Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969
1
Nr 62
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändring i övergångsbestämmelserna
till lagen (1968: 3^6) angående ändring i lagen den
lb juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast
egendom jämte motion i ämnet.
Genom en den 30 oktober 1969 dagtecknad proposition, nr 161, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden
och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogat förslag till lag om ändring i övergångsbestämmelserna till
lagen (1968:346) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1)
om nyttjanderätt till fast egendom.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att länsstyrelse, om särskilda skäl föreligger,
skall få medge undantag från bestämmelserna i 15 § andra stycket hyreslagen
om hyresvärds reparationsskyldighet i fråga om lägenhet som innehas
på grund av upplåtelse av andelsrätt i bostadsförening eller bolag som drivs
utan eget vinstintresse.
Lagförslaget
Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 3 avd. Nr 62
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969
Förslag
till
Lag
om ändring i övergångsbestämmelserna till lagen (1968:346) angående
ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt
till fast egendom
Härigenom förordnas, att i övergångsbestämmelserna till lagen (1968:
346) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt
till fast egendom skall införas en ny punkt, 9, av nedan angivna lydelse.
9. Om särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen medge undantag från
3 kap. 15 § andra stycket första punkten i fråga om lägenhet, vilken innehaves
på grund av sådan upplåtelse av andelsrätt som avses i punkt 2 övergångsbestämmelserna
till lagen (1968: 702) om förskott vid upplåtelse av
bostadsrätt, m. m.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970.
Motionsyrkande
I samband med propositionen har utskottet behandlat en i anledning av
propositionen väckt motion, nämligen
motionen II: 1298 av herrar Lindkvist och Svenning, i vilken motion
hemställs
»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 161».
1. Inledning
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anför i propositionen
inledningsvis följande.
Enligt 3 kap. 15 § andra stycket lagen (1907:36 s 1) om nyttjanderätt
till fast egendom (i fortsättningen kallad hyreslagen) är hyresvärd skyldig
att ombesörja det löpande underhållet av bostadslägenhet.
I skrivelse den 27 januari 1969 har Stockholms Kooperativa Bostadsförening
ek. för. (i det följande kallad föreningen) begärt befrielse från nämnda
reparationsskyldighet för hyresvärd. Med anledning härav har inom
justitiedepartementet upprättats en promemoria (Stencil Ju 1969: 13) i vil
-
Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969 3
ken frågan närmare behandlas. Promemorian utmynnar i förslag till lagstiftning
om rätt för länsstyrelse att i vissa fall medge undantag från 3 kap.
15 § andra stycket hyreslagen.
Yttrande över promemorian har efter remiss avgetts av hovrätten för
Nedre Norrland, bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs
och Bohus och Malmöhus län, hyresnämnden i Stockholms län, Sveriges
fastighetsägareförbund, Hyresgästernas riksförbund, föreningen och Stockholms
bostadsföreningars centralförening ek. för.
2. Gällande rätt m. m.
Utskottet hänvisar till propositionen s. 3—4.
3. Föreningens framställning
Utskottet hänvisar till propositionen s. 4—5.
4. Departementspromemorian
Utskottet hänvisar till propositionen s. 5—7.
5. Remissyttrandena
Utskottet hänvisar till propositionen s. 7—9.
6. Departementschefen
Vid uthyrning av lägenhet för bostadsändamål ombesörjs normalt fastighetsunderhållet
av fastighetsägaren själv och ersättningen härför utgår som
en del av hyran. Den nya hyreslagen innehåller skärpta bestämmelser angående
den del av fastighetsunderhållet som gäller själva lägenheten, det inre
underhållet. Enligt 15 § andra stycket hyreslagen åligger det sålunda hyresvärden
att med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och
andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom
ålder och bruk. Denna regel är tvingande i fråga om flerfamiljshus.
