elevvård överensstämmer
knappast med idén med denna. Elevvårdssynpunkten skall ständigt
hållas levande i all skolans verksamhet och i alla kontakter mellan skolans
personal och eleverna. Elevvården får inte ens till namnet begränsas till
vissa timmar av något slag.

Skolöverstyrelsen finner därför att detta förslag inte bör föranleda någon
åtgärd.

4. Frågan om tystnadsplikt för lärare har i olika sammanhang beaktats
av överstyrelsen. Sålunda har överstyrelsen i sitt yttrande över Offentlighetskommitténs
betänkande Offentlighet och sekretess, SOU 1966: 60 och
61, uttalat att en allmän regel om tystnadsplikt behövs inom hela skolväsendet
gällande även upplysningar och information om personliga och enskilda
förhållanden som ej upptagits i allmän handling. För skolkuratorer
och skolpsykologer har överstyrelsen i skrivelse 22.5.1967 meddelat rekommendationer,
innebärande att de regler som gäller läkares och sjuksköterskas
tystnadsplikt bör kunna tjäna som vägledning även för psykologer och
kuratorer i skolan.

I den mån helhetssynen på elevvården tillämpas även inom undervisningen
och samarbetet mellan elevvårdsfunktionärer och lärare blir intensivare
— vilket sker bl. a. genom elevvårdskonferenserna — kommer också lärarna
att i ökad utsträckning bli delaktiga av sådana uppgifter om elever, som
inte bör meddelas utomstående. Skolöverstyrelsen har också i förslaget till
ny läroplan för grundskolan understrukit alla befattningshavares skyldighet
i detta hänseende.

Det heter där: »Eftersom många ömtåliga frågor behandlas i elevvårdskonferensen
bör rektor råd konferensens början alltid erinra om vikten av
att skydda enskilda människors integritet. Även om flera befattningshavare
i elevvårdskonferensen inte har en juridiskt bindande tystnadsplikt åligger
det var och en att iaktta diskretion med vad han erfarit.»

Det är överstyrelsens förhoppning att denna anvisning skall betraktas
som en allmän regel om tystnadsplikt.

Överstyrelsen finner därför för närvarande ingen anledning till särskild
utredning därutöver om tystnadsplikt för lärare.

5. Angående motionärernas hemställan att förslag föreläggs riksdagen om
förstärkning av studie- och yrkesorienteringen inom den gymnasiala skolan
hänvisar överstyrelsen till departementschefens uttalande i proposition nr
140 år 1968 s. 139 och till statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968, s. 8 f. 1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 175

4

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

överensstämmelse härmed har utbildningsdepartementet sammankallat en
arbetsgrupp för att utreda och lägga fram förslag om en gemensam och
effektivare organisation för studie- och yrkesvägledning inom mellanskolans
olika utbildningslinjer.

Eftersom motionens syfte synes beaktat, finner skolöverstyrelsen det ej
erforderligt att ytterligare förslag föreläggs riksdagen i denna fråga.

I sitt över motionerna I: 516 och II: 548 avgivna yttrande har skolöverstyrelsen
anfört följande.

De i motionerna berörda frågorna har skolöverstyrelsen belyst i remissyttrande
13.3.1968 med anledning av motioner vid 1968 års riksdag med
delvis likartade yrkanden. Yttrandet har redovisats i 1968 års riksdagstryck
som bilaga till — i nu aktuella delar — statsutskottets utlåtanden nr 149
och 179. Överstyrelsen som delar motionärernas uppfattning att dessa frågor
är högst angelägna ägnar dem ständig och intensiv uppmärksamhet
t. ex. i samband med läroplansarbetet, inom arbetsgruppen för samverkan
i skolan (SISK) och viss försöksverksamhet som pågår i ett antal kommuner
med stöd av det s. k. Finnskoga-Dalbybemyndigandet (ämbetsskrivelse
11.2.1965), vilken bl. a. avser att belysa möjligheterna att minska behovet
av antalet lärare genom anlitande av assistenter samt genom avlastning från
lärarna av vissa icke-pedagogiska funktioner. Överstyrelsen tar fortlöpande
initiativ i de syften motionerna vill tillgodose men anser för sin del att
anledning knappast föreligger i nuläget att fatta ytterligare, särskilda beslut
av den innebörd som yrkas i motionerna.

Vad därefter angår frågan om förslag till statsbidragsbestämmelser får
överstyrelsen hänvisa till pågående överväganden angående statsbidragssystemets
utformning. Det torde inte ankomma på överstyrelsen att — även
om de reella förutsättningarna förelåge — med förslag till statsbidragsbestämmelser
föregripa parternas diskussioner om ansvarsfördelningen mellan
stat och kommun.

