Nr 126—128

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1969

1

Nr 126

Utlåtande i anledning av motioner om beräkningsgrunderna för
den församlings prästerliga organisationen.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 104 av herr Svenungsson m. fl. och II: 123
av herr Werner m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhåller om utredning angående beräkningsgrunderna för den församlingsprästerliga
organisationen.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från kammarkollegiet. Kollegiet har anfört i huvudsak
följande.

Som regel är den prästerliga organisationen så utformad att prästen är
anställd i visst pastorat och har sin tjänstgöring förlagd till detta. Beslutanderätten
i fråga om pastoratsindelning och tjänsteorganisation i pastorat
tillkommer enligt 2 § prästlönelcostnadslagen 29.6.1951 Kungl. Maj :t.
I större omorganisationsfrågor brukar Kungl. Maj :t dock underställa frågorna
riksdagens prövning och inhämta yttrande från kyrkomötet.

Vid 1957 års riksdag fattades beslut (skr 388) om en allmän reform av
pastoratsindelningen och den församlingsprästerliga tjänsteorganisationen
enligt förslag till normer härför som framlagts i proposition 1957: 153.
Jämlikt dessa normer skulle prästantalet i ett pastorat stå i viss relation till
pastoratets invånarantal, varvid räknades med större folkmängdstal perpräst
i tätortspastorat. Pastoraten uppdelades på tre olika grupper med
olika folkmängdsserier. Den första gruppen bestod av pastorat med mer än
90 % av befolkningen boende i tätort (F-ortspastorat), den andra gruppen
av pastorat där mellan 70 och 90 % var bosatta i tätort (E-ortspastorat) och
den tredje gruppen av övriga pastorat (landsbygdspastorat). Av nedanstående
tablå framgår relationerna mellan folkmängd och tjänsteorganisation
för de olika pastoratstyperna.

Pastoratstyp

Antal präster och invånare i pastoratet

1 präst

flera präster

invånare

2

3

4

5

6

lägst

upp till

invånare upp till

F-ortspastorat ..........

2 000

5 000

10 000

16 000

24 000

32 000

42 000

E-ortspastorat ..........

2 000

3 500

7 000

12 000

18 000

25 000

Landsbygdspastorat......

2 000

3 000

6 000

9 500

13 500

18 000

—

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt Nr 126—12S

2

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1969

Enligt sedermera av Kungl. Maj :t i proposition 1958: 67 angivna och av
riksdagen (skr 1958: B 121) godkända normer för inordnande av den andliga
vården vid sjukhusen i församlingsprästernas tjänsteuppgifter skulle
till pastorats invånarantal läggas på visst sätt omräknat vår dpi åt sant al på
sjukhus inom pastoratet. Omräkningen skulle göras så att i k-ortspastoiat
vårdplatsantalet multiplicerades med siffran tre samt i E-ortspastorat och
landsbygdspastorat med siffran två. Beträffande epidemi- och sinnessjukhus
samt vårdanstalter för psykiskt efterblivna skulle före omräkningen
vårdplatsantalet reduceras med en fjärdedel.

I motionerna hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
anhålla om utredning angående beräkningsgrunderna för den församlingsprästerliga
organisationen. Såvitt framgår av motiveringen skulle utredningen
emellertid endast avse frågan på vad sätt förekomsten inom ett
pastorat av mera betydande fritidsbefolkning eller s. k. dagbefolkning, dvs.
personer som utan att tillhöra församlingen har sin förvärvsverksamhet
förlagd till denna, skall påverka dimensioneringen av den församlingsprästerliga
organisationen.

Genom beslut 31.1.1966 har Kungl. Maj :t anbefallt kammarkollegiet att
verkställa utredning i fråga om förstärkning av den prästerliga arbetskraften
i pastorat med fritidsbebyggelse och turism (säsongpastorat). Sedan
vissa uppgifter inhämtats från domkapitlen har kollegiet i en promemoria
17.1.1968 diskuterat tänkbara åtgärder för en lösning av frågan. Promemorian
har remitterats till samtliga domkapitel för yttrande. Ännu återstår
yttranden från två domkapitel.