När det gäller bostadsupplåtelser i kooperativ form ligger frågan om lägenhetsunderhållet
i allmänhet annorlunda till. Enligt 41 § lagen om bostadsrättsföreningar
ankommer det på bostadsrättshavaren att på egen be
lt
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 3 avd. Nr 62
4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969
kostnad hålla lägenheten i gott stånd, om inte annat har bestämts i föreningens
stadgar. Inom bostadsrättsrörelsen är också det normala att det
inre underhållet ombesörjs av bostadsrättshavaren själv. Emellertid brukar
föreningens stadgar som regel innehålla bestämmelser om att föreningsmedlemmarna
regelbundet skall avsätta medel till reparationskonto och att tillgodohavande
på kontot får användas endast i den mån bostadsrättshavaren
ombesörjer sådana reparationsåtgärder i lägenheten som föreningen bedömer
vara ändamålsenliga. Systemet anses allmänt vara fördelaktigt från bostadskonsumentens
synpunkt. Det stimulerar till god omvårdnad om lägenheten
och därmed låga underhållskostnader samtidigt som det garanterar att medel
finns tillgängliga för att upprätthålla en god underhållsstandard i lägenheterna.
Bostadsupplåtelser i kooperativ form existerar vid sidan om bostadsrättsverksamheten.
I princip är det förbjudet för förening, som inte är bostadsrättsförening,
eller aktiebolag att upplåta andelsrätt, varmed följer rätt till
bostadslägenhet. Förbudet finns i den nyligen tillkomna lagen om förskott
vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m. Enligt övergångsbestämmelserna till lagen
är det dock tillåtet för förening eller aktiebolag, som före lagens ikraftträdande
haft rätt att upplåta andelsrätt avseende lägenhet i föreningen
eller bolaget tillhörigt hus, att fortsätta att göra sådana upplåtelser i huset.
Förening eller bolag som före lagens ikrafträdande drivit verksamhet i vilken
ingår upplåtelse av andelsrätt av detta slag kan dessutom efter tillstånd av
länsstyrelsen få fortsätta sin verksamhet.
Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för. bedriver med stöd av dessa
övergångsbestämmelser en relativt omfattande verksamhet i Stockholmsområdet.
Sålunda förvaltade föreningen vid slutet av år 1968 4 157 bostadslägenheter
och producerar årligen f. n. 150—200 lägenheter.
Föreningens ändamål är att hyra ut bostadslägenheter till sina medlemmar.
Medlemmen betalar, förutom en mindre kontantinsats, ett belopp i
form av lån till föreningen. I övrigt betalar medlemmen hyra för lägenheten
på gängse sätt. Hyran bestäms efter självkostnadsprincipen. Enligt bestämmelser
i föreningens stadgar och i hyresavtalen åligger det medlem, som
hyr bostadslägenhet av föreningen, att själv svara för kostnaden för lägenhetens
inre underhåll. Denna kostnad är avsedd att bestridas i första hand
ur ett för medlemmen särskilt upplagt reparationskonto. Vid slutet av varje
kalenderår tillförs kontot räntan på det lån som medlemmen lämnat föreningen.
Som synes påminner det av föreningen tillämpade förfarandet beträffande
inre underhåll i hög grad om det som är gängse inom bostadsrättsrörelsen.
I fråga om hyresavtal som sluts efter årsskiftet 1968—69 då
den nya hyreslagen trädde i kraft och äldre avtal på vilka den nya lagen efter
hand blir tillämplig kan emellertid det beskrivna förfarandet inte upprätthållas.
På grund av 15 § andra stycket hyreslagen blir föreningen skyldig att
ombesörja även det inre underhållet.
5
Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969
Föieningen hemställer nu om sadan lagändring som gör det möjligt för
1 Öl eningen att fortsätta att bedriva verksamheten i hittillsvarande former.
Föi eningen pekar särskilt på att det tillämpade systemet allmänt ansetts
värdefullt genom att det premierar aktsamhet vid lägenhetens begagnande
och att upplåningen från medlemmarna i förening med fonderingen av medlemmarnas
räntetillgodohavanden på reparationskonto är av största betydelse
för föreningens likviditet och dess möjligheter att bedriva fortsatt bostadsproduktion.
Den med anledning av föreningens framställning upprättade departementspromemorian
utmynnar i förslag om rätt för länsstyrelse att i fall
som nu är i fråga medge undantag från bestämmelsen i 15 § andra stycket
hyreslagen om hyresvärdens reparationsskyldighet.
Flertalet remissinstanser tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det
utan erinran. Några instanser, bland dem Hyresgästernas riksförbund, avstyrker
dock förslaget under framhållande att bestämmelserna om reparationsskyldighet
för fastighetsägaren liar stor betydelse och att något starkt
behov av lagändring inte föreligger. Det görs gällande att föreningens önskemål
kan tillgodoses med vissa enkla administrativa åtgärder.