Utskottet. Vad först gäller det i motionerna 1: 485 och II: 560 framställda
yrkandet om ökat stöd till elevorganisationerna i takt med deras utbyggnad
får utskottet erinra om att det statliga stödet till dylika organisationer
under senare år ökat i rask takt. Utskottet finner inte tillräckliga
skäl föreligga för riksdagen att nu göra den av motionärerna önskade framställningen
i denna fråga.

Av skolöverstyrelsens yttrande över motionerna I: 485 och II: 560 framgår
att överstyrelsen ägnar frågan om skolans elevvård en betydande uppmärksamhet
och genom olika arbetsinsatser söker kartlägga nuvarande förhållanden
och åstadkomma förbättringar inom ramen för de resurser som
står till förfogande. Överstyrelsen har bl. a. påbörjat en översyn av skolhälsovården
och har förklarat sig ha för avsikt att ägna särskild uppmärksamhet
åt denna fråga. Utskottet som delar motionärernas uppfattning om
vikten av att man fortlöpande söker förbättra skolhälsovården finner det
angeläget att det arbete som sålunda påbörjats inom överstyrelsen fullföljes
med all kraft. Med hänsyn till vad överstyrelsen redovisat anser sig
utskottet dock inte böra föreslå riksdagen att göra någon särskild framställ -

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

5

ning till Kungl. Maj :t angående en översyn av skolhälsovården med sikte på
förslag Lill nästa års riksdag.

I motionerna I: 485 och II: 560 har framförts tanken att man i syfte att
få till stånd en bättre elevvård borde på försök ställa särskilda s. k. resurstimmar
till förfogande för elevvårdsändamål. Avsikten härmed skulle vara
att ge lärarna, särskilt klassföreståndarna, bättre tid för elevvårdande arbete.
Utskottet, som förra året i sitt utlåtande nr 179 behandlade ett motionsvis
framställt yrkande av samma innebörd, vill ännu en gång betona
alt skolöverstyrelsen, som framgår av dess yttrande, i hög grad har sin uppmärksamhet
riktad på frågor om elevvården i skolorna. Inom en av överstyrelsen
tillsatt arbetsgrupp (SISK) studeras för närvarande just frågor om
trivsel- och arbetsförhållanden i skolan. Utskottet vill starkt understryka
betydelsen av detta arbete, i vilket olika åtgärder för förbättring av elevvården
självklart kommer att prövas. Vad angår motionärernas uppslag om
särskilda resurstimmar för elevvårdande ändamål, vilket möjligen tänkts
fungera på annat sätt än skolöverstyrelsen angivit i sitt remissyttrande, anser
sig utskottet inte har tillräckligt underlag för att förorda den föreslagna
försöksverksamheten.

Som skolöverstyrelsen påpekat med anledning av vad i motionerna I: 485
och II: 560 anförts om tystnadsplikt för lärare är det en känslig fråga alt
bedöma hur långt man i elevvårdsarbelet får tillåta sig att gripa in i den
enskilde elevens personliga förhållanden. Att uppställa generella och lättilllämpliga
regler låter sig knappast göra. Man måste räkna med att det i de
enskilda fallen kan uppkomma svåra avvägningsfrågor. Vad särskilt gäller
den av motionärerna aktualiserade tystnadsplikten, som är en del av ett
större problemkomplex, finner utskottet det angeläget att man klarlägger
och på ett lämpligt sätt sprider kännedom om vad som för närvarande gäller
på grund av uttryckliga föreskrifter eller med stöd av allmänna rättsgrundsatser.
Därigenom bör man kunna få ett bättre underlag för bedömande, om
självklara etiska regler på området lämpligen kan och bör kompletteras
med författningsföreskrifter. Enligt vad utskottet har sig bekant har det nu
behandlade problemet uppmärksammats i utbildningsdepartementet, och utskottet
anser sig därför inte ha tillräcklig anledning att föreslå riksdagen att
hos Kungl. Maj:t anhålla om den av motionärerna önskade översynen av
möjligheterna att ålägga lärarna tystnadsplikt i elevvårdssammanhang.