I promemorian framhålles att fastän fritidsbebyggelsen och turismen
medfört en mycket betydande säsongmässig folkökning i vissa pastorat
detta förhållande inte torde kunna motivera en permanent utökning av den
prästerliga tjänsteorganisationen i sådana pastorat; detta skulle nämligen
innebära att en och samma befolkningsgrupp skulle få återverka på den
ordinarie organisationen i flera pastorat. Härefter anföres:

»Det är givet att en lösning av frågan om anpassning av det kyrkliga arbetet
till den nya fritidssituationen är förenad med betydande svårigheter,
vilket också klart framgår av yttrandena från domkapitlen i de stift, som
inrymmer stora turistcentra. Som ovan antytts är den prästerliga organisationen
i regel så utformad att prästerna är anställda i visst pastorat och har
sin tjänstgöring förlagd till detta. De i princip ''rörliga’ prästerna utgöres
huvudsakligen av ett antal stiftsadjunkter (1.3.1967 50 präster, varav 8
var tjänstlediga och 2 avsedda för finskspråkiga personer) samt pastoratsadjunkter
(1.3.1967 167 präster, varav 62 åtnjöt tjänstledighet), men dessa
är enligt domkapitlens yttranden i allmänhet så hårt engagerade i sina
ordinarie arbetsuppgifter att de rimligtvis inte kan utnyttjas för arbetet
bland säsongbefolkningen. Härtill kommer att en mängd prästtjänster —
inte minst i säsongpastoraten — står vakanta på grund av prästbristen. Av
antalet församlingsprästerliga tjänster 1.3.1967, 2 688, var 313 vakanta. De
vakanser, som därav belöpte på de 217 säsongpastorat, vilka redovisats i
sammanställningen på sid. 2, uppgick till 51. Ytterligare må framhållas att
många av prästerna i säsongpastoraten, likaväl som i övriga pastorat, av
olika skäl är hänvisade till att förlägga sin egen semester till sommarmånaderna.

Mot den bakgrund, som ovan redovisats, kan det synas vara en hopplös
uppgift att utan genomgripande förändringar i gällande organisationssystem
i nämnvärt större utsträckning än som nu sker taga prästerlig ar -

Statsutskottets utlåtande nr 126 är 1969

3

betskraft i anspråk för arbetet bland fritidsbefolkningen. Vissa möjligheter
torde emellertid finnas att inom det nuvarande systemets ram i någon mån
komma till rätta med problemen.»

I första hand bör —- enligt promemorian — givetvis tillses att den prästerliga
organisationen i säsongpastoraten inte är underbemannad under
säsongtid genom vakanser och/eller semestrar. Domkapitlet har här möjlighet
att förordna präst från annat pastorat eller pensionerad präst eller ferieledig
prästvigd lärare som tillfällig vikarie på den lediga tjänsten. I åtskilliga
säsongpastorat är emellertid en sådan anordning inte tillfyllest utan
där erfordras en förstärkning av tjänsteorganisationen under säsongtid. En
lösning, som diskuterats i promemorian, innebär dels att en utvidgning sker
beträffande dessa pastorat av gällande möjligheter för domkapitlen att inrätta
extra tjänster — f. n. får, om Kungl. Maj :t ej medger annat, sådan
tjänst inrättas endast när ordinarie eller extra ordinarie tjänst är ledig —
dels att möjlighet öppnas att också på sådan extra tjänst förordna präst
från annat pastorat. Andra tänkbara utvägar anvisas i promemorian såsom
utvidgning av möjligheten till tjänstedubblering, dvs. förordnande för präst
att jämsides med sin tjänst utöva tjänst i annat pastorat, samt punktinsatser
av semestrande präst från annat pastorat. — Enligt promemorian borde
kostnaderna — uppskattade till 800 000 kronor för år — för förstärkningen
av tjänsteorganisationen i säsongpastoraten bestridas ur kyrkofonden bl. a.
av det skälet att verksamheten främst riktade sig till andra än i pastoraten
skrivna personer.