Det är ställt utom tvivel att hyreslagens bestämmelser om fastighetsägarens
underhållsskyldighet har central betydelse från hyresgästsynpunkt.
Ett väsentligt syfte med den nyligen genomförda reformen på hyreslagstiftningens
område var att å ena sidan skapa ekonomiskt utrymme för ett förbättrat
lägenhetsunderhåll i främst det äldre fastighetsbeståndet och att å
andra sidan införa rättsliga garantier för att underhållet verkligen kommer
till stånd. Det kan givetvis inte komma i fråga att nu genomföra ändringar
som på något sätt skulle äventyra denna från fastighetsekonomisk och bostadssocial
synpunkt betydelsefulla reform. Från principiell synpunkt kan
jag dock inte se något hinder mot att medge undantag från den tvingande
regeln om fastighetsägarens reparationsskyldighet under den bestämda förutsättningen
att undantaget är till fördel för bostadskonsumenterna.
De mot förslaget kritiska remissinstanserna gör gällande att det inte finns
något behov av att genomföra den föreslagna lagändringen och att föreningens
önskemål kan tillgodoses på annat sätt. För min del vill jag se frågan
med en något annan utgångspunkt. Det är obestridligt att den på bostadsrättsområdet
allmänt tillämpade principen att lägenhetsinnehavaren själv
svarar för lägenhetens inre underhåll är fördelaktig för bostadsrättshavarna.
Härigenom uppmuntras aktsamhet vid begagnandet av lägenheten, vilket
ger låga underhållskostnader. En förutsättning är givetvis att garantier
finns för att bostadsrättshavarens ansvar för underhållskostnader motsvaras
av lägre boendekostnader i övrigt. Dessa garantier föreligger genom att
verksamheten bedrivs i kooperativ form utan enskilt vinstintresse och att
regelbundna avsättningar görs för kommande reparationsbehov.
Som förut anförts bedrivs Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek.
6
Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969
för. i former som i vissa avseenden starkt påminner om bostadsrättsverksamheten.
Det är sålunda fråga om ett konsumentkooperativt fastighetsägande
där lägenhetsinnehavarna själva i viss utsträckning tillhandahåller
kapital. Verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Lägenhetsinnehavarna
svarar stadgeenligt själva för det inre lägenhetsunderhållet. En
fondering av medel för att tillgodose kommande reparationsbehov sker på
i huvudsak samma sätt som är gängse inom bostadsrättsföreningarna. Frågan
är om bostadskooperativ verksamhet av det slag som föreningen representerar
skall få drivas under samma förutsättningar som annan bostadskooperativ
verksamhet.
Statsmakterna bär sedan länge intagit den ståndpunkten att bostadsupplåtelser
i kooperativ form skall ske enligt bestämmelserna i lagen om bostadsrättsföreningar.
Emellertid har man inte velat tvångsvis föra in under
lagen annan redan igångsatt verksamhet som bedrivs i former som är betryggande
för lägenhetsinnehavarna. Genom övergångsbestämmelser har
därför föreningar av detta slag fått fortsätta sin verksamhet. Starka skäl
talar för att i konsekvens härmed tillåta föreningarna att under vissa förutsättningar
upplåta bostadslägenheter i samma former som tidigare och under
villkor som godtas för annan bostadskooperativ verksamhet och som
visat sig fördelaktiga från bostadskonsumentsynpunkt. Enligt min mening
bör nu ifrågavarande verksamhet kunna göras helt jämställd med bostadsrättsverksamheten
när det gäller rätten att på lägenhetsinnehavaren överlåta
att ombesörja det inre lägenhetsunderhållet. Jag biträder därför det i
promemorian framlagda förslaget att undantag skall få göras från bestämmelserna
i 15 § andra stycket hyreslagen.
Redan av vad jag förut har anfört framgår att jag anser att undantag bör
få ske endast under vissa bestämda förutsättningar. För det första bör krävas
att det är fråga om en sådan förening eller sådant bolag som med stöd
av de förut nämnda övergångsbestämmelserna har rätt att upplåta andelsrätt
med vilken följer rätt till bostadslägenhet. Vidare bör gälla att verksamheten
bedrivs utan enskilt vinstintresse. Normalt bör föreningen eller bolaget
också ha föranstaltat om ett tillförlitligt system för fondering av medel
för kommande reparationer.