I anslutning till vissa i propositionen 1968: 140 och statsutskottets utlåtande
1968: 195 gjorda uttalanden om studie- och yrkesvägledningen inom
den gymnasiala skolan har inom utbildningsdepartementet tillsatts en arbetsgrupp
med uppgift att utreda och lägga fram förslag om en gemensam
och effektivare organisation för studie- och yrkesorienteringen inom nämnda
skola och inom grundskolan. I sak torde man kunna vänta att gruppens
arbete leder till att det i motionerna I: 485 och II: 560 framförda önskemålet
om eu förstärkning av studie- och yrkesorienteringen inom den gymna -

6

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

siala skolan blir tillgodosett, om ock måhända något senare än motionärerna
önskat. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet nu ifrågavarande motionsyrkande.

Med anledning av de i motionerna 1:476 och 11:563 samt 1:516 och
II: 548 framförda önskemålen om tillgången på kuratorer och annan elevvårdspersonal
i skolorna får utskottet hänvisa till vad utskottet i det föregående
anfört om den stora betydelsen av det arbete med sikte på bl. a.
förbättrade möjligheter för elevvården som för närvarande bedrivs i skolöverstyrelsen.
Erinras må också om den ansvarsfördelning i fråga om omfattningen
av elevvårdspersonalen som för närvarande tillämpas mellan staten
och kommunerna. Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att
göra något uttalande om inrättande av kuratorstjänster i grundskolan eller
om det antal elever som bör ankomma på varje heltidsanställd kurator och
ej heller om riktlinjer för omfattningen av grundskolans elevvårdspersonal
och om statsbidragsbestämmelser för denna.

Med hänsyn till det flera gånger åberopade, pågående arbetet med elevvårdsfrågorna
avstyrker utskottet även yrkandena i motionerna 1:476 och
II: 563 om målsättningen för skolkuratorernas verksamhet och om kuratorernas
skyldighet att delta i vissa sammanträden.

Vad angår önskemålen i motionerna I: 516 och II: 548 om riktlinjer för
omfattningen av grundskolans pedagogiska stödpersonal och för omfattningen
av lärarassistenttjänster på grundskolans högstadium och i de gymnasiala
skolorna ävensom för statsbidragsbestämmelser beträffande dessa
personalkategorier får utskottet erinra om den mellan stat och kommun
tillämpade ansvarsfördelningen på detta område. Utskottet som inte anser
sig böra föreslå riksdagen att göra de av motionärerna önskade framställningarna
till Kungl. Maj :t i dessa frågor vill slutligen med anledning av
yrkandena om statsbidragsbestämmelser för olika personalkategorier erinra
om att utskottet i sitt utlåtande 1969: 36 förordat tillsättande av en parlamentarisk
utredning med uppgift bl. a. att i erforderlig omfattning till övervägande
ta upp frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna 1:485 och 11:560 i
vad de avser ökat stöd till elevorganisationer,

2. att riksdagen avslår motionerna 1: 485 och II: 560 i
vad de avser en översyn av skolhälsovården,

3. att riksdagen avslår motionerna 1: 485 och It: 560 i
vad de avser försöksverksamhet med särskilda resurstimmar
för elevvård,

4. att riksdagen avslår motionerna 1: 485 och II: 560 i
vad de avser tystnadsplikt för lärare,

5. att riksdagen avslår motionerna 1: 485 och II: 560 i

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969 7

vad de avser en förstärkning av studie- och yrkesorienteringen
i den gymnasiala skolan,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 476 och 11:563,

7. att riksdagen avslår motionerna I: 516 och II: 548.

Stockholm den 2 december 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson
(s), Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), Ivar Johansson
(ep), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s),
Per Jacobsson (fp), Herbert Larsson (s), Björk (s), Wallmark (m), Wirtén
(fp) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Karlsson i Olofström (s),
Almgren (s), Mcllqvist (s), Lindholm (s), Mattsson (ep), Alemyr (s), Fagerlund
(s), Källstad (fp), fru Ludvigsson (s), herrar Sjönell (ep), Westberg
i Ljusdal (fp), fru Gradin (s), fru Sundberg (m) och herr Elmstedt
(ep).