Så snart som samtliga remissyttranden över promemorian inkommit till
kollegiet kommer ärendet att redovisas till Kungl. Maj :t.

Åt kammarkollegiet har vidare genom Kungl. Maj rts beslut 1.9.1967 uppdragits
att utreda frågan om anordnande av erforderlig andlig vård för personer,
som har sin dagliga verksamhet förlagd till annat pastorat än det
där de är kyrkobokförda. För denna utredning har kollegiet i skrivelse
2.2.1968 till domkapitlen anhållit om vissa uppgifter. Svar har inkommit
från samtliga domkapitel utom ett.

Slutligen må nämnas att vid 1968 års kyrkomöte väcktes en motion, nr
7o, med i allt väsentligt samma lydelse som nu förevarande riksdagsmotioner.
Första tillfälliga utskottet föreslog i sitt betänkande nr 19 att motionen
i vad den avsåg säsongpastoraten inte skulle föranleda någon kyrkomötets
åtgärd, varvid hänvisades till Kungl. Maj ds uppdrag åt kollegiet att
utreda denna fråga och den promemoria som upprättats i ämnet. I vad
motionen avsåg dagbefolkningen föreslog utskottet skrivelse till Kungl.
Maj :t med anhållan att utredningsuppdraget rörande säsongpastoraten
måtte utvidgas att omfatta även pastorat i landets största städer, där dagbefolkningen
är särskilt stor. Utskottets förslag bifölls av kyrkomötet. _

Såsom tidigare berörts pågår inom kollegiet utredning av jämväl sistnämnda
fråga.

Under åberopande av redogörelsen avstyrker kollegiet bifall till motionerna.

Utskottet. Motionärernas önskemål om utredning angående beräkningsgrunderna
för den församlingsprästerliga organisationen har motiverats
med de särskilda krav på denna organisation som följer dels av de säsongvis
inträffande befolkningskoncentrationerna i vissa fritidsområden (»säsongpastorat»),
dels av förhållandena i de största städernas cityförsamlf
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 126_128

4

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1969

lingar, där antalet kyrkobokförda gått starkt tillbaka, medan antalet människor
som under dagarna på grund av sitt arbete eller av andra skäl vistas
inom församlingarna ökat högst väsentligt. Att dessa befolkningsförhållanden
måste vålla problem i det kyrkliga arbetet är uppenbart och likaså —
i varje fall i vad gäller säsongpastoraten — att möjligheterna att lösa problemen
minskas av att en mängd prästtjänster för närvarande står vakanta.
I kammarkollegiets yttrande över motionerna har emellertid antytts vissa
tänkbara åtgärder med syfte att inom ramen för nuvarande organisation
minska de påtalade olägenheterna. Utskottet finner det värdefullt att dessa
och andra möjligheter, som eventuellt kan föreligga, övervägs inom de båda
utredningar som redovisats i kollegiets yttrande. Med hänsyn till det utredningsarbete
som redan pågår finner utskottet inte anledning att föreslå
riksdagen att hos Kungl. Maj :t anhålla om den av motionärerna föreslagna
utredningen. Utskottet avstyrker därför motionerna och hemställer
att riksdagen avslår motionerna I: 104 och II: 123.

Stockholm den 28 oktober 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s),
Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), fru Wallentheim (s), herrar
Mårtensson (s), Per Jacobsson (fp), Bengt Gustavsson (s), Eric Peterson
(fp), Kaijser (m), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Thorsten Larsson (ep) och
Strandberg (m) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Mellqvist (s), Gustafson
i Göteborg (fp), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Mattsson (ep), Johansson i
Norrköping (s), Enslcog (fp), Nordstrandh (m), Alemyr (s), Lindahl (s),
fru Holmberg (s), herrar Jönsson i Arlöv (s), Dahlgren (ep), fru Ludvigsson
(s) och herr Elmstedt (ep).