I promemorian föreslås att undantaget från 15 § andra stycket hyreslagen
skall vara beroende av tillstånd av länsstyrelsen. Förslaget godtas i allmänhet
av remissinstanserna. Även jag ansluter mig till förslaget, önskemål har
framförts att tillståndet bör kunna tidsbegränsas och förenas med villkor.
Enligt min mening är detta inte behövligt. Däremot har länsstyrelsen givetvis
rätt att återkalla lämnat medgivande. Beslutet om återkallelse får förses
med sådana övergångsbestämmelser som kan visa sig behövliga.
Beträffande lagändringens närmare utformning föreslås i promemorian
att undantagsregeln infogas som en övergångsbestämmelse till hyreslagen.
Några remissinstanser yrkar på att regeln i stället skall infogas i själva
7
Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969
lagen. Som förut nämnts grundas rätten för ifrågavarande föreningar och
bolag att bedriva verksamheten på en övergångsbestämmelse till lagen om
förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m. Med hänsyn härtill är det följdriktigt
att placera undantagsregeln som en övergångsbestämmelse till hyreslagen.
Jag biträder därför promemorieförslaget även i denna del.
På grund av vad sålunda anförts har upprättats förslag till lag om ändring
i övergångsbestämmelserna till lagen (1968: 346) angående ändring i lagen
den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom. !
Lagrådsbehandlingen
Lagrådet anförde i sitt utlåtande att undantag från bestämmelsen i 3
kap. 15 § andra stycket hyreslagen om hyresvärds reparationsskyldighet
är motiverat endast i fråga om sådan lägenhet som föreningen eller bolaget
hyr ut till andelsrättshavare men därmot inte beträffande lägenhet som
hyrs ut utan samband med upplåtelse av andelsrätt. Detta borde enligt
lagrådet få komma till tydligt uttryck i lagtexten. En så avfattad lagtext
skulle också enligt lagrådets åsikt ge möjlighet för länsstyrelsen att låta ett
beslut om undantag avse samtliga lägenheter vilka viss förening eller visst
bolag hyr ut till andelsrättshavare.
Lagrådets ändringsförslag biträdes av departementschefen.
Motionen
I motionen II: 1298 av herrar Lindkvist och Svenning erinras om att det
rått stor enighet om behovet av särskilda lagstiftningsåtgärder i fråga om
fastighetsägares reparationsplikt. Motionärerna hänvisar till att hittillsvarande
erfarenheter visat att lägenhetsunderhållet i många fall starkt
försummats och att det varit ett intresse både för hyresgästerna och samhället
att rättelse erhålles i dessa avseenden. Motionärerna framhåller att
det inte bör vara möjligt för fastighetsägare att genom avtal eller på annat
sätt undandra sig de skyldigheter lagen ålägger honom — icke ens
i de fall fastighetsägare kan åberopa tidigare hävd eller annan ordning
för reparationskostnadernas bestridande än uttag över hyror.
Motionärerna anför att visserligen tillämpar Stockholms Kooperativa
Bostadsförening (SKB) för sina lägenheter ett system för täckande av reparationskostnader
som påminner om det som gäller i bostadsrättsföreningar.
Lägenheterna i detta bostadsföretag är emellertid inte upplåtna
med bostadsrätt utan med hyresrätt. Allmänna hyreslagens bestämmelser
är således tillämpliga.
Med hänsyn till att reparationsplikten bör hållas i helgd, kan motionä -
8
Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969
rerna inte finna skäl till den föreslagna lagändringen. Denna säges kunna
komma att få prejudicerande betydelse och medföra att andra grupper av
fastighetsägare begär liknande undantag. Motionärerna understryker vidare
att det måste inge starka betänkligheter att så snart efter en vidtagen
lagändring, om vars behov alla varit eniga, göra ändringar av allvarlig
principiell innebörd, vilka innebär att inte alla hyresgäster behandlas lika.
Vad som anförts om SKB:s tidigare metod att täcka in sina reparationskostnader
behöver enligt motionärerna inte heller tillmätas någon betydelse
i sammanhanget, eftersom hyreskalkylering kan ske efter samma
principer som gäller för bl. a. de allmännyttiga bostadsföretagen.