Reservationer

1. beträffande en översyn, utbyggnad och förstärkning av skolhälsovården a.

av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson
(fp), Wirtén (fp), Johan Olsson (ep), Mattsson (ep), Källstad (fp), Sjönell
(ep), Westberg i Ljusdal (fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 4 börjar med »Av skolöverstyrelsens»
och på s. 5 slutar med »års riksdag» bort ersättas med text av
följande lydelse:

»Av skolöverstyrelsens yttrande över motionerna I: 485 och II: 560 framgår
att överstyrelsen anser en översyn av skolhälsovården behövlig. Redan
en kartläggning av de förhållanden under vilka den arbetar skulle vara
värdefull och överstyrelsen har därför påbörjat en dylik. Överstyrelsen har
också med hänsyftning på bl. a. skolhälsovården framhållit att en förstärkning
av elevvårdens personella resurser är i hög grad önskvärd. Utskottet,
som delar motionärernas uppfattning om vikten av att man fortlöpande
söker förbättra skolhälsovården, finner det angeläget att det arbete som
skolöverstyrelsen påbörjat inom detta område fullföljes med all kraft med
sikte på att verkliga förbättringar på området snart kommer till stånd. Inte

8

Statsutskottets utlåtande nr 175 år W69

minst bör behovet av en förstärkning av elevvårdens personella resurser beaktas.

Vad utskottet sålunda uttalat bör riksdagen som sin mening ge till känna
för Kungl. Maj :t.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna 1:485 och
11:560, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört om en översyn av skolhälsovården,
»

b. av fru Sundberg (m)

2. beträffande användningen av s. k. resurstimmar för elevvårdsändamål
av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),
Wirtén (fp), Johan Olsson (ep), Mattsson (ep), Källstad (fp), Sjönell (ep),
Westberg i Ljusdal (fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »I motionerna»
och slutar med »föreslagna försöksverksamheten» bort ha följande lydelse: »I

motionerna I: 485 och II: 560 har framförts tanken att man i syfte att
få till stånd en bättre elevvård borde på försök ställa särskilda s. k. resurslimmar
till förfogande för elevvårdsändamål. Avsikten härmed skulle vara
att ge lärarna, särskilt klassföreståndarna, bättre tid för elevvårdande arbete.
Utskottet, som förra året i sitt utlåtande nr 179 behandlade ett motionsus
framställt yrkande av samma innebörd, får ännu en gång framhålla
att skolöverstyrelsen i hög grad har sin uppmärksamhet riktad på
frågor om elevvården i skolorna. Utskottet vill starkt betona betydelsen av
det arbete på området som pågår inom överstyrelsen. I detta kommer olika
åtgärder för förbättring av elevvården självklart att prövas. Vad angår motionärernas
förslag om särskilda resurstimmar för elevvårdande ändamål
vill utskottet understryka motionärernas uttalande om svårigheterna inte
minst för klassföreståndarna att hinna ägna tillräcklig tid åt elevernas och
klassens problem. Om ytterligare tid kunde avsättas härför skulle möjligheterna
till en god elevvård förbättras. Utskottet finner motionärernas uppslag
om särskilda resurstimmar för elevvårdsändamål väl värt att pröva och
tillstyrker därför att ett antal skolor på försök tilldelas extra resurstimmar
för elevvård enligt i motionerna angivna riktlinjer, för att exempelvis användas
som extratid åt klassföreståndare.»

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen med bifall till motionerna 1:485 och
II: 560, såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj :t anhåller om
att försöksverksamhet företas med särskilda resurstimmar
för elevvård enligt i motionerna anförda riktlinjer,»

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1969

9

3. beträffande lärares tystnadsplikt i elevvårdssammanhang av herrar
Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Wirtén (fp),
Johan Olsson (ep), Mattsson (ep), Källstad (fp), Sjönell (ep), Westberg i
Ljusdal (fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »Som skolöverstyrelsen»
och slutar med »i elevvårdssammanhang» bort ha följande
lydelse:

»Skolöverstyrelsen har med anledning av vad i motionerna 1:485 och
II: 560 anförts om tystnadsplikt för lärare erinrat om att det i överstyrelsens
förslag till ny läroplan för grundskolan framhålles: ’Eftersom många
ömtåliga frågor behandlas i elevvårdskonferensen bör rektor vid konferensens
början alltid erinra om vikten av att skydda enskilda människors integritet.
’ Utskottet vill starkt understryka vikten av att man respekterar och
skyddar den enskilde elevens integritet, då detta är en av grundvalarna för
ett gott och förtroendefullt samarbete mellan lärare och elever och mellan
skola och hem. Med denna uppfattning finner utskottet det synnerligen befogat
att den av motionärerna önskade översynen av möjligheterna att i
elevvårdssammanhang ålägga lärare tystnadsplikt kommer till stånd. Utskottet
tillstyrker därför nu ifrågavarande motionsyrkande.»
dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen med bifall till motionerna 1:485 och
II: 560, såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj:t anhåller att
en översyn sker av möjligheterna att föreskriva tystnadsplikt
för lärare i elevvårdssammanhang på samma sätt som
nu gäller för kuratorer, läkare och jämställda,»

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690027