Utskottet
Enligt 15 § andra stycket hyreslagen åligger det hyresvärden att med
skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga
reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom ålder och
bruk. Regeln är tvingande i fråga om flerfamiljshus. Inom bostadsrättsrörelse
gäller däremot — i enlighet med en dispositiv bestämmelse i 41 §
lagen om bostadsrättsföreningar — normalt att det inre lägenhetsunderhållet
ombesörjes av bostadsrättshavaren själv. I propositionen föreslås
att länsstyrelse, om särskilda skäl föreligger, skall få medge undantag från
bestämmelserna i hyreslagen om hyresvärds reparationsskyldighet i fråga
om lägenhet som innehas på grund av upplåtelse av andelsrätt i bostadsförening
eller bolag som drivs utan eget vinstintresse.
I motionen II: 1298 av herrar Lindkvist och Svenning anser motionärerna
att det inte finns skäl till den föreslagna lagändringen, och de framhåller
att denna kan komma att få prejudicerande betydelse och medföra att
andra grupper av fastighetsägare begär liknande undantag. På grund härav
och då reparationsplikten för fastighetsägare enligt motionärernas mening
bör gälla oinskränkt vid alla hyresförhållanden hemställer de att
riksdagen avslår propositionen.
Utskottet anser de bedömningar som ligger till grund för lagförslaget
vara riktiga. Eftersom de föreningar och bolag som avses i förslaget —
trots principiellt förbud mot kooperativa bostadsupplåtelser i annan form
än genom upplåtelse av bostadsrätt —- av statsmakterna tillåtits fortsätta
redan igångsatt verksamhet är det naturligtvis följdriktigt, att de bereds
möjlighet att upplåta bostadslägenheter i samma former som tidigare och
under Ullkor, som godtas för annan bostadskooperativ verksamhet och
som visat sig fördelaktiga för bostadskonsumenterna. Utskottet vill emellertid
starkt understryka den centrala betydelse som den nyligen ikraftträdda
hyreslagens bestämmelser om fastighetsägarens underhållsskyldighet
har för hyresgästerna. Som departementschefen framhållit kan det
Tredje lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969
9
inte komma i fråga att nu genomföra ändringar som på något sätt skulle
äventyra denna från fastighetsekonomisk och bostadssocial synpunkt betydelsefulla
reform. För tillämpning av undantagsbestämmelsen måste därför
obetingat gälla att ifrågavarande föreningar och bolag bedriver sin verksamhet
utan enskilt vinstintresse samt att de föranstaltat om ett så tillförlitligt
system för fondering av medel för kommande reparationer att
det blir möjligt att hålla lägenheterna i lika gott skick som bestämmelserna
i 15 § andra stycket hyreslagen avser att garantera.
Motionen skall med hänsyn till det sagda avslås.
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på motionen II: 1298 antar det
i propositionen nr 161 framlagda lagförslaget.
Stockholm den 2 december 1969
På tredj e lagutskottets vägnar:
ERIC SVENNING
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Åkesson (fp), Ebbe Ohlsson (in)*,
Nils-Eric Gustafsson (ep)*, Erik Jansson (s), fröken Ranmark (s), herrar
Skärman (fp), Hansson (s)* och Berglund (s);
från andra kammaren: herrar Svenning (s), Ekström (s), Tobé (fp)*,
Hugosson (s)*, Krönmark (m), Sörenson (s)* och Josefson i Arrie (ep).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Särskilt yttrande
av herrar Torsten Hansson och Svenning (båda s).
Det råder stor enighet om behovet av särskilda lagstiftningsåtgärder i
fråga om fastighetsägares reparationsplikt. Lägenhetsunderhållet har i
många fall starkt försummats, och det är därför av stor vikt att ingen fastighetsägare
genom avtal eller på annat sätt kan undandra sig de skyldigheter
nuvarande lag ålägger honom. Inte ens det system som tillämpas av
Stockholms Kooperativa bostadsförening —- i fråga om reparationer —
borde undantagas från lagen eftersom föreningen inte upplåter lägenheterna
med bostadsrätt utan med hyresrätt. Undantaget kan få prejudicerande
verkan, vilket inger allvarliga betänkligheter. Hyreskalkylering för att täcka
in reparationskostnader borde kunna ske efter samma principer som
gäller för bl. a. de allmännyttiga bostadsföretagen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